Vänersborg 23:1
Från 299 kr
fotografi
Porträtt av Gustava Adelsköld. Till bilden har hennes dotter Bib Adelsköld skrivit "Kappa från Lundin. Tjock plysch med svarbrunskimrande skunk på krage, manschetter och nerikring. Hatt från Folkers efterträdare? Folkers gjorde bahytter redan åt pappas och mammas farmödrar och mormödrar. Kappan väl från ca 1896-97. Claes Adelsköld tecknade själv alla sin hustrus kläder och smycken ända fram till 1900-talet."
Bärtorpet intill sjön Geten ligger norr om sjön Roxen. Torpet räknades länge till Östra Harg socken, men kom på 1900-talet att räknas till Stjärnorp socken. På foto syns pianofabrikör Oskar Karlén tillsammans med kamrer Carl Gustaf Friman. På fotots baksida är noterat ""Bertorp, Stjärnorp i skumrasket. Kamrer Friman och Karlén på Elgjakt."
Järnhandlaren Hjalmar Eklind (1874-1929) i Linköping hade i början av 1900-talet en stuga, kallad Jaktstugan, i skogen på Vadsätters ägor i Stjärnorp socken. Enligt försäkring i Östgöta Brandstodsbolags register hade Eklind stugan försäkrad från 1909 till 1928. Den bör således ha byggts 1909.
Jubileumsutställningen i Göteborg 1923 Fotografier tagna för Göteborgs jubileumspublikationer Hörnet Norra Hamngatan 10 och Smedjegatan 9 (till höger i bild) i Nordstaden Radheska Huset är en av stadens äldsta byggnader och Göteborgs hamnstyrelse hade sina lokaler här under en stor del av 1900-talet
10 kvinnor och pojke sitter i ett julpyntat rum. Till vänster en pyntad julgran med flaggor och ljus, ett uppdukat långbord och en ljusstake i form av en jultomte. Bakom dom vikta tröjor och en väggbonad. "Syföreningens" fäst för barn "från mindre bemedlade föräldrahem". I början av 1900-talet.
Bilden visar ett uppdukat långbord med kaffeporslin och ljusstakar. Bakom bordet en dekorativ jultomte, väggbonad med texten "GOD JUL" och en stor julstjärna. Till vänster ses en utsmyckad julgran med flaggor och ljus. "Syföreningens" fest för barn "från mindre bemedlade föräldrahem". I början av 1900-talet.
Fastigheten Drottninggatan 15 i Linköping uppfördes i början av 1900-talet och gavs en stram men karaktärsfull fasad mot gatan. Den ursprungliga tomten inbegrep även lika mycket mark öster om huset men ytan delades 1905 och den västra delen inköptes av arkitekt Johan Lagerström för bildens byggnad. Här dokumenterad 1970 eller möjlgtvis 1971.
Anderstorps Stormosse ca 1942. Fridell vid en torvmaskin uppställd för hösten. Torvtäkt bedrevs här under andra världskriget. Täkten och de många diken som då grävdes på flera platser gjorde att delar av mossen torkade ut och blev trädklädd under andra halvan av 1900-talet.
På baksidan av fotoramen står följande: Författarinan Karin Johnsson född i Ljungby Halland men kom i början av 1900-talet till Blackeberg Vinberg. gift med författaren (Harald Johnsson död 1936). Har inhandlat detta m. flera böcker av denna på auktion efter syskonen i Vinberg f. 14/1-84.
Vistorp med sitt läge invid det numera avvecklade Korpvallen i Linköping skulle vad markanvändningen beträffar kunnat stå kvar men bedömdes uttjänt och revs en tid efter bildens tillkomst. I äldre tid hörde hemmanet till en av Vidingsjös gårdar och benämndes även som Trädgårdstorp. Stället friköptes av militären vid början av 1900-talet.
Blott knädjupa men oerhört populära var de palskdammar som anlades lite varstans i svenska städer under 1900-talet. Spegeldammen vid Östergötlands museum i Linköping är ett tidigt anlagt exempel. Den är för övrigt ännu i funktion, även om stadens hälsomyndighet har synpunkter på lämpligheten att bada däri. Foto 1948.
Mycket kan hinna hända på relativt kort tid. Det gäller inte minst i våra svenska städer där utvecklingen generellt gick fort under 1900-talet. I Linköping och på platsen för Oskar Kaunitzs skulptur "Rinnande vatten" på Lilla torget, stod bildens hus tills det revs. Den förtrogne med Linköping inser att miljön fullständigt förändrats sedan fotografiet togs 1965.
Timret till den gamla parstugan i Östra Torp har nedmonterats, endast murstockarna står kvar. Vid mitten av 1900-talet ingen ovanlig syn men i detta fall med en lycksam lösning för den ålderstigna byggnaden. Redan inför nedmonteringen var det beslutat att stugan skulle återuppbyggas i Valla friluftsområde i Linköping.
Nr 2 från vänster i nedre raden Carl Herman Jonsson, Kvarnsvedens pappersbruks förste direktör 1898-1922. Fotot troligen från början av 1900-talet. Baksidestext: Från vänster, övre raden: Kvarnström, Jacob Ridderstedt, Fredrik Skoog, Karl Sundin, Ture Nilsson, Scherling, Schelin, Kalle Johansson Främre raden från vänster: Robert Skoog, Herman Johansson direktör, Olle Olsson, Lindell.
Vid det sena 1800-talets expansion nådde Linköpings stad vad tiden kallade Tinnerbäckslyckorna. Ett områdesnamn som tappat sin betydelse men som motsvarade stadsdelen Hejdegårdens norra del mot Tinnerbäcken. Närmast bäcken utmed Gripgatan lät snickaren Nils Fredrik Peterson uppföra ett flerfamiljshus i tidens krav. Några in på 1900-talet tillbyggdes huskroppen och försågs med bildens generösa trapphus mot gården. Foto 1965 inför omfattande rivningar i området.
Ett exempel på oföränderlighet i Linköping. Domkyrkoförsamlingens expeditionsbyggnad i Linköping har en lång och komplicerad historia som här inte är platsen att närmare gå in på men ofrånkomligt att nämna är byggnadens historia som gymnasium och vidare säte för stadens frimurarloge. Här byggnadens norra fasad vid början av 1900-talet, sannolikt förevigad av fritidsfotografen Lars Fredrik Lovén.
Sjunkna pråmar och pråmekor i Långsjön,, vilka blir synliga endast vid mycket lågt vattenstånd. Ännu fram på 1900-talet gick pråmarna i fraktfart på Långsjön. De tillhörde slutligen Trafik AB Långsjön. De drogs av en liten ångslup, Undine. Man fraktade skogsprodukter, ved, props, träkol, bräder, plank, fin sand, torv etc.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.