Bohus fästning
Från 299 kr
Pontonjärbataljonen (blivande Ing 1) erhöll Laxön som övningsplats från år 1879. Bild från Dalälven vid Laxön, sent 1800-tal.
Kyrkoherdebostället i Söderåkra. Huvudbyggningen mot landsvägen, uppförd under tidigt 1800-tal, möjligen 1804. Portalkolonnerna tillkomna under senare restaurering.
Karlsborg. Infanterivolontärskolan , senare rekrytskolan för infanteriets officers-och reservofficersaspiranter.Slutet 1800-tal.I bakgrunden :Östra, mitten och västra kasern.
Ammunitionsfabriken i Karlsborg slutet 1800-tal. 7 cm. kanon m/27-30. Besiktn. off. löjtnant K.B. Genberg, kapten C-E Levén.
Karlsborg. Infanterivolontärskolan , senare rekrytskolan för infanteriets officers-och reservofficersaspiranter.Slutet 1800-tal. Huvudingången med vaktlokalen till vänster, arrestlokalen till höger.
Ekgårdsvägen 6 i Kållered. Magasinsbyggnad tillhörande Streteredshemmet, med tidstypiska stenarbeten från sent 1800-tal. Relaterade motiv: 2002_0971 - 0977.
Sagered 3:2 "Eklunds" år 1981. Manhus från tidigt 1800-tal. Troligtvis byggt på en äldre grund eller en påbyggnad.
En ugn, påträffad vid en arkeolgisk undersökning i Odensjö, Bankeryds socken i Jönköpings kommun. I ugnen påträffades en större mängd förkolnat granris vilket gör att ugnen tolkas som en rökugn där kött och liknande matvaror har behandlats. Ugnens bottenplan var päronformad och den mätte 2,40 x 1,65 meter. Den var murad med obearbetad eller enkelt tillhuggen fältsten, huvudsakligen granit och sandsten i storleken 0,30 till 0,65 meter. Stenarna hade sammanfogats med ren, grå lera. Upp till tre skift sten fanns bevarade in situ i ugnsväggen. Längst in i ugnsrummet låg delar av en nedfallen valvkonstruktion med ett sjuttiotal huvudsakligen kvadratiska eller rektangulära stenar. I ugnens inre del fanns ingen stenläggning över naturbacken. I stället täcktes ugnsrummets botten av ett mycket hårt bränt, närmast förslaggat lager som bör vara resterna efter en eldplatta av lera, se även JMF.00303-2. Ugnskonstruktionen var kraftigt eldpåverkad och omgivande grus uppvisade klara spår av uppvärmning (färgförändring) upp till en meter utanför själva stenkonstruktionen. På detta vis har naturbacken kunnat utnyttjas som värmemagasin då ugnen varit i bruk. En Kol 14-datering från ugnen gav en vid datering till 1680-1940 AD vilket troligen innebär att ugnen har varit i bruk någon gång mellan sent 1600-tal fram till enskiftet 1824 då gården flyttades.
Ett lossbrutet stycke av en bottenplatta till en ugn, påträffad vid en arkeolgisk undersökning i Odensjö, Bankeryds socken i Jönköpings kommun. I ugnen påträffades en större mängd förkolnat granris vilket gör att ugnen tolkas som en rökugn där kött och liknande matvaror har behandlats. Ugnens bottenplan var päronformad och den mätte 2,40 x 1,65 meter. Den var murad med obearbetad eller enkelt tillhuggen fältsten, huvudsakligen granit och sandsten i storleken 0,30 till 0,65 meter. Stenarna hade sammanfogats med ren, grå lera. Upp till tre skift sten fanns bevarade in situ i ugnsväggen. Längst in i ugnsrummet låg delar av en nedfallen valvkonstruktion med ett sjuttiotal huvudsakligen kvadratiska eller rektangulära stenar. I ugnens inre del fanns ingen stenläggning över naturbacken. I stället täcktes ugnsrummets botten av ett mycket hårt bränt, närmast förslaggat lager som bör vara resterna efter en eldplatta av lera. Ugnskonstruktionen var kraftigt eldpåverkad och omgivande grus uppvisade klara spår av uppvärmning (färgförändring) upp till en meter utanför själva stenkonstruktionen. På detta vis har naturbacken kunnat utnyttjas som värmemagasin då ugnen varit i bruk. En Kol 14-datering från ugnen gav en vid datering till 1680-1940 AD vilket troligen innebär att ugnen har varit i bruk någon gång mellan sent 1600-tal fram till enskiftet 1824 då gården flyttades. Se även JMF.00303-1.
Drakar, Föremålsbild, Mönster, Fotografi, Photograph
Föremålsbild, Mönster, Fotografi, Photograph
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.