Ramsele gamla kyrka. Kyrkan nämns första gången 1273. Den är uppförd av sten som senare har vitputsats. Båda gavelröstena och det branta takfallet är spånklädda. En hög smal dörr på södra väggen leder in till kyrkan. Tidigare fanns här ett vapenhus. Den gamla klockstapeln är riven. Vid den nya kyrkans tillkomst 1858 tömdes den gamla på sina inventarier utom den fasta bänkinredningen från 1670-talet. Kyrkan restaurerades på 1920-talet och återfick det mesta av inredningen från 1600- och1700-talen. Kyrkorummet täcks av trätak. Koret skiljs från kyrkorummet av bänkskärmar och korgrind. Målningarna från ca 1600 har varit överkalkade, men är framtagna.
Från 299 kr
Alnö gamla kyrka. Har sannolikt byggts under 1200-talets första hälft. Den bestod ursprungligen av långhuset och det rakslutna koret, som är smalare än långhuset. Innertaket bestod ursprungligen av ett platt trätak. Först omkring 1500 tillkom stjärnvalven med målningar. Både valv och väggar har målningar. De har varit överkalkade och togs fram 1927-28. Vapenhus och sakristia byggdes förmodligen under 1400-talet. I väster är ett förhus i trä tillbyggt 1778. Klockstapel har funnits, men den är riven. Kyrkans väggar utgörs av sten som senare har vitputsats. Det höga branta taket är täckt med eternitskiffer sedan 1910, tidigare var det spåntäckt. Fönsterna förstorades under 1700-talet.
Örnsköldsviks stads första kyrka ritad av Gustaf Améen i nordisk stil och invigdes 1910. Vid en restaurering 1972 ändrades den norra korsarmen till ett mindre kapell, ofta kallat Sköldska koret. Under kapellet finns en krypta som fungerar som gravkapell. Den är byggd av tegel med vitmålade blinderingar. Portalen är huggen i granit. Planlösningen är oregelbunden med tornet i sydvästra hörnet. Kyrkorummet består av mittskepp täckt av tre valv samt tvärskepp.1952-54 gjordes en genomgripande restaurering. Sakristian revs och koret blev bredare och djupare. Korgolvet höjdes och ny sakristia byggdes.
Ramsele gamla kyrka, 1911 eller 1912. Kyrkan nämns första gången 1273. Den är uppförd av sten som senare har vitputsats. Båda gavelröstena och det branta takfallet är spånklädda. En hög smal dörr på södra väggen leder in till kyrkan. Tidigare fanns här ett vapenhus. Den gamla klockstapeln är riven. Vid den nya kyrkans tillkomst 1858 tömdes den gamla på sina inventarier utom den fasta bänkinredningen från 1670-talet. Kyrkan restaurerades på 1920-talet och återfick det mesta av inredningen från 1600- och1700-talen. Kyrkorummet täcks av trätak. Koret skiljs från kyrkorummet av bänkskärmar och korgrind. Målningarna från ca 1600 har varit överkalkade, men är framtagna.
Örnsköldsviks stads första kyrka ritad av Gustaf Améen i nordisk stil och invigdes 1910. Vid en restaurering 1972 ändrades den norra korsarmen till ett mindre kapell, ofta kallat Sköldska koret. Under kapellet finns en krypta som fungerar som gravkapell. Den är byggd av tegel med vitmålade blinderingar. Portalen är huggen i granit. Planlösningen är oregelbunden med tornet i sydvästra hörnet. Kyrkorummet består av mittskepp täckt av tre valv samt tvärskepp.1952-54 gjordes en genomgripande restaurering. Sakrestian revs och koret blev bredare och djupare. Korgolvet höjdes och ny sakrestia byggdes.
Ågesta kärnkraftverk. Under 2005 gjorde Tekniska museet tillsammans med Stockholms Läns Museum och Länsstyrelsen i Stockholms län en fotodokumentation av Ågesta kraftvärmeverk, Sveriges första kommersiella kärnkraftverk, Foto: Nisse Cronestrand. Bildbeskrivningar: Ingenjör Åke Bergman. Bilden föreställer: Plan 7 rum 0745 utrymme för huvudvärmeväxlare ( HVVX). Bild genom öppning i den biologiska skärmen där vi ser reaktortanklock, laddrör (grova rören), provstavskanalrör (de klena rören), instrumentledningar samt två av de 52 stycken reaktortankbultarna. För att lossa en tankbult krävs en dragningskraft av 50 ton innan bult kan vridas. Förklaring av system framgår av rapport :Statens Vattenfallsverk A23/60 5/4 1960.
'Monterat skelett av uroxe, sett från sidan. ''Skelett av uroxe, funnet i en torvmosse i Hammarslövs socken, Skåne. Det bäst bevarade av de svenska torvmossefynden. Tillhör Universitetets zoologiska museum, Lund.'' :: Text på baksidan: ''Det bäst bevarade skelett av uroxe, som exister, funnet i en skånsk torvmåsse. Universitetets zoologiska museum, Lund. Skelettet som torde ha tillhört en uroxtjur, är funnet i en torvmosse i Hammarslövs socken i södra Skåne. De första skelettdelarna grävdes upp 1869 (juli månad). Bilden här visar en längdförminskning i förhållande till det verkliga skelettet i förhållande 1:16.'''
'Flodhäst med unge. :: Tidningsartikel med text på engelska. Står: Flodhäst i Londons zoologiska trädgård, en månad gammal fotogrferad för första gången. Mamman Joan är 9 år gammal. Det har inte fötts någon flodhäst i trädgården under de senaste 50 åren. Flodhästungen var 3 foot lång och 1 foot lång samt vägde cirka 50 kg. Fadern är 9 år gammal och väger ungefär 2 ton och har funnits på zooet sedan 1919, 2 år längre än Joan. :: :: Ur The Times Weekly Editition 1926. :: :: Ingår i serie med tidningsurklipp med fotonr. 1552-1563.'
'Pilgrimsfalk med ca 2 st ungar, invid bergvägg. :: :: Text på baksidan av fotot ''Om första ...(omkr. 2.30 f.m.) - hona med en liten, plockad, huvudlös fågel i näbben, väcka med ett kort hostande skrik ungarna. De flesta fåglarna födas upp i detta tillstånd, det var därför ...svårt att på avstånd (5-6 m) identifiera de minsta. Korsnäbbar i stort antal samt gulsparvar m.fl. tages av den nästan ständigt jagande hanan. Honan höll sig till de större: kråkor (11 lågo i ...), en och annan småskrake, duva, gök o.s.v. Från soluppgången till kl 12 p.d. då jag avlägsnade mig, erhöllo ungarna icke mindre än 7 smärre fåglar.'' :: :: Se serie med fotonr. 3151-3200. Se även fotonr. 1771-1837.'
Ågesta kärnkraftverk. Under 2005 gjorde Tekniska museet tillsammans med Stockholms Läns Museum och Länsstyrelsen i Stockholms län en fotodokumentation av Ågesta kraftvärmeverk, Sveriges första kommersiella kärnkraftverk, Foto: Nisse Cronestrand. Bildbeskrivningar: Ingenjör Åke Bergman. Bilden föreställer: Plan 4 KoS-byggnaden rum 402. Städarna kom inte tillbaka. En stämningsbild hur det kommer att se ut när byggnaden lämnas vind för våg. Åke Bergman öppnade upp, torkade med fläktar och värme mm. Idag mår Ågesta ganska bra men det kräver omskötsel. Förklaring av system framgår av rapport :Statens Vattenfallsverk A23/60 5/4 1960.
Ågesta kärnkraftverk. Under 2005 gjorde Tekniska museet tillsammans med Stockholms Läns Museum och Länsstyrelsen i Stockholms län en fotodokumentation av Ågesta kraftvärmeverk, Sveriges första kommersiella kärnkraftverk, Foto: Nisse Cronestrand. Bildbeskrivningar: Ingenjör Åke Bergman. Bilden föreställer: Plan 10 korridor 1025. Strålskydddörr till rum: 1032, 1031 och 1030. Rummen innehåller pumpar för D2O. Installationer i rum 1032: P78, P88, P206, P248. Installationer i rum 1031: P78, P88, P206. Installationer i rum 1030: P78, P88, P206 och P248. Förklaring av system framgår av rapport :Statens Vattenfallsverk A23/60 5/4 1960.
Ågesta kärnkraftverk. Under 2005 gjorde Tekniska museet tillsammans med Stockholms Läns Museum och Länsstyrelsen i Stockholms län en fotodokumentation av Ågesta kraftvärmeverk, Sveriges första kommersiella kärnkraftverk, Foto: Nisse Cronestrand. Bildbeskrivningar: Ingenjör Åke Bergman. Bilden föreställer: Plan 6, KoS byggnaden rum 602. Kontrollrumskorridor taget från trapphus i turbinhuset. Byggnaden är skyddsrumsklassad, därav den kraftiga dörr som syns till höger. Detta är den ordinarie ingången till kärnkraftverket. Längst bort i korridoren ligger kontrollrummet och till höger halvvägs dit ligger slussen in till kontrolerat område. Förklaring av system framgår av rapport: Statens Vattenfallsverk A23/60 5/4 1960.
Resterna efter en äldre byggnad bevarad under en kurtinmur hörande till Bastion Carolus, en del av Jönköpings slott i centrala Jönköping. I den äldre byggnaden dokumenterades en tegelmurad ugn samt ett golvlager och syllträ. Huset, som kan ha varit uppemot 20 meter långt, förefaller vara identiskt med den byggnad med pyramidtak och en bred, centralt placerad skorsten som finns avbildad på Hans Flemings första perspektivritning över slottsbygget, framställd 1605 (SFP Jönköping nr 001). Byggnaden ger intryck av att ha haft någon sorts verkstads- eller ekonomifunktion och bör ha uppförts efter år 1567. Ugnskonstruktionen var murad av återanvänt tegel och man hade nyttjat grå lera till sammanfogning istället för kalkbruk.
Fartyget HMS Belfast är det största kvarvarande exemplaret av den brittiska flottans marina kraft och är nu ett museum förankrat i Themsen mellan Tower Bridge och London Bridge i London. Hon var det första skeppet att räddas sedan Nelsons HMS Victory på grund av hennes historiska betydelse. Hon är mest känd för att ha understött trupper medan de tog sig till Gold och Juno stränderna på morgonen Dagen D 6 juni 1944. Belfast togs ur tjänst 1945 och är nu en levande påminnelse om kriget och de upp till 950 besättningsmän som levde och krigade ombord på henne.
Titanic byggdes för att slå alla rekord. Hon skulle helt enkelt bli den största och bästa ångaren i världen, hon påstods dessutom vara osänkbar. Titanic sjösattes 1911 och den 2 april provkörs hon för första gången. Den 10 april ska hon ut på sin jungfruresa, men strax innan midnatt den 14 april kör hon på ett isberg och sjunker. Livbåtarna hade plats för 1178 personer, men ombord fanns mer än 2000. Mer än 1500 människor följde med fartyget ner i djupet, ombord fanns 164 svenska passagerare endast 44 av dessa överlevde.
Omkring 1908 blev en stor utbyggnad av Västergötlands kalkindustri, inte minst i Falbygden, där de förutvarande kalkbruken kraftigt expanderade och nya anlades, bland dessa Tomtens kalkbruks AB, Torbjörntorp och AB Kalk i Stockholm, som båda köpte gårdar i Torbjörntorp, vilkas kalkfyndigheter bedömdes som exploateringsvärda vid stordrift. Järnvägsspår anlades från Balltorp (SJ) till bruken så att järnvägsvagnar kunde föras intill ugnarna för lastning. En mycket betydelsefull driftsfaktor, som inget annat bruk i Västergötland tidigare hade. Arbetet med järnvägsbygget påbörjades 1913, och den första järnvägsvagnen lastades med kalk vid Tomten i Januari 1914. Ur Gustav Sandberg i boken om Gudhem.
Ett gulnat porträtt av Linköpings första fotograf, Frans Dyring. Från 1858 drev han fast fotoverksamhet i skomakare Hjeltes gård. År 1864 blev han ägare till den så kallade Borénska gården på Drottninggatan, där han redan tidigare hade inrättat en ateljé i en liten paviljong i trädgården. Långt dessförinnan, redan på sitt trettonde år, hade han skrivits in i musikcorpsen vid Andra livgrenadjärregementet i Linköping. Där blev han hautboist och sedemera musikfanjunkare. Han var således en framstående musiker med flöjt som som sitt främsta instrument och verkade vid sidan av andra tjänster som musiklärare.
Porträtt av Kamrer Carl Gustaf Bodin. År 1843 ingick han äktenskap med Maria Petronella Charlotta Pihl, född i Linköping 1825 som dotter till namngivaren till Pilens backe i Linköping, kopparslagaren Per Daniel Pihl och dennes maka Lovisa Skärman. Samma år bröt paret upp för att arrendera Holmetorps rusthåll i Askeby sn, där Carl Gustaf kom att tjänstgöra som kronolänsman. Samma år nedkom parets första och enda barn, dottern Hedvig Charlotta Ottiliana. Kort tid efter födseln avled emellertid modern, blott 19 år i lungsot. Änklingen flyttade då åter till Linköping med sin dotter och kom där att tjänstgöra som kamrer vid Östgöta hypoteksförening.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.