Porträtt av Johan August Söderlund. Född i småländska Hagby 1854 och där uppvuxen under synnerligen enkla förhållanden. Fadern anges enligt tidens uttryck varit inhyses backstugusittare. Någon måste uppmärksammat sonens begåvning för han erbjöds studier i Kalmar folkskola följt av Elementarskolan och fortsättningsvis vid Lunds universitet. Prästvigd år 1881 erbjöds han en första tjänst som adjunkt i Törnevalla men flyttade redan samma år till Linköping för samma tjänst i Domkyrkoförsamling. Parallellt även föreståndare för Ljungstedtska friskolan och från 1890 en av länets folkskoleinspektörer. Från 1885 var han gift med Vendla Maria Margareta Cnattingius.
Från 299 kr
Interiör från makarna Brändströms våning i Linköping. Edvard Brändström och Anna Vilhelmina Eschelsson inflyttade till Linköping 1896 och de kom att bo och verka i staden under en tioårsperiod. I april månad 1898 utnämndes Edvard till överste och chef vid Första livgänadjärregementet och i sammanhanget flyttade familjen till den visade stadsvåningen invid Drottninggatan. Som synes stod det sena 1800-talets stilideal i full blom. I en högborglig miljö som den brändströmska har familjens sällskapsrum fyllts med bekväma och ombonade möbler i blandade nystilar. Golvet är närmast täckt av mattor, och detsamma gäller stora delar av väggarna. Bild från omkring sekelskiftet 1900.
Familjen Reuterswärd med gäster samlade för fotografering på trappan till Västanå i Borensberg. Foto 1893 eller möjligen 1894. Familjen Reuterswärd hade fast adress i Linköping och disponerade Västanå vid tiden som sommarbostad. Makarna Wilhelm Reuterswärd och Carolina af Robson är paret som sitter på var sin sida om en äldre släkting, möjligtvis Wilhelms mor. Ovan gruppen står Wilhelm Reuterswärds dotter Augusta från hans första äktenskap vid sidan av makarnas gemensamma dotter Elin. På trappsteget sitter paret Reuterswärds yngsta barn Eva och Kristina. Längst till vänster respektive höger står familjens vänner överstelöjtnant Fabian Vilhelm af Ekenstam och kapten Hjalmar Ekström.
Anna Linder med, vad som tolkas, Maria Wising i famnen. Anna föddes i Linköping 1867 som dotter till domprosten Carl Vilhelm Linder och makan Ulrika Wallenberg. I vuxen ålder lärare vid stadens elemantarläroverk för flickor och efter vidare studier seminarieadjunkt och lektor vid läroverken i Landskrona och senare Kalmar. Från 1927 åter boende i Linköping. Flickan Maria Wising skulle i sitt liv bli mer känd som Maj von Dardel, som i sitt första äktenskap var gift med Raoul Wallenberg (den äldre) och således mor till diplomaten Raoul Wallenberg (den yngre).
Porträtt av Rudolf Abelin. Född i Linköping 1819 som son till auditören vid Kungliga livgrenadjärregementet och sedermera stadens borgmästare, Zacharias Abelin och makan Henrika Carolina Lodin. I vuxen ålder inledde Rudolf Abelin en militära karriär som volontär vid Första livgrenadjärregemetet i Linköping. Efter befordran vid Nerikes regemente kom han att verka vid de bägga skånska infanteriregementena. Under åren 1867-1871 var han Sveriges krigsminister. Privat var han från 1863 gift med Charlotta Emerentia Karolina Zethelius, bördig från Torshälla. Efter att logerat på ett antal adresser inköpte makarna godset Björnsnäs i Kvillinge. Efter ett långt liv avled vår avporträtterade där i september månad 1903 i sviterna av ålderdomsavtyning och kronisk blåskatarr.
Makarna Stånggren med sina förstfödda barn låter föreviga sig i linköpingsfotografen Maria Tesch ateljé. Tiden är något av 1800-talets sista år. Johan Stånggren är vid tiden löjtnant vid Första livgrenadjärregementet i Linköping men har även en civil karriär som lantmätare. Makan Ottilia Sjögreen är bördig från Edshult i Jönköpings län men har före äktenskapets ingång 1889 varit bosatt i Uppsala en längre tid. I famnen håller hon dottern Anna Sofia Margareta och framför fadern sitter sonen Gustaf Adolf Magnus. Barnens tilltalsnamn har inte kunnat styrkas.
Interiör från makarna Brändströms våning i Linköping. Edvard Brändström och Anna Vilhelmina Eschelsson inflyttade till Linköping 1896 och de kom att bo och verka i staden under en tioårsperiod. I april månad 1898 utnämndes Edvard till överste och chef vid Första livgänadjärregementet och i sammanhanget flyttade familjen till den visade stadsvåningen invid Drottninggatan. Som synes stod det sena 1800-talets ombonade stilideal i full blom. Mellan tunga textilier och stoppade stilmöbler anas här ändå en lätthet som kan leda rummet till ett av fruns domäner. Bild från tiden omkring år 1900.
Ett år 1920 postgånget brevkort med vy mot en av flera tillfälliga militärförläggningar som uppstod i Linköping under 1910-talet. Skälet till att värnpliktiga fick förläggas inne staden var de segdragna turerna kring var de planerade anläggningarna för Första och Andra livgrenadjärregementena skulle placeras, vilket gav förseningar som följd. Det avbildade huset hade ursprungligen uppförts i början av 1880-talet som teater- och cirkusbyggnad i den så kallade Wernerska trädgården, som under 1800-talets senare hälft utgjort platsen för ett av stadens största nöjesetablissemang. Vid tiden för bilden var epoken av förströelser emellertid förbi och lokalen fanns tillgänglig för uthyrning.
Porträtt av professor Carl Bovallius, filosofie doktor vid Uppsala 1875 och samma år docent i zoologi. Hans håg och verksamhetslust gjorde honom till en synnerligen vittberest man. Talrika färder längs Sveriges och Norges kuster för zoologiska studier samt besök i de flesta av Europas kulturländer. I början av 1880-talet företog han zoologiska och etnografiska undersökningar i en forskningsfärd till Västindien, Centralamerika och norra Sydamerika och hemsände därifrån rika samlingar. Under en period tillbaka i Sverige gjorde han vidsträckta färder i Norrland och Lappland, i första hand för studier av områdets skogsförhållanden. Under sina sista år ägnade han sig åt praktisk verksamhet i Centralamerika. Han avled i Guyana 1907.
Porträtt av Hedvig Ahlvin omkring 1905. Hon föddes i Söderköping 1878. Födelseattesten uppger att inte bara fadern, utan även modern önskade vara okända. Hur hennes uppväxt fortskred av det skälet är inte känt. Hon påträffas i källorna som inflyttad till Hedvigs församling i Norrköping 1888. Under 1890-talets första del listas hon under rubriken "utom staden boende eller med okänd vistelseort". Med tiden stabiliserades hennes tillvaro. Fotografiet ingår i hennes bevarade ansökan om anställning vid Axel Karlssons manufakturrörelse i Linköping. Rimligtvis erhöll hon platsen. Under alla omständigheter inflyttade hon till Linköping 1906 och uppges vara butiksbiträde.
Ryds herrgård belägen väster om Linköpings centrum. När den sista privata ägaren av godset avled 1921 visade sig gården vara svårsåld, varför Linköpings stad bestämde sig för att förvärva anläggningen. Den utarrenderades för att från 1951 fungera som Sveriges första kollektivjordbruk, Ryds Sambruksförening. Jordbruket drevs på detta sätt tills kommunen i början av 1960-talet började planera för en expansion av staden. Vid tiden för bilden har området ännu inte påverkats av den omfattande byggnation som kraftigt förändrade området med start år 1966. Planen var att anlägga den nya stadsdelen Ryd för cirka 10 000 invånare.
Vy från Kanberget mot Linköpings centrala delar. Bilden är odaterad men kan bestämmas till något av 1900-talets första år. Motivet får betraktas som unikt i den bemärkelsen att det fångat hovmarskalk Carl Adolf Gyllenrams sällan avbildade bostad. Vi skymtar den herrgårdsliknande bostaden inbäddad i grönska närmast till höger. Byggnaden revs 1906 för att ge plats för det så kallade Lorichska huset med entré vid Barnhemsgatans möte med Storgatan. En annan byggnaden i bilden med få dokumentationer är huset med valmat tak -mitt i bilden- som länge fungerade som boställe för stiftets konsistorienotarie. Vägstråket i förgrunden motsvarar Västra vägens löp i Kanbergsområdet.
Porträtt av regementsläkaren och författaren Carl Anton Wetterbergh, mest känd under pseudonymen Onkel Adam. Från 1847 i tjänst som regementsläkare vid Första livgrenadjärregementet i Linköping men inte permanent boende i staden förrän 1867. Parallellt med läkarvärvet var han en erkänd författare av romaner och noveller. Vid början av 1860-talet miste han lusten att skriva den typen av litteratur. Istället kom att han från 1862 att ägnade sig åt att ge ut barntidningen Linnea. Hans hem i Linköping, Onkel Adamsgården, finns bevarat och husets övre våning fungerar sedan 1927 som museum till hans hågkomst.
Porträtt av överste Gustaf Örn. Född i Stora Tuna 1816 inledde han sin militära karriär som fänrik vid Dalaregementet 1834. Vid samma regemente befordrades han till kapten 1853 och vidare till major 1859. Sistnämnda år blev han även lärare vid Krigsakademien. Från år 1864 var han placerad vid Första livgrenadjärregementet i Linköping och kom där att via överstelöjtnants grad att 1871 utses till regementets överste, en position han kom att verka i till sin pension 1879. I sitt privata liv var han från 1848 gift med Sophia Svedelius
Det parodiska ordenssällskapet SHT, med rötter i Uppsalas studentliv, instiftades ursprungligen 1844 men gavs sitt rådande namn först kring årsskiftet 1851/52. En av stiftarna var göteborgaren Carl Magnus Appelberg, som från år 1860 var knuten till Östergötland i egenskap av provinsialläkare i Kisa och vidare bataljonsläkare vid Första livgrenadjärregementet i Linköping. År 1880 grundade han för Linköping en filialloge till SHT som gavs namnet Jojachim, vars medlemmar vi ser på bilden vid en sammankomst omkring förra sekelskiftet. Trots tydliga särmärken har platsen för samlingen inte lokaliserats.
Enligt påskrift porträtt av Alfr. Åman, bror till doktor Ludvig Åman. Av detta tolkat föreställa Alfrid Theodor Åman. Född i Linköping 1827 som son till professor Johan August Åman och hustrun Ulrika Margareta Löfström, jämte yngre bror till lasarettsläkaren Ludvig Åman. Från 1845 inledde Alfrid en militär karriär och blev knuten till Första livgrenadjärregementet i Linköping. Under åren 1856-1863 var han även i tjänst som vice kommisionslantmätare. Från 1863 var han bosatt i Skänninge. Han avled på länslasarettet i Linköping den 2 februari 1870 i sviterna efter ett benbrott.
Oscar Fredriks bro, namngiven efter kung Oscar II, byggd på 1830-talet. Det var den femte bron i ordningen på platsen. Den första bron byggdes 1614 och bekostades av hertig Johan av Östergötland. Bron bar namnet Saltängsbron och ledde till Nya Staden på Saltängen. Sedan år 1980 bär bron åter det namnet. Brons fina järnsmidesstaket pryder idag det norra brofästet invid Samarien, terassen mellan Motala Ström och Carl-Johans park. Byggnaderna i fonden är sett från vänster det Ringborgska huset (1784), Stadshuset (1802), Stora Hotellet (1854) och därbakom taket på Teatern (1908).
Stockholmaren Hjalmar Lindskog inflyttade till Linköping 1883 för tjänst som bokhållare vid Linköpings Ångsågs AB. Efter en tid ingick han äktenskap med Matilda Amalia Larsson. Parets första barn nedkom 1890. Ytterligare två barn och trettio år därefter avled makan i cancer. I avsaknad av hustrun anställdes skånskan Anna Eufemia Herbst som hushållerska. Hon inflyttade i december månad 1921 och efter ett år var hon gift med sin forne arbetsgivare. Då hade Hjalmar sedan en tid titulerat sig ömsom lantbrukare, gårdsägare och direktör, samt ägare till Steninge gård. Trots att hon var 34 år yngre än sin make förblev äktenskapet barnlöst.
Porträtt av Kapten Johan Ludvig Rehbinder. Född 1817 på Fredriksnäs säteri i Gryts socken som son till Johan Fredrik Rehbinder och Catharina Maria Nordenstolpe. Från 1846 gift med Anna Maria Wångenberg. Rehbinder inledde sin militära karriär som sergeant vid Svea artilleriregemente i Stockholm 1834. Vidare förflyttad som underlöjtnant till Första livgrenadjärregementet i Linköping 1836. Slutligen befordrad till kapten 1856 och erhöll avsked ur krigstjänsten 1870. Var även en tid överkontrollör för brännvinstillverkning i Östergötlands län. Död i april månad 1878 i Vadstena, där makarna sedan en kort tid varit hyresgäster i stadens gård nummer 11.
Fängelset i Linköping var ett av landets tre första så kallade cellfängelse som uppfördes som ett resultat av den fängelsereform som beslutats vid 1844 års riksdag. Anläggningen togs i drift 1846 och lades ned 1946 men togs åter i bruk från 1957. År 1966 lades fängelset slutgiltigt ned och byggnaden revs 1969. Bilden visar interiör från 1920 och från vänster ser vi; vaktfru M. K. Andersson, kokerskan Albertina Nilsson, fångkonstaplarna Edvin Bränning, Karl Järnfors, Eric Thimar Johansson, Anders Lundqvist, Evald Pettersson och Karl Johansson samt Johan Oskar Johansson. På höger sida står konstaplarna Johan August Hallman, Karl Eklöf, Henning Gustafsson och assistent Tage Ohlsson.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.