Jacob Brusén som var född och uppvuxen i Rinna skulle som teolog och efter sedvanligt trevande i yrkeslivet komma åter till hembygden. Efter sin examen vid Uppsala hade han i förstone erbjudits tjänst inom kyrkan som pastorsadjunkt i Kättilstad och därefter följde en tid som vice pastor i Väderstad. Då hade komministerbostället i Rinna stått tomt en tid och både bostaden och tjänsten blev Bruséns sommaren 1884. Samma år hade han gift sig med Alma Lindroth och senare i livet kom han att gifta om sig med Edla Lindroth. Deras eventuella släktskap har inte utretts för denna uppgift. Jacob Brusén avled i Linköping 1935. Fototillfället kan uppskattas till 1880-talets första hälft.
Från 299 kr
Ludvig Theodor Brogrens betydelse för Linköping var betydande. Född i Gammalkil 1827 kom han under ungdomsåren att bedriva studier i Stockholm. Efter apotekarexamen 1852 styrde han åter till Östergötland där han erhållit privilegium att förestå apoteket i Kisa. Kort före inflyttningen hade han gift sig i med Theresia Brogren. Från 1858 var han verksam i Linköping som innehavare av apoteket Vasen. Parallellt med apotekargärningen anlade han tidigt det bryggeri, L. Th. Brogrens bryggeri, som genom efterföljare kom att bestå på bryggeritomten invid Stångån ända till 1971. Här porträtterad vid 1860-talets första hälft.
Den avbildade Carl Johan Dehlin har givits synnerligen positiva vitsord. "Hofsam och fri från öfverilningar samt begåfvad med ett hjärtevinnande sätt" är endast några av bekräftande omdömen som finns beskrivna. Född i Linköping 1823 och vidare student i Uppsala med teologisk examen 1859. Efter en tid som läroverksadjunkt och vidare lektor i födelsestaden utnämndes han år 1869 till rektor vid läroverket i Vadstena. Där ska han ha "elektriserat" sina elever med sin kärlek till ungdomen och varit allmänt populär. År 1887 tog han likväl tjänstledigt och återflyttade tillsammans med hustrun till Linköping. Som ägare av sommarvillan Västeräng på Omberg hade de ändå fortsatt kvar intressen i Vätterbygden. Här porträtterad vid 1860-talets första hälft.
Det som skulle komma att bli kvarteret Detektiven i Linköping var i äldre tid delad i fyra tomter, Tannefors kvarter 68-71. Tomterna lades ut efter tillkomsten av Drottninggatan vid mitten av 1800-talet. Tidigt nyttjades tomt 68 mot Sankt Larsgatan, där stadens då nya flickskola uppfördes. Övriga tomter österut bebyggdes efterhand med relativt ordinära huskroppar. År 1863 stod tomt 70 bebodd med bildens hus. Som första ägare finner vi fånggevaldigern Gustaf Peterson med familj. Hans yrkestitel är rimligtvis inte självklar för dagens läsare men kan enkelt förklaras som fångvaktare med särskilt ansvar för fångtransporter. Foto 1965.
Det första tecknet av bildens hus ger skuldebrevets underteckning per den 1 april år 1900, och kort därefter uppfördes byggnaden utmed Snickaregatans dåvarande bredd. Liksom många andra hus från tiden gavs Snickaregatan 19 en kort omloppstid. Idag sedan länge rivet för ökad gatubredd och vidare utrymme för parkeringshuset Druvan och den i senare tid utlagda Wavrinskys gränd. Vid sidan av det gamla huset kan inte bröderna Starcks Beviks förbigås i sammanhanget. Reservdelslagret har utvecklats och expanderat och är alltjämt i ett självklart medvetande bland motorintresserade.
Källa ödekyrka eller Källa gamla kyrka är en relativt välbevarad kyrkoruin i Källa socken på Öland som ligger längs vägen till Källahamn. Namnet Källa socken finns belagt i skrift för första gången 1360. Socknen har fått sitt namn av en hednisk offerkälla, som vid kristendomens införande kristnades och helgades åt S:t Olof, sjöfararnas helgon. En källa i närliggande Källahamn brukar identifieras med den, men 1960 upptäcktes en raserad brunn i den nordvästra delen av kyrkogården. Kristendomen infördes under 1000-talets andra hälft, vilket bland annat framgår av ett par kristna runstenar.
När Kungsgatan lades ut i Linköping från mitten av 1800-talet, vinnlade sig stadens styre att kanta den med praktfulla hus. Vid tiden utgjorde gatan stadens bebyggelsemässiga gräns mot norr och man önskade bjuda ett gott intryck för resande med järnvägen. Tågbanan och stationens placering medförde att besökare mötte staden från ett nytt håll och det förklarar de arkitektoniska krav som även vidare kom att ställas på områdets bebyggelse. Kungsgatan 35, i hörnet Kungsgatan-Klostergatan, är ett gott exempel på den första generationens hus som väl följde kraven. Foto omkring 1905.
Vykort, "Varberg. Bäckgatan." Gatan ses från korsningen med Kungsgatan med hörnet av Stadshotellet till höger, kv Läkaren. Ett stycke ner längs gatan ses skylten och ingången till Källaren Munkens festvåning. Restaurangen med detta namn fanns under åren 1925–1977 och var ett billigare, folkligare alternativ till Stadshotellets första klassens restaurang. Fram till 1959 låg Munkens restaurang på entréplan, där Varbergs Stadshotells restaurang ligger idag. Nedanför Munken ligger Dahls kött- & charkbutik samt C J Olssons sko & läderhandel. På hörnan till huset i kv Gästgivaren till vänster ligger entrén till Erikssons butik, som skyltar för konserver, och längre ner ses Textilboden. Längs gatan ses tre olika färdmedel: cykel, bil och häst. I fonden Varbergs fästning.
Jul på Källaren Munken, Stadshotellets "bakficka" i Varberg. Bild 1: Julbord med garnerat grishuvud närmast i bild, men även revbensspjäll, ansjovis i burk, tunga, rullsylta, julskinka och mycket annat. Bild 2: Två kvinnor ur personalen vid matsalens julgran. I det bakre utrymmet skymtar kakelugn och väggmålning. Källaren Munken fanns under åren 1925–1977 och var ett billigare, folkligare alternativ till Stadshotellet, som var en första klassens restaurang. Fram till 1959 låg Munkens restaurang på entréplan, där Varbergs Stadshotells restaurang ligger idag, men de hade även en festvåning med ingång från Bäckgatan.
Flygvapenmuseums initiativtagare överste Hugo Beckhammar framför museets främsta klenod, en Niuport jagare från 1912. Den uppgavs vara världens enda bevarade exemplar. Planet var en av de första som dåvarande flygkompaniet på Malmen använde. Bilden är från februari 1956. Flygvapenmuseum hade i starten sin hangar i Ryd, senare flyttade man museet till Malmslätt i närheten av Helikopterflottiljen Malmen. Flygmuseet. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Valsedelsutdelare framför Folkets hus vid valet 1950. Längst fram till vänster står folkpartisten Lars Borg och till höger står socialdemokraten Gunnar Perland. Borg var fullmäktiges ordförande 1971-73 och Perland var stadens första kommunalråd. 1950 var det kommunal och landstingsval. Bilden är taget framför Folkets hus inne i Linköping. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
På natten den 15 februari 1952 stals denna bil från Barnhemsgatan. Den återfanns på Risbrinksvägen i Hejdegården. Det skedde ungefär en trafikolycka om dagen i Linköping, därför gick linköpingspolisen ut med en uppmaning iinför julen 1951. Linköpingsborna bör köra försiktigare! Byggnaden till vänster i bild är Risbrinksvägen 7. Byggnaden uppfördes med egnahemslån före första världskriget. Bilolycka. Vinterväglag. Trafik. Vinter. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Runorna, och rimligtvis även futharken, skapades troligen under de två första århundradena efter Kristus och har troligen påverkats av både det romerska och det grekiska alfabetet. Det finns en mängd olika teorier kring runornas uppkomst, och någon absolut säker teori är antagligen svår att fastställa. Vad man vet är att runorna uppkom bland germanstammar på kontinenten. Uppkomsten tycks vara starkt knuten till den ökade kontakt som germanerna hade med Romarriket runt år 0 och den folkvandringsperiod som följde. De äldsta runfynden har daterats till ungefär 150 e.Kr. till 200 e.Kr. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia)
Att klura ut de första ägarna till Böndes parter verkar inte vara lätt. Gården verkar nämligen vara delad i 4 parter tidigare än vad Lauboken uppger, se tidigare om Bönde. 1741 var Lars Jakobsson ägare till denna gårdspart, vilken han kanske ärvt av sin far Jakob Jakobsson. Lars gifte sig första gången med Britta Jakobsdotter från Gerum och andra gången med Gertrud Grelsdotter. Äldste sonen i första giftet Jakob Larsson född 1728 ärvde parten, gift med Helena Johansdotter från Folkedarve i Garde. Deras äldsta dotter Helena Jakobsdotter född 1767 gift 1790 med Per Matsson född 1766 från Östris i Alva ärvde gårdsparten 1794 genom testamente med utlösen till brodern Jakob Jakobsson och systersonen Jakob Andersson. Helena och Per fick 7 barn, varav äldste sonen Per född 1795 tog över, gift 1830 med Greta Gertrud Olofsdotter född 1808 på granngården Husarve. Av deras 5 barn blev det äldste sonen Olof född 1831 som tog över 1860, gift samma år med Elisabet Danielsdotter född 1835 från Gannor. Olof drunknade 1878 och Elisabet drev gården till 1899, då dottern Amanda född 1864 gift med Lars Pettersson Häglund från Allmänningen blev nästa ägare. Dottern Ida född 1900 gift 1925 med Joel Danielsson född 1900 från Långared i Västergötland blev ägare 1930. De fick tre söner. Gården köptes av Sven-Erik Larsson Botels, och byggnaderna köptes i sin tur av läkaren Wolfgang Rutz med familj, vilka tidvis bott permanent på fastigheten. Helena Jakobsdotter och Per Matsson uppförde det första stenhuset på gårdsparten 1810, vilket sannolikt är det hus som syns i bakgrunden. Detta hus byggde sonen Per och hans fru Greta om med brutet tak och frontespiser omkring 1840 till det utseende vi ser på bilden. Pers och Gretas barnbarnsbarn Ida och hennes man Joel rev huset 1931 och byggde det för tiden supermoderna huset med bla centralvärme som finns kvar idag. På bilden ser vi änkan Elisabet Danielsdotter 69 år längst bak, t h om henne längst bak dottern Amanda 40 år, i förgrunden dotterdöttrarna Agnes och Ester, på brädtraven dotterdottern Ida 4 år och th mågen Lars Pettersson 40 år. Den äldre kvinnan t v med räfsan är hittills okänd, möjligen en svägerska. Man håller på med ladugårdens ombyggnad, därför finns det virkestravar och en bruklave på gårdsplanen.
Första åren med betor lär de efter upptagningen ha rensats med rotborste. Men snart nöjde man sig med en skrapning på sidorna. Att ta upp betorna för hand, rensa och nacka dem var ett mycket tungt och ofta kallt och vått arbete. Se Bild 160! Här tar sonen Rudolf, 22 år, Oskar (JO), 56 år, Elisabet Johanna, 50 år och dottern Emilie, 26 år upp betor på åkern mitt emot gården. I bakgrunden syns kyrkan och till vänster om den Oskars födelsegård vid Bjärges.
Den i äldre tider benämnda Neumanska gården i Linköping. Uppkallad efter målarmästaren August Neuman, som år 1886 erhöll tillstånd att uppföra fastigheten. I gatuplanet drev han sin tapet- och färghandel. En granskning av butikens skyltning visar att han vid sidan av mer självfallna varor även sålde fiskeredskap och till och med krocketspel. Huset låg fram tills det revs 1967 utmed Ågatan nära korsningen mot Gråbrödragatan. Till höger skymtar Huitfeltska gården som nedmonterades 1949 för transport till Gamla Linköping. För övrigt friluftsmuseets första byggnad. Bilden har lämnat oss odaterad. Ett rimligt antagande kan vara omkring år 1890.
Porträtt av Eberhard Örn. Född 1854 i Stora Tuna församling i Dalarna där fadern vid tiden tjänstgjorde vid Dalaregementet. Med tiden kom fadern att knytas till Första livgrenadjärregementet i Linköping och från 1871 var familjen bosatt i staden. Efter juridiska studier i Uppsala kom Eberhard att från 1888 vara verksam i Stockholm. Hans tid i huvudstaden har för denna beskrivning inte utretts, utan här noteras endast hans död i sviterna av leversvikt på juldagen 1899. Han var då skriven på Funckens gränd invid Kornhamnstorg.
Framställning med tekniska brister som detta till trots bär stora värden. Vy från Risbrinkens höjder mot Hejdegården med Tannefors i fonden. Närmast åskådaren till vänster den charmerande stadsägan 487 utmed Risbrinksgatan, vars numera ödetomt ännu skvallrar om livet som här passerat. Till höger ses den ännu bestående Druidgården. Längs Hejdegatan har stråkets första hus rests. Hejdegatan 14 byggs i stunden ut med en länga jäms den ännu inte utlagda Villagatan. Fastigheten kom vidare att erhålla adressen Villagatan 1. På Tannefors-sidan finns annat att upptäcka för den intresserade. Odaterad bild som kan preciseras till 1913.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.