Ångaren Brokind i Hovetorps sluss. Fartyget var byggt vid Bergsunds Mekaniska i Stockholm 1878 och samma år insatt i trafik på Kinda kanal. Bilden kan dateras till tidigast segelsäsongen 1896, från vilket år ångaren ombyggts med bland annat damhytt i aktern och så kallat skvättbord i fören.
Från 299 kr
Likt alla städer har Linköping naturligtvis förändrats över tid. Vi kan endast fantisera om hur olika tiders människor upplevde sin hemstad. Den som besökte eller verkade i staden omkring förra sekelskiftet såg detta panorama från centralstationen. Ett intryck som inte varit möjligt på många år.
Motiv ur linköpingsfotografen Didrik von Essens samling som får tolkas vara ett reprofotografi efter den i främst Sankt Anna verksamma fotografen Emil Durling. Under alla omständigheter återfinns samma motiv i dennes produktion med god proveniens. Vad vi ser är Fredriksnäs herrgård i Gryt. Genom Durling kan den ursprungliga bilden dateras till 1903.
På Charlottenborgs gavel annonseras det på tidsenligt manér. I Västerlösa likt andra småorter gällde det att ha ett brett sortiment för att inte tappa kunder till närliggande städer. Hästplogen på utedäcket understryker varuutbudet. Bilden saknar datering men kan rimligtvis härledas till handlare Folke Larsson som övertog affären efter sin fars frånfälle 1919.
Bakom trädlinjen skymtar Tingslund i Gistad. Namnet härrör från tiden då byggnaden var tingshus för Åkerbo och Skärkinds härader. År 1884 ombyggdes huset så genomgripande att den närmast kan betecknas som en nybyggnation. I samband med denna inrymdes en affärslokal i markplanet.
Eduard Anderssons garn- och vävnadshandel i gatuplanet till vad som kan kallas Bielkeska gården. Fotoåret 1902 var huvudbyggnaden omkring 100 år, då uppförd av grevinnan Fredrika Eleonora Bielke som vinterbostad. Nu var Eduard Andersson hälftenägare och bodde med sin familj i husets övervåning.
Landsvägen från Linköping söderut i höjd med området Risbrinken mot Tannefors. Bilden är odaterad men kan bestämmas till tiden omkring förra sekelskiftet. Som synes fanns ännu ingen noterbar bebyggelse varken på Hejdegårdens gärden ned mot Stångan eller på Vimanshälls höjder. I fonden Tannefors kvarnby. Vägen motsvarar i stora drag dagens Brokindsleden.
Stilla gatuliv utmed Storgatan och över Stångebro närmast betraktaren. Ett nedslag från sommaren 1902 där vi bland annat kan konstatera att en ny lasttrappa anlades mellan brospannet och fattighusets välordnade trädgård. I bakgrunden stadens bägge kyrkotorn, där S:t Lars ännu kröntes med sin äldre spira.
Motiv från 1898 års lantbruksmöte i Linköping. Bilden visar närmare bestämt del av mötets industriutställning där ett 50-tal utställare visade upp och försålde redskap och maskiner för främst lantbruk. Bland firmorna kan uttydas Ystads Gjuteri, Rottneros och Öfverums Bruk och Östergötlands Maskinaffär med flera.
Motiv från 1898 års lantbruksmöte i Linköping. Bilden visar närmare bestämt del av mötets industriutställning där ett 50-tal utställare visade upp och försålde redskap och maskiner för främst lantbruk. Bland firmorna kan uttydas Ystads Gjuteri, Rottneros Bruk och Östergötlands Maskinaffär med flera.
Handlare Georg Elmberg med hustrun Anna Ottilia med barn framför parets handelsbod Solhaga i Österbymo. Barnen kan antas vara makarnas tre förstfödda överlevande, Margit Maria Margareta (f. 1908), Brita Ingegärd Margareta (f. 1909) och Clarence Birger Georg (f. 1911). Chaffören antas vara Bror Konstans Salomon Sahlström, boende i Lilla Mohaga. Bilen är förövrigt en T-Ford från cirka 1911 med modifierad touring-kaross.
Man kan förmoda att denna bild är ett exempel på spontant tillkomna motiv som bygdefotografen August Christian Hultgren hittade på sina vandringar i Ydre med omnejd. Har har Fritiof Ardemo och David Wilson tagit paus i skogsarbetet. Tiden är omkring 1920.
En grupp nyfikna läroverkspojkar samlade framför fotografens kamera. Hans skäl till motivet är oklart men kan kvitta. Resultatet blev ett illustrativt ögonblick från Borggården 1905. Den vita byggnaden i bakgrunden fungerade vid tiden som stadens telefon- och telegrafstation. Notera gärna den lilla byggnaden i bildens högra kant, den sällan avbildade musikpaviljong som tillkom när stallgården omdanades till en promenadpark under 1800-talet.
Vy från stadens vattentorn i nordostlig riktning över Linköping. I förgrunden kvarteret Elefanten med bland annan bebyggelse det pampiga Lorichska huset i hörnet av Barnhemsgatan-Storgatan. Anm: Fotografiet har tillskrivits Didrik von Essen (1856-1922). Detta kan avfärdas bland annat av seminarielärare Gustaf Olssons villa i förgrunden, som denne erhöll bygglov för först 1926.
Ett illustrativt panorama över Linköpings västra delar. Av mer monumentala anläggningar kan till vänster lyftas stadens vattenreservoar och länets cellfängelse. Därefter är Linköpings slott och domkyrka är lätt igenkännliga liksom Trädgårdsföreningens vida utbredning i bildens förgrund. Däremellan finns mycket att finna för den intresserade, främst utmed Barnhems-, Djurgårds- och Drottninggatan.
Vy över sjön Åsunden i trakten av Rimforsa. Året är 1904. Till höger i grönskan skymtar Rimforsa turisthotell, som vid tiden för bilden helt nyligen uppförts men som upplysningsvis kom att bli lågornas rov redan år 1910. Anektdotiskt kan nämnas att landets sist avrättade, Alfred Ander, drev hotellet under del av åren 1906-07.
Motiv från fotografens besök av Sjöbacka omkring förra sekelskiftet. Vi har inga besked om personerna på bilden men under perioden 1889 till 1903 arrenderades gården av familjen Tydén, varför dessa kan vara möjliga. Reservation dock för husfadern Christian August Tydén som gick bort 1897.
Linköpingsvy som utifrån andra, sannolikt samtida, tagningar kan dateras till 1906. Vy från Lithografens då nya anläggning med kameran vänd rakt västerut. Närmast ses stadens flickskola, Elementarläroverket, som döljer Brandstodsbolagets kontor och skymmer den år 1903 invigda teatern. På tomten i förgrunden kom vidare Frimurarehotellet att uppföras, invigt 1912.
Parti av Linköping som utifrån moptsvarande motiv kan dateras till 1906. Vy norrut mot Stångebro. Närmast till vänster ses del av kvarteret Draken, vars ingående byggnader ännu vid tiden nyttjades för stadens fattigvård. De bägge husen vid brofästet bortom Storgatan inrymde vid tiden Nyströms tvättinrättning och som tydligt annonseras Johnson & Tengners snickerifabrik.
Stegeborg har bildat lås i Slätbaken sedan 1200-talet. Borgens gamla namn -Stäkeborg- syftar på de förekommande pålsystem i vattnet, som spärrade av farleden. Efter ut- och påbyggnader nådde anläggningen sin glansperioden som kungligt slott under 1500- och 1600-talen. Som exempel kan nämnas den blivande kung Johans III nedkomst på slottet 1537. Här en vy daterad 1928.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.