Vy från stadens vattentorn i nordostlig riktning över Linköping. I förgrunden kvarteret Elefanten med bland annan bebyggelse det pampiga Lorichska huset i hörnet av Barnhemsgatan-Storgatan. Anm: Fotografiet har tillskrivits Didrik von Essen (1856-1922). Detta kan avfärdas bland annat av seminarielärare Gustaf Olssons villa i förgrunden, som denne erhöll bygglov för först 1926.
Från 299 kr
Ett illustrativt panorama över Linköpings västra delar. Av mer monumentala anläggningar kan till vänster lyftas stadens vattenreservoar och länets cellfängelse. Därefter är Linköpings slott och domkyrka är lätt igenkännliga liksom Trädgårdsföreningens vida utbredning i bildens förgrund. Däremellan finns mycket att finna för den intresserade, främst utmed Barnhems-, Djurgårds- och Drottninggatan.
Vy över sjön Åsunden i trakten av Rimforsa. Året är 1904. Till höger i grönskan skymtar Rimforsa turisthotell, som vid tiden för bilden helt nyligen uppförts men som upplysningsvis kom att bli lågornas rov redan år 1910. Anektdotiskt kan nämnas att landets sist avrättade, Alfred Ander, drev hotellet under del av åren 1906-07.
Motiv från fotografens besök av Sjöbacka omkring förra sekelskiftet. Vi har inga besked om personerna på bilden men under perioden 1889 till 1903 arrenderades gården av familjen Tydén, varför dessa kan vara möjliga. Reservation dock för husfadern Christian August Tydén som gick bort 1897.
Linköpingsvy som utifrån andra, sannolikt samtida, tagningar kan dateras till 1906. Vy från Lithografens då nya anläggning med kameran vänd rakt västerut. Närmast ses stadens flickskola, Elementarläroverket, som döljer Brandstodsbolagets kontor och skymmer den år 1903 invigda teatern. På tomten i förgrunden kom vidare Frimurarehotellet att uppföras, invigt 1912.
Parti av Linköping som utifrån moptsvarande motiv kan dateras till 1906. Vy norrut mot Stångebro. Närmast till vänster ses del av kvarteret Draken, vars ingående byggnader ännu vid tiden nyttjades för stadens fattigvård. De bägge husen vid brofästet bortom Storgatan inrymde vid tiden Nyströms tvättinrättning och som tydligt annonseras Johnson & Tengners snickerifabrik.
Stegeborg har bildat lås i Slätbaken sedan 1200-talet. Borgens gamla namn -Stäkeborg- syftar på de förekommande pålsystem i vattnet, som spärrade av farleden. Efter ut- och påbyggnader nådde anläggningen sin glansperioden som kungligt slott under 1500- och 1600-talen. Som exempel kan nämnas den blivande kung Johans III nedkomst på slottet 1537. Här en vy daterad 1928.
Åldrigt parti av Storgatan i Linköping. Vy från Järntorget österut som genom inslag i bilden kan dateras till sommaren 1875 eller 1876. Närmast till vänster ses en skymt av stadens läroverk, i funktion från 1864. Närmast till höger ligger den så kallade Landskamreraregården.
In på gården till Storgatan 58 i Linköping. Den gamla stadsgården kan räkna sin ålder från 1720-talet och har domprosten Andreas Rhyzelius som byggherre. Till eftervärlden har den dock kommit att benämnas "von Lingens gård" efter den senare ägaren Herman von Lingen. Gårdens hus plockades ned 1958 för att återuppföras i friluftsmuseet Gamla Linköping. Foto 1929.
Landsantikvarien tillika museichefen Bengt Cnattingius kan äntligen börja fylla hyllorna i det snart färdigställda museet i Linköping. Man skrev 1938 och det hade varit en lång resa hit för Cnattingius, som sedan sin anställning 1924 upplevt mycket påvra miljöer för sig själv och museets samlingar.
Smedstorp från fägårdssidan 1938. Om man kan kalla vägen för en bygata låter vara osagt, när den passerar tvebölets bägge sammanbyggda gårdar. Hur som finns här enskilda byggnader i sådan mängd att gårdarna bildar en liten by och den gamla vägen är ännu ett faktum genom den fascinerande miljön.
Kungsgatan 41 i Linköping uppfördes omkring år 1860 i en stil som troligen kan sättas i samband med den i staden så betydelsefulla byggmästaren Jonas Jonsson. Flickorna längs trottoaren var sannolikt på väg till eller från den näraliggande flickskolan, senare benämnd Elsa Brändströms skola. Odaterad bild som bär 1890-talets prägel.
Handlarna John Brobeck och Mauritz Hydén vid ett strandhugg intill Bergs slussar år 1900. Vi kan tänka oss att de bägge segelintresserade herrarna precis nöjesåkt på sjön Roxen. Den korta sjövägen mellan deras stadigvarande bostäder i Linköping och respektives sommarboställe i det näraliggande Roxenbaden, krävde knappast någon matrast.
Fotografi ur linköpingsfotografen Didrik von Essens samling där upplysande information dessvärre saknas. På goda grunder kan motivet placeras till trädgårdssidan av Borggårds bruksherrgård, där huvudbyggnaden ses skymta skymta i bakgrunden. Vid tiden för bildens tillkomst omkring förra sekelskiftet, ägdes bruket av makarna Adolf och Mimmi Trägårdh.
Gunnar och Emil Hultgren har tagit kafferast från dikesgrävning. Med hjälp av stubbrytaren och spade gör de några gärden i Bona mindre vattensjuka. Året är 1929. Den skarpögde kan ana de ritsar som markerar var fotograf Hultgren tänkte sig beskära bilden.
Här måste tillstås att fotografen varken lyckats med disposition eller exponering men bilden kan förhoppningsvis ändå vara till glädje. Året är 1917 och flickorna har samlats för fotografering hemma hos bygdefotografen Emil Durling i Strömmen, Sankt Anna. Från vänster ser vi Alice Karlsson i Yttergårda, Märta Johansson i Flicksten, Eva Eklund på Svensmarö, Ingeborg Karlsson i Yttergårda och slutligen Inis Karlsson i Brevik.
Fotografi av linköpingsfotografen Didrik von Essens hand där upplysande information dessvärre saknas. På goda grunder kan motivet placeras till trädgårdssidan av Borggårds bruksherrgård, där huvudbyggnaden ses skymta skymta i bakgrunden. Vid tiden för bildens tillkomst omkring förra sekelskiftet, ägdes bruket av makarna Adolf och Mimmi Trägårdh.
Säteribyggnaden till Korssäter är troligtvis uppförd 1652 och har blivit bevarad i så gott som ursprungligt skick. Byggherre var överste Salomon von der Osten som nämnda år utverkat säteriprivilegier och omnämns uppfört en ny byggnad på platsen. Av gårdens vidare ägare kan nämnas medlemmar ur släkterna Gyllencreutz, De Geer, Braad och Fries.
Linköping 1929 genom ett motiv som exakt kan lokaliseras tack vare baptistsamfundets fastighet i bakgrunden. Trälängan låg utmed Stora Badtugatan men tillhörde den gård som ännu under bildens skede kunde benämnas mamsell Dufvas gård med huvudbyggnad mot Nygatan. Vy mot söder.
Örberga kyrka är en av Sveriges allra äldsta och kan utifrån så kallade dendrokronologiska undersökningar dateras till 1100-talets första del. Kyrkans korsarmar tillkom under följande århundrade och blickar man längre fram i tid har ytterligare förändringar åstadkommits. Det tydligaste tillägget är tornspiran som uppfördes år 1750. Vy från söder.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.