Krokek 1:1
Från 299 kr
Nya Åminne
Gnesta
Skärstad
Nu uppställd vid SJ:s verkstad i Köping. Bilderna tagna i Köping den 8/9 1953. KUJ, står för Köping - Uttersbergs järnväg. Köping-Uttersbergs Järnväg, KUJ, kom till för att effektivisera transporterna från de många bruken i Hedströmsdalen och på angränsande orter till Köpings hamn - samma transporter som järnvägen användes till i ett drygt sekel fram till nedläggningen. Genom detta bygge kom trakten att också i jämförelse med det övriga landet få järnväg jämförelsevis tidigt, bara tio år efter att de första personförande banorna med lokdragna tåg öppnats. När järnvägen invigdes 1866 hade diskussionerna om den också pågått i mer än tio år och åtskilliga gånger komplicerats av uteblivna statslån och hänsyn till andra planerade järnvägar. De ursprungliga planerna gällde en normalspårig bana, men som det är bekant kom järnvägen sedermera att byggas med den udda spårvidden 1093 mm.
fotografi
Vy vid Räcktjärv station. Håll- och mötesplats, öppnad 1910 12-01. Bispår till Räktjärvs hamn . Från Räktjärv station gick ursprungligen en ca kilometerlång sidobana åt norr till Räktjärvsänden vid sjön Räktjärv. Vid Räktjärvsänden fanns hamn och en mindre expeditionsbyggnad med godsbod och väntrum. Ångbåtstrafik var anordnad mellan Räktjärvsänden och Överkalix i samtrafik med järnvägen under den isfria tiden av året."Trafiken upphörde efter ett fåtal år i och med att landsväg byggdes till Överkalix. Räktjärv förlorade sin kontakt med järnvägen genom en linjeomläggning 1986. Med början vid km 1225,3 drogs den nya linjen i en rakare och 1300 m kortare sträckning söder om den gamla." Enligt www.banvakt.se
"Motiv från Rydöbruk." Gata genom samhället med butiks- och bostadshus. Närmast till vänster ligger en bokhandel, som enligt skylten även säljer tobak och choklad. Därefter kommer en Gulfmack och i det låga huset annonserar skyltarna klädekipering och frisör. Till höger pekar en skylt över järnvägen mot bruket. Rydöbruk har varit en bruksort åtminstone sedan 1742.
Flygfoto över de södra och västra delarna av Varberg med järnvägen som klyver staden. I förgrunden ses Varmbadhuset som uppfördes 1925 vid Strandgatan. Bebyggelsen till vänster ligger i kv Skepparen och till höger ses Platsarna. Den större byggnaderna på linje bakom badhuset är först lasarettet och sedan Rosenfredsskolan.
Överbygget från en gammal buss blev till en sommarstuga åt familjen Karlén någon gång på 1930-talet. Den fick namnet Bussebo. I Hageby Prästgårds skog mellan Docketorp och järnvägen i Landeryd. Efter Oscar Karléns död 1951 stod den kvar och förföll ända fram till 1970-talet.
Utkantsområdet Tomteboda i Linköping var framvuxet på vardera sida om stambanans sträckning i stadens östra sida. Ytan norr om järnvägen utraderades vid 1960-talet för att ge plats för Ljungstedtska skolan. Området söder därom bestod i ytterligare tiotalet år. Här miljön vid Tomtegränd 6. Foto 1970.
Det numera utraderade bostadsområdet Tomteboda omfattade som mest ett 20-tal fastigheter på vardera sida om stambanans sträckning i Linköpings östra utkant. Alldeles söder om järnvägen låg tills det revs Tomtebogränd 2. Ett i flera aspekter utsatt läge men notera stugans sent kompletterade entréparti som ännu fotoåret 1970 gav uttryck för framtidstro.
Liten byggnad med snickarglädje längs vindskivorna, med flaggstång fäst vid närmaste gaveln, och krysspröjsade lufter upptill i fönstren. Fyra män står vända mot fotografen utanför huset. Troligen ett kontor vid stenbrottet eller möjligen något relaterat till järnvägen. Varbergs fästning skymtar i bakgrunden.
Flygfoto över Kinnareds bebyggelse och järnvägen genom samhället, där en å som slingrar sig i förgrunden. Foto: Lilljeqvist och man intygar att det är ett "Äkta fotografi". Kinnared fick sin järnvägsstation redan 1877 längs sträckan Halmstad-Värnamo, men från 1911 kunde man även nå orten via järnväg från Varberg via Ätran och Fegen.
Handkolorerat vykort, "Parti af Varberg." Tre gossar ligger på fästningsvallen i förgrunden. Nedanför ses järnvägen söderut gå mellan fotoateljén i Societetsparken till vänster och trädgårdsmästare Förstbergs villa och handelsträdgård. Bortom Engelska parken breder staden ut sig med kyrkan till höger i bild. Adressat och meddelande på baksidan.
Titeln stationsskrivare innebar i äldre tider en expeditions- eller bangårdstjänst vid någon av landets större järnvägsstationer. Otto Ekström innehade tjänsten i Linköping under åren omkring 1880 till 1887. Likt många yrkesbröder inom järnvägen förde han ett rörligt liv. Inflyttad till Linköping från Vislanda och utflyttad till Stenstorp, med flertalet hemorter dessförinnan och därefter. Här porträtterad i Köpenhamn 1891, då boende i Laxå.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.