LEVERANS 2-5 DAGAR OCH FRAKTFRITT ÖVER 599 KR
Eget foto
Favoriter
Favoriter

Varukorg Varukorg
Varukorg

tillägg
+kr
Summa: kr

Sökresultat för ingenjör

Antal träffar: 2517
Interiör från verksraden, 22 maj 1946. Valbo Verkstad A-B grundades år 1923 av häradsdomare  K. G. Ålenius  . Denne övertog ett tidigare bildat bolag, som drev verkstadsrörelse i Valbo med tillverkning av arbetsvagnar, timmerkälkar m. m. lät nu omlägga rörelsen för tillverkning av bil karosserier, varav mest lastvagns- och skåpbilskarosserier tillverkas. År 1929 ombildades firman till aktiebolag med Ålenius som verkst. direktör. Vid sin död år 1938 efterträddes han av sonen, ingenjör  Gunnar Ålenius  . Företaget har gått en kraftig utveckling till mötes och kan nu räkna sig till landets ledande inom sin bransch. Från att ha sysselsatt 3—4 man äro nu vid full drift cirka 80 arbetare anställda inom företaget.  Valbo Verkstads A-B omfattar smides-, plåtslageri- och snickeriverkstad, monteringshall, måleri- samt lackerings- och tapetserarverkstäder, alla försedda med moderna, maskinella utrustningar. Bland företagets kunder kunna nämnas: Svenska armén, Kungl. Telegrafverket — över 200 skåpkarosserier ha under årens lopp levererats hit — Postverket, Vattenfallsstyrelsen, Stockholms stads gatukontor, en hel del allmänna verk och inrättningar samt privata företag. Dessutom är bolaget huvudleverantör till flera av de större bilfirmorna i Stockholm samt Ålenius valen förutseende man, som med öppen blick följde utvecklingen inom bilbranschen och han på övriga platser i landet. Företaget höll ut till någon gång på 1980-talet.

Interiör från verksraden, 22 maj 1946. Valbo Verkstad A-B grundades år 1923 av häradsdomare K. G. Ålenius . Denne övertog ett tidigare bildat bolag, som drev verkstadsrörelse i Valbo med tillverkning av arbetsvagnar, timmerkälkar m. m. lät nu omlägga rörelsen för tillverkning av bil karosserier, varav mest lastvagns- och skåpbilskarosserier tillverkas. År 1929 ombildades firman till aktiebolag med Ålenius som verkst. direktör. Vid sin död år 1938 efterträddes han av sonen, ingenjör Gunnar Ålenius . Företaget har gått en kraftig utveckling till mötes och kan nu räkna sig till landets ledande inom sin bransch. Från att ha sysselsatt 3—4 man äro nu vid full drift cirka 80 arbetare anställda inom företaget. Valbo Verkstads A-B omfattar smides-, plåtslageri- och snickeriverkstad, monteringshall, måleri- samt lackerings- och tapetserarverkstäder, alla försedda med moderna, maskinella utrustningar. Bland företagets kunder kunna nämnas: Svenska armén, Kungl. Telegrafverket — över 200 skåpkarosserier ha under årens lopp levererats hit — Postverket, Vattenfallsstyrelsen, Stockholms stads gatukontor, en hel del allmänna verk och inrättningar samt privata företag. Dessutom är bolaget huvudleverantör till flera av de större bilfirmorna i Stockholm samt Ålenius valen förutseende man, som med öppen blick följde utvecklingen inom bilbranschen och han på övriga platser i landet. Företaget höll ut till någon gång på 1980-talet.

Från 299 kr

Exteriör av verkstaden, 22 maj 1946. Valbo Verkstad A-B grundades år 1923 av häradsdomare  K. G. Ålenius  . Denne övertog ett tidigare bildat bolag, som drev verkstadsrörelse i Valbo med tillverkning av arbetsvagnar, timmerkälkar m. m. lät nu omlägga rörelsen för tillverkning av bil karosserier, varav mest lastvagns- och skåpbilskarosserier tillverkas. År 1929 ombildades firman till aktiebolag med Ålenius som verkst. direktör. Vid sin död år 1938 efterträddes han av sonen, ingenjör  Gunnar Ålenius  . Företaget har gått en kraftig utveckling till mötes och kan nu räkna sig till landets ledande inom sin bransch. Från att ha sysselsatt 3—4 man äro nu vid full drift cirka 80 arbetare anställda inom företaget.  Valbo Verkstads A-B omfattar smides-, plåtslageri- och snickeriverkstad, monteringshall, måleri- samt lackerings- och tapetserarverkstäder, alla försedda med moderna, maskinella utrustningar. Bland företagets kunder kunna nämnas: Svenska armén, Kungl. Telegrafverket — över 200 skåpkarosserier ha under årens lopp levererats hit — Postverket, Vattenfallsstyrelsen, Stockholms stads gatukontor, en hel del allmänna verk och inrättningar samt privata företag. Dessutom är bolaget huvudleverantör till flera av de större bilfirmorna i Stockholm samt Ålenius valen förutseende man, som med öppen blick följde utvecklingen inom bilbranschen och han på övriga platser i landet. Företaget höll ut till någon gång på 1980-talet.

Exteriör av verkstaden, 22 maj 1946. Valbo Verkstad A-B grundades år 1923 av häradsdomare K. G. Ålenius . Denne övertog ett tidigare bildat bolag, som drev verkstadsrörelse i Valbo med tillverkning av arbetsvagnar, timmerkälkar m. m. lät nu omlägga rörelsen för tillverkning av bil karosserier, varav mest lastvagns- och skåpbilskarosserier tillverkas. År 1929 ombildades firman till aktiebolag med Ålenius som verkst. direktör. Vid sin död år 1938 efterträddes han av sonen, ingenjör Gunnar Ålenius . Företaget har gått en kraftig utveckling till mötes och kan nu räkna sig till landets ledande inom sin bransch. Från att ha sysselsatt 3—4 man äro nu vid full drift cirka 80 arbetare anställda inom företaget. Valbo Verkstads A-B omfattar smides-, plåtslageri- och snickeriverkstad, monteringshall, måleri- samt lackerings- och tapetserarverkstäder, alla försedda med moderna, maskinella utrustningar. Bland företagets kunder kunna nämnas: Svenska armén, Kungl. Telegrafverket — över 200 skåpkarosserier ha under årens lopp levererats hit — Postverket, Vattenfallsstyrelsen, Stockholms stads gatukontor, en hel del allmänna verk och inrättningar samt privata företag. Dessutom är bolaget huvudleverantör till flera av de större bilfirmorna i Stockholm samt Ålenius valen förutseende man, som med öppen blick följde utvecklingen inom bilbranschen och han på övriga platser i landet. Företaget höll ut till någon gång på 1980-talet.

Från 299 kr

Forskning på Göteborgs universitetsbibliotek 1984-05-16.

Vid ett studium av tidningen Bohusläningen nr 72 utgiven den 22 juni 1895 (Universitetsbiblioteket i Göteborg, film) har uppmärksammats ett längre referat angående längdbanan genom Bohuslän. Ett möte om denna hölls tisdagen den 18 juni 1895 i Ljungskile med ett halv hundratal personer.

I referatet omnämnes som talare vid mötet Landshövdingen greve Snoilsky, översten Fjellman och rektorn sedemera riksdagsmannen Hans Homlin. Såsom redaktionssekreterare i tidningen Bohusläningen tjänstgjorde vid denna tid Alias Holmsten.

Enär alla dessa ovannämnda personer befunno sig i Ljungskile tisdagen den 18 juni 1895 och fotografiet togs samma dag med bl.a dessa personer kan man förmoda att fotografiet hade något samband med mötet angående längdbanan. 

Martin Bratt
Länsassessor vid Länstyrelsen 
i Göteborgs och Bohuslän.


Fotografi taget i Lyckorna den 18 juni 1895
av Rob. Lindahl Ljungskile.

Fotografiet är en förstoring av ett original i storlek 14.3 ggr 10.5, vilket förvaras hos fd Länsassessorn Martin Bratt, Pl. 8117, 422 47 Hisings Backa.

Personerna på fotografiet föreställer från vänster till höger
nedre raden 
 1. Grosshandlaren Carl Leopold Berggren, Göteborg (1830 - 1915) (morfar till Martin Bratt)
 2. Fru Violet Hagman, född Macfie (1871 - 1947). Källa: Ulf Hagman
 3. Presidenten i Kgl. Göta Hovrätt, friherre Otto Wilhelm Stael von Holstein, 
 Jönköping(1834 - 1902 
 4. Landshövdingen i Göteborgs och Bohus län, greve Gustaf Fredrik Snoilsky. Göteborg 
 (1833 - 1897)
 5. Översten och chefen för Kgl Bohusläns regemente Mathias Fjellman, Uddevalla 
 (1835 - 1905) 
 6. Ledamoten av riksdagens andra kammare under åren 1896 - 1901, Hans Homlin
 (1844 - 1901)

övre raden

 7. Redaktionssekreteraren Elias Holmsten från Bohusläningen i Uddevalla.
 8. Inginjör Agard Hagman (1857 - 1932), gift med nr 2
 9 Kronolänsmannen i Fräkne härad Carl August Lindskog, f 1858
10. Okänd herre
11. Inginjören Edward Macfie från Uddevalla (1857 -1934)
12. Sannolikt godsägaren Magnus Wilfrid Ullman från Saltkällan, född 1854
13. Telegrafkommissarien Henrik August Åberg från Uddevalla, född 1831
14. Överstelöjtnanden August Waldemar Nathanael Ryding, A 2, Göteborg (1838 - 1914)
15. Herr Robert Macfie, Anfasteröd (1842 - 1921)
16. Okänd herre
17. Okänd herre.

Ovanstående uppgifter har inhämtats dels från en originalet bifogad personförteckning uppgjord av en okänd person, dels med ledning av denna förteckning från officiella kalendrar.

Martin Bratt
fd länsassessor

Forskning på Göteborgs universitetsbibliotek 1984-05-16. Vid ett studium av tidningen Bohusläningen nr 72 utgiven den 22 juni 1895 (Universitetsbiblioteket i Göteborg, film) har uppmärksammats ett längre referat angående längdbanan genom Bohuslän. Ett möte om denna hölls tisdagen den 18 juni 1895 i Ljungskile med ett halv hundratal personer. I referatet omnämnes som talare vid mötet Landshövdingen greve Snoilsky, översten Fjellman och rektorn sedemera riksdagsmannen Hans Homlin. Såsom redaktionssekreterare i tidningen Bohusläningen tjänstgjorde vid denna tid Alias Holmsten. Enär alla dessa ovannämnda personer befunno sig i Ljungskile tisdagen den 18 juni 1895 och fotografiet togs samma dag med bl.a dessa personer kan man förmoda att fotografiet hade något samband med mötet angående längdbanan. Martin Bratt Länsassessor vid Länstyrelsen i Göteborgs och Bohuslän. Fotografi taget i Lyckorna den 18 juni 1895 av Rob. Lindahl Ljungskile. Fotografiet är en förstoring av ett original i storlek 14.3 ggr 10.5, vilket förvaras hos fd Länsassessorn Martin Bratt, Pl. 8117, 422 47 Hisings Backa. Personerna på fotografiet föreställer från vänster till höger nedre raden 1. Grosshandlaren Carl Leopold Berggren, Göteborg (1830 - 1915) (morfar till Martin Bratt) 2. Fru Violet Hagman, född Macfie (1871 - 1947). Källa: Ulf Hagman 3. Presidenten i Kgl. Göta Hovrätt, friherre Otto Wilhelm Stael von Holstein, Jönköping(1834 - 1902 4. Landshövdingen i Göteborgs och Bohus län, greve Gustaf Fredrik Snoilsky. Göteborg (1833 - 1897) 5. Översten och chefen för Kgl Bohusläns regemente Mathias Fjellman, Uddevalla (1835 - 1905) 6. Ledamoten av riksdagens andra kammare under åren 1896 - 1901, Hans Homlin (1844 - 1901) övre raden 7. Redaktionssekreteraren Elias Holmsten från Bohusläningen i Uddevalla. 8. Inginjör Agard Hagman (1857 - 1932), gift med nr 2 9 Kronolänsmannen i Fräkne härad Carl August Lindskog, f 1858 10. Okänd herre 11. Inginjören Edward Macfie från Uddevalla (1857 -1934) 12. Sannolikt godsägaren Magnus Wilfrid Ullman från Saltkällan, född 1854 13. Telegrafkommissarien Henrik August Åberg från Uddevalla, född 1831 14. Överstelöjtnanden August Waldemar Nathanael Ryding, A 2, Göteborg (1838 - 1914) 15. Herr Robert Macfie, Anfasteröd (1842 - 1921) 16. Okänd herre 17. Okänd herre. Ovanstående uppgifter har inhämtats dels från en originalet bifogad personförteckning uppgjord av en okänd person, dels med ledning av denna förteckning från officiella kalendrar. Martin Bratt fd länsassessor

Från 299 kr

Personalgrupp. Arbetare och ledning vid Gunnebofabriken (kv Valen 3) uppställda framför en av fabriksbyggnaderna.  
Från vänster översta raden 1. Karl Pettersson, 2. Nils Bruce, 3. - Holmberg, 4. John Börjesson;

Personalgrupp. Arbetare och ledning vid Gunnebofabriken (kv Valen 3) uppställda framför en av fabriksbyggnaderna. Från vänster översta raden 1. Karl Pettersson, 2. Nils Bruce, 3. - Holmberg, 4. John Börjesson; "Jim", 5. Charles "Chals" Andersson, 6. Sture Sandberg, 7. Erik Johansson, 8. Karl Bengtsson; "Olas Kalle", 9. okänd, 10. okänd, 11. David Persson; "Smålänningen", 12. Sven Andersson, 13. Paul Johansson, 14. Karl Eliasson; "Kalle", 15. Håkan Håkansson; "Hôpp", 16. Torsten Karlsson, 17. Rickard Karlsson; "Dômpa-Richard", 18. Erik Eriksson, 19. Ingemar Fälth, 20. Karl Johan Gylén, 21. August Johansson, 22. Sven Lorentzon, 23. okänd, 24, Bror Andersson. Andra raden uppifrån: 25. Erik Svensson, 26. Harry Karlsson; "Härtla", 27. okänd, 28. okänd, 29. Albanus Lindhov, 30. okänd, 31. okänd, 32. Karl Rosengren; "Kalle Bräck", 33. Birger Lindström, 34. - Johansson; "Mojen", 35. Gunnar Berntsson, 36. Karl Johansson; "Lådekalle", 37. Gunnar Johansson, 38. Valter Emanuelsson, 39. Bertil Emanuelsson (Bror till Valter E), 40. Åke Johansson; "Tjotte", 41. Fabian Andersson, 42. okänd, 43. -Fälth; pappa till nr 19, 44. okänd, 45. Ivar -; "Färjans", 46. okänd, 47. - Friberg. Tredje raden uppifrån: 48. okänd, 49. - Hallden; "Gökas", 50. - Karlsson; tråddragare, 51. - Karlsson, bror till nr 50, 52. okänd, 53. Herder Andersson, 54. Evald -, 55. okänd, 56. Ivar Johansson; "Rymans dräng", 57. - -, "Rannelien", 58. okänd, 59. - Strandberg, 60. Ivar Martinsson, 61. okänd, 62. okänd, 63. Per Nilsson; "Klippans Pelle", 64. Knut Hendberg, 65. - Bengtsson; Jobbade i spiken, 66. okänd, 67. Leopold Bengtsson, 68. Holger Gustavsson; "Pix", 69. Karl Johansson; "Vite Kalle-Eriks pappa", elektriker och tråddragare, 70. okänd, 71. Karl Bengtsson; snickare, pappa till nr 67. Andra raden nerifrån: 72. okänd, 73. okänd, 74. - -, "Lubbe", 75. Max -, 76. - -; buntare på lagret (?), 77. - Pettersson; "Västeråsar´n", 78. Bernhard -, 79. Erik Emanuelsson; "Kanin", 80. Bengt Gunnebrink, 81. okänd, 82. - Granat, 83. Anton -; tråddragare, 84. Karl-Johan Börjesson, 85. John Apelkvist, 86. John Jönsson; "Tagga-Jöns", 87. Göran Johansson, 88. Erik Nilsson, 89. okänd, 90. Bror Karlsson, 91. Karl Pålsson; "Môsa-Kalle", 92. - -; "Kalle Bölja, 93. - -; "Janse Kalle", 94. Folke Johansson, 95. - Johansson; linslagare. 96. Göte Anbar, 97. Abel Karlström; verkstadsarbetare (Gustav?), 98. Axel Apelkvist. Första raden från vänster: 99. Jim (?) -; "Revolvern", 100. Inge Dahlin; bosatt på Platsarna, 101. Allan Andersson; "Svanbergs-Allan", 102. Arne Berntsson; "Rallar´n", linslagare, 103. Allan Olsson; arbetade vid härdugnen, 104. Knut Johansson; "Brunn-Kroken", 105. - Carlstein, 106. Göte Johansson; "Ape-Bengt", 107. Martin Andersson; "Spaderknekt", förman, 108. Karl Lund; ingenjör, 109. - Samuelsson; kassör, 110. Kurt Helander; arbetade på kontoret, 111. Harry Sandberg; arbetade på kontoret, 112. Johan Andersson; "Dege-Johans-Lotta", förman, 113. Oskar Finnström; bas i drageriet, 114. okänd, 115. August Bengtsson; snickare, 116. - Blom; verkstadsförman, 117. Gustav Bohdin; chef för lagret, 118. Otto Magnusson; linslagarbas, 119 - Nicklasson; var från Getterön, 120. Georg Blom; son till nr 116, 121. - -; "Raneliens pojk", son till nr 57, 122. Stig Bremer, 123. Karl-Erik Johansson; "Vite Karl-Erik", son till nr 69, 124. Gösta Nilsson; "Svarte-Gösta", 125. okänd.

Från 299 kr

Konfirmander i Trelleborg, övre raden från vänster, 1 Otto Kristoffersson lantbrukare Åkarp, 2 Axel Hartman Trelleborg magister i Göteborg (död), 3 Artur Andersson Trelleborg studerande (död), 4 Henrik Mörck Trelleborg sjöman, 5 Carl J A Iverström Trelleborg Tullöveruppsyningsman, 6 Axel Hult glasmästare Trelleborg, 7 Gösta Lindqvist folkskollärare Trelleborg, 8 Andersson, 9 Anders Nordberg rektor, 10, andra raden uppifrån, 1, 2 Frans Dahl Trelleborg sjökapten, 3 Alexandra Friis g.m. assesor vidding Helsingborg, 4 Anna Möller g.m. godsägare Bring Göteborg, 5 Pastor C A Sjöstedt Trelleborg (död), 6 Signe Pettersson Trelleborg g.m. kassör Ekström Trelleborg, 7 Beata Hallonsten Trelleborg g.m. ingeniör Wetterstrand, 8 Joel Borgström Trelleborg (död) 9 Hansson lantbrukare Klagstorp, tredje raden uppifrån, 1 Hedvig Smith Trelleborg g.m. stationsinspektor ? Trelleborg, Lilly Müller, 3 Mia Green g. m. professor Troell Stockholm, 4 Emma Borgström fröken Trelleborg slöjdlärarinna Trbg, 5 Mathilda Persson g.m. grossh. (Ventyell?) Malmö, 6 Gerda Bengtsson Trelleborg g.m. ? Mattsson Mölndal, 7 Emmy Persson Trelleborg g.m. handl. Herm Persson Trelleborg, 8 Frida Persson Skegrie (död), 9 Anna Andersson, nedre raden, 1 Lisa Strömberg Trelleborg g.m. kartograf Alfséen Stockholm, 2 Mia ? fröken, 3 Hanna Ekvall Trelleborg g.m. Grafström Lomma, han dog som laxfiskare i ? USA, Ellie Smith Trelleborg g.m. ? Dahlgren Göteborg, 5 Mathilda Jönsson g.m. ? Malies Håslöf, 6 Elsa Stickler Trelleborg (död), 6190

Konfirmander i Trelleborg, övre raden från vänster, 1 Otto Kristoffersson lantbrukare Åkarp, 2 Axel Hartman Trelleborg magister i Göteborg (död), 3 Artur Andersson Trelleborg studerande (död), 4 Henrik Mörck Trelleborg sjöman, 5 Carl J A Iverström Trelleborg Tullöveruppsyningsman, 6 Axel Hult glasmästare Trelleborg, 7 Gösta Lindqvist folkskollärare Trelleborg, 8 Andersson, 9 Anders Nordberg rektor, 10, andra raden uppifrån, 1, 2 Frans Dahl Trelleborg sjökapten, 3 Alexandra Friis g.m. assesor vidding Helsingborg, 4 Anna Möller g.m. godsägare Bring Göteborg, 5 Pastor C A Sjöstedt Trelleborg (död), 6 Signe Pettersson Trelleborg g.m. kassör Ekström Trelleborg, 7 Beata Hallonsten Trelleborg g.m. ingeniör Wetterstrand, 8 Joel Borgström Trelleborg (död) 9 Hansson lantbrukare Klagstorp, tredje raden uppifrån, 1 Hedvig Smith Trelleborg g.m. stationsinspektor ? Trelleborg, Lilly Müller, 3 Mia Green g. m. professor Troell Stockholm, 4 Emma Borgström fröken Trelleborg slöjdlärarinna Trbg, 5 Mathilda Persson g.m. grossh. (Ventyell?) Malmö, 6 Gerda Bengtsson Trelleborg g.m. ? Mattsson Mölndal, 7 Emmy Persson Trelleborg g.m. handl. Herm Persson Trelleborg, 8 Frida Persson Skegrie (död), 9 Anna Andersson, nedre raden, 1 Lisa Strömberg Trelleborg g.m. kartograf Alfséen Stockholm, 2 Mia ? fröken, 3 Hanna Ekvall Trelleborg g.m. Grafström Lomma, han dog som laxfiskare i ? USA, Ellie Smith Trelleborg g.m. ? Dahlgren Göteborg, 5 Mathilda Jönsson g.m. ? Malies Håslöf, 6 Elsa Stickler Trelleborg (död), 6190

Från 299 kr

Birstahemmet. Huset uppfört 1891, rivet 1964. Arkitekt Emil Befwe. Se även Åmans: Om den offentliga vården.
Utdrag ur Sundsvalls Tidning 1891-11-02; ; Fattigpalatset i Birsta – Sundsvalls Tidning 1891-11-02; När man färdas vägen norrut från Sundsvall, i den i öfrigt väl bebygda trakten, väcker en nybygnad till venster om vägen, strax man hunnit förbi Sköns kyrka, numera ovilkorligen den resandes synnerliga uppmärk-samhet. Det är ett trevåningars stenhus med hög takresning i tysk renaisansstil. För den som, efter denna bygnads yttre, drager en slutsats rörande dess ändamål, framstår huset såsom en privat herremansborg, och läget, väl valdt såsom det är, skall ej heller jäfva ett dylikt antagande. Med öfverraskning mottager man helt visst underrättelsen om, att det är Sköns sockens fattiggård man har framför sig. För åtskilliga år tillbaka hade man här i socknen börjat komma sig underfund med att någon förändring till det bättre måste göras med hänsyn till den oupphörligen stigande fattigvårds-tungan. Förslag väcktes derföre om byggande af en fattiggård och uppdrogs åt herr disponenten O. Björklund på Sund, C. A. Enbom i Korsta och J. P. Hallgren i Ljusta att förbereda frågan. Detta skedde på det sättet, att dessa herrar gjorde resor till åtskilliga fattiggårdar i riket för att inhemta kännedom om deras beskaffenhet och samla material till framläggande af ett fullständigt förslag. År 1888 på våren var förslaget färdigt och byggnaden beslutades. Nämnde tre hrr blefvo bygnadskomiterade jemte grosshandlaren C. Jacobsen på Tunadal och f. Riksdagsmannen P.U Ljuslin i Högom. Dessa hafva äfven kvarstått vid sitt uppdrag hela tiden med undantag af hr Björklund, som afgått och till efterträdare erhållit kronolänsmannen Aug. Sjöstedt. För erhållande af lämpliga ritningar att välja på ufsattes pristäflan och erhölls första priset af arkitekten Carl Befve i Stockholm och efter denna är bygnaden utförd.Till bygnadsplats inköptes från i ett par gårdar i Birsta 30 tunnland jord, hvilken areal äfven anses tillräcklig för drifande af stor landtbruksnäring, att de fattighjon, hvilka dertill kunna användas, skola få sysselsättning. Nu står bygnaden färdig och afsynad samt kan när som helst öppna sina portar för dem, hvilka här skola hafva hem och skydd mot nöden. Det torde intressera våra läsare att göra en vandring genom de olika våningarne. De förtjena det. Förut torde dock böra nämnas, att bygnaden består af ett hufvudparti samt tvenne flyglar, hvilka gifva åt gården formen af en borggård. Vi börjar i bottenvåningen. Genom en lång korridor, belagd med cement, komma vi här till följande rum: Fyra värmekamrar, en i hvardera ändan af den långa hufvudbygnaden och en i hvardera af flyglarne. Hit höra nödiga bränslerum eller vedkällare. Genom värmeelement, som äro utförda af ingeniör Hugo Theorell efter Cederbloms patent, uppvärmes husets olika partier, så att några kakelugnar finnas icke annat än i föreståndares våning och ett för en lärarinna afsedt rum. Vidare finns här tre arbetssalar, inrättningens kök med stor kokapparat, disk- och förrådsrum, skafferi m.m. bagarstuga samt tvättstuga, badrum med afklädningsrum och duschrum, matkällare samt äfven ett arbetsrum. Luftväxlingen regleras äfven genom dessa värmeedningar. I första våningen, som har sin stora ingång från gården, hafva vi först den stora matsalen, vid sidan af hvilken finnes ett särskildt rum med fem tvättställningar, der hjonen före måltiden få tvätta sig rena, innan de gå till bordet. Från köket en trappa ned går en mathiss upp till matsalen. I denna våning är afdelningen för sjuka och orkeslösa samt rum för sjuksköterskor. Denna består af fem rum, våning och et för lärarinnan afsedt rum. Vidare finns här tre arbetssalar, inrättningens kök med stor kokapparat. Vestra flygeln består af fem rum afsedda för mödrar och barn. I öfrigt omfattar denna våning bostadsrum för de tjenare, som kunna vara behöfliga vid gården. I våningen en trappa upp är bostad för en lärarinna och städerska samt sofrum för arbetsföra hjon. I vindsvåningen är en stor samlingssal med tribun för lärare samt en dylik för orgel, då man tänkt sig att detta rum skulle användas äfven som kyrka. I närheten af denna ligga tvenne större arbetssalar, hvarjemte finnes ännu ett rum samt en mängd kontor och ett par större vindar. I hufvudfacadens midtelparti är ett litet torn, hvari ett större ur kommer att uppsättas med urtaflan ut åt den blifvande gårdsplanen. Huset är uppfördt på entreprenad af firman O. Hedvall & komp, i Sundsvall under kontroll af arkitekten Andreas Bugge. Enligt intyg af den senare är arbetet utfördt med synnerligen stor omsorg och till heder för nämnda firma. Allt plåtarbete är utfördt af Joh. Lilja, mål ningen af Bäck & Ålén, alla Sundsvallsbor. Fullt färdigt beräknas det hela komma att kosta omkring 160,000 kronor. Såsom anmärkningsvärdt må nämnas, att kommunen för nästa år anslagit 30,000 kronor, till fattigvården i och för fullständigt ordnade af inventarier, arbetsredskap och dylikt. Som man ser, är icke rubriken ”fattigpalats” oberättigad, och detta stora företag hedrar Sköns kommun. Men det är ej här blott det prydliga och bekväma i anordningarne, man har att fästa sig vid. Det är målet som är i främsta rummet. På samma gång man på detta sätt fullgör sin pligt emot den fattige, är det naturligtvis meningen, att något skall komma igen. Först och främst skola hjonen bli bättre förnöjda och bättre skyddade till lif och helsa, och dernäst gifves dem arbete och ett väl ordnadt hem med god tillsyn och ordnadt lefnadssätt, hvilket senare kanske är det förnämsta.

Birstahemmet. Huset uppfört 1891, rivet 1964. Arkitekt Emil Befwe. Se även Åmans: Om den offentliga vården. Utdrag ur Sundsvalls Tidning 1891-11-02; ; Fattigpalatset i Birsta – Sundsvalls Tidning 1891-11-02; När man färdas vägen norrut från Sundsvall, i den i öfrigt väl bebygda trakten, väcker en nybygnad till venster om vägen, strax man hunnit förbi Sköns kyrka, numera ovilkorligen den resandes synnerliga uppmärk-samhet. Det är ett trevåningars stenhus med hög takresning i tysk renaisansstil. För den som, efter denna bygnads yttre, drager en slutsats rörande dess ändamål, framstår huset såsom en privat herremansborg, och läget, väl valdt såsom det är, skall ej heller jäfva ett dylikt antagande. Med öfverraskning mottager man helt visst underrättelsen om, att det är Sköns sockens fattiggård man har framför sig. För åtskilliga år tillbaka hade man här i socknen börjat komma sig underfund med att någon förändring till det bättre måste göras med hänsyn till den oupphörligen stigande fattigvårds-tungan. Förslag väcktes derföre om byggande af en fattiggård och uppdrogs åt herr disponenten O. Björklund på Sund, C. A. Enbom i Korsta och J. P. Hallgren i Ljusta att förbereda frågan. Detta skedde på det sättet, att dessa herrar gjorde resor till åtskilliga fattiggårdar i riket för att inhemta kännedom om deras beskaffenhet och samla material till framläggande af ett fullständigt förslag. År 1888 på våren var förslaget färdigt och byggnaden beslutades. Nämnde tre hrr blefvo bygnadskomiterade jemte grosshandlaren C. Jacobsen på Tunadal och f. Riksdagsmannen P.U Ljuslin i Högom. Dessa hafva äfven kvarstått vid sitt uppdrag hela tiden med undantag af hr Björklund, som afgått och till efterträdare erhållit kronolänsmannen Aug. Sjöstedt. För erhållande af lämpliga ritningar att välja på ufsattes pristäflan och erhölls första priset af arkitekten Carl Befve i Stockholm och efter denna är bygnaden utförd.Till bygnadsplats inköptes från i ett par gårdar i Birsta 30 tunnland jord, hvilken areal äfven anses tillräcklig för drifande af stor landtbruksnäring, att de fattighjon, hvilka dertill kunna användas, skola få sysselsättning. Nu står bygnaden färdig och afsynad samt kan när som helst öppna sina portar för dem, hvilka här skola hafva hem och skydd mot nöden. Det torde intressera våra läsare att göra en vandring genom de olika våningarne. De förtjena det. Förut torde dock böra nämnas, att bygnaden består af ett hufvudparti samt tvenne flyglar, hvilka gifva åt gården formen af en borggård. Vi börjar i bottenvåningen. Genom en lång korridor, belagd med cement, komma vi här till följande rum: Fyra värmekamrar, en i hvardera ändan af den långa hufvudbygnaden och en i hvardera af flyglarne. Hit höra nödiga bränslerum eller vedkällare. Genom värmeelement, som äro utförda af ingeniör Hugo Theorell efter Cederbloms patent, uppvärmes husets olika partier, så att några kakelugnar finnas icke annat än i föreståndares våning och ett för en lärarinna afsedt rum. Vidare finns här tre arbetssalar, inrättningens kök med stor kokapparat, disk- och förrådsrum, skafferi m.m. bagarstuga samt tvättstuga, badrum med afklädningsrum och duschrum, matkällare samt äfven ett arbetsrum. Luftväxlingen regleras äfven genom dessa värmeedningar. I första våningen, som har sin stora ingång från gården, hafva vi först den stora matsalen, vid sidan af hvilken finnes ett särskildt rum med fem tvättställningar, der hjonen före måltiden få tvätta sig rena, innan de gå till bordet. Från köket en trappa ned går en mathiss upp till matsalen. I denna våning är afdelningen för sjuka och orkeslösa samt rum för sjuksköterskor. Denna består af fem rum, våning och et för lärarinnan afsedt rum. Vidare finns här tre arbetssalar, inrättningens kök med stor kokapparat. Vestra flygeln består af fem rum afsedda för mödrar och barn. I öfrigt omfattar denna våning bostadsrum för de tjenare, som kunna vara behöfliga vid gården. I våningen en trappa upp är bostad för en lärarinna och städerska samt sofrum för arbetsföra hjon. I vindsvåningen är en stor samlingssal med tribun för lärare samt en dylik för orgel, då man tänkt sig att detta rum skulle användas äfven som kyrka. I närheten af denna ligga tvenne större arbetssalar, hvarjemte finnes ännu ett rum samt en mängd kontor och ett par större vindar. I hufvudfacadens midtelparti är ett litet torn, hvari ett större ur kommer att uppsättas med urtaflan ut åt den blifvande gårdsplanen. Huset är uppfördt på entreprenad af firman O. Hedvall & komp, i Sundsvall under kontroll af arkitekten Andreas Bugge. Enligt intyg af den senare är arbetet utfördt med synnerligen stor omsorg och till heder för nämnda firma. Allt plåtarbete är utfördt af Joh. Lilja, mål ningen af Bäck & Ålén, alla Sundsvallsbor. Fullt färdigt beräknas det hela komma att kosta omkring 160,000 kronor. Såsom anmärkningsvärdt må nämnas, att kommunen för nästa år anslagit 30,000 kronor, till fattigvården i och för fullständigt ordnade af inventarier, arbetsredskap och dylikt. Som man ser, är icke rubriken ”fattigpalats” oberättigad, och detta stora företag hedrar Sköns kommun. Men det är ej här blott det prydliga och bekväma i anordningarne, man har att fästa sig vid. Det är målet som är i främsta rummet. På samma gång man på detta sätt fullgör sin pligt emot den fattige, är det naturligtvis meningen, att något skall komma igen. Först och främst skola hjonen bli bättre förnöjda och bättre skyddade till lif och helsa, och dernäst gifves dem arbete och ett väl ordnadt hem med god tillsyn och ordnadt lefnadssätt, hvilket senare kanske är det förnämsta.

Från 299 kr

Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.

Jag förstår