Vrak hittat sommaren 2017 under kajrenovering på Skeppsholmen, Stockholm. Har identifierats som Gustav II Adolfs flaggskepp Scepter (Spiran), sjösatt 1615. Skeppet deltog i flera sjötåg under kungens eget befäl innan det kasserades och återanvändes som utfyllnad vid anläggningar på Skeppsholmen år 1639.
Från 299 kr
En tillfällig scen är uppbyggd i Braheparken i Gränna med anledning av kung Gustaf VI Adolfs Eriksgatan. Närmast scenen sitter fyra äldre man, med hattar, och en kvinna. Två män står bakom dem, i övrigt en stor folksamling. Hotell Brahe i bakgrunden.
Kaktusplanteringen i Järnvägsparken 1951. Detta år formades kung Gustav VI Adolfs namnskiffer till det centrala mönstret. Han hade krönts till konung i oktober året innan. Karl Fredrik Olsson var redaktör (ca 1935-1965) på Hallandsposten så bilden har troligen ingått i en tidningsartikel.
Stockholms första kommunala parkanläggningar, Strömparterren. Adelcrantz, Carl Fredrik, 1716-96, friherre, arkitekt, son till Göran Josuæ A. Han var en av det svenska 1700-talets centralgestalter inom arkitektur och konstliv. Med ritningar till Norrbro (1781) och med Gustav III:s opera (1782) vid Gustav Adolfs torg i Stockholm tog A. upp Tessins idé om en monumental stadsplaneaxel från Slottet.
Adelcrantz, Carl Fredrik, 1716-96. Friherre, arkitekt, son till Göran Josuæ Adelcrantz. Han var en av det svenska 1700-talets centralgestalter inom arkitektur och konstliv. Med ritningar till Norrbro (1781) och med Gustav III:s opera (1782) vid Gustav Adolfs torg i Stockholm tog Adelcrantz upp Tessins idé om en monumental stadsplaneaxel från Slottet.
Adelcrantz, Carl Fredrik, 1716-96, friherre, arkitekt, son till Göran Josuæ A. Han var en av det svenska 1700-talets centralgestalter inom arki- tektur och konstliv. Med ritningar till Norrbro (1781) och med Gustav III:s opera (1782) vid Gustav Adolfs torg i Stockholm tog A. upp Tessins idé om en monumental stadsplaneaxel från Slottet. /2000-08-28, AS.
Adelcrantz, Carl Fredrik, 1716-96. Friherre, arkitekt, son till Göran Josuæ A. Han var en av det svenska 1700-talets centralgestalter inom arki- tektur och konstliv. Med ritningar till Norrbro (1781) och med Gustav III:s opera (1782) vid Gustav Adolfs torg i Stockholm tog A. upp Tessins idé om en monumental stadsplaneaxel från Slottet.
Larsagården var en köpmansgård som hade timmer, spannmål, stenkol och ved, med en brygga ut i sjön. Ett barn Magnus ärvde över 100000kr och övertog rörelsen, men blev utfattig efter ett par år. Blev gift med en skönhet från Malmö. Från henne reste han till amerika utfattig. Frun stod sedan i cigaraffär i Malmö, Gustav Adolfs torg, H Vemmenhögs härad,10530.
Stadsbild från Gustav Adolfs torg i Stockholm, 1910. Mitt i rondellen står en polis som övervakar trafiken, några kostymklädda herrar och en pojke i sjämanskostym med korta byxor. Cyklister, en bil och hästdragna kärror samsas på gatan. I bakgrunden byggnader och L'Archevêques staty förställande Gustav II Adolf.
Kulturhistoriska festtåget och festspelen i Falköping den 5 augusti 1934. I täten av tåget rider två fanfarblåsande trumpetare, klädda som pager från Gustaf II Adolfs tid. Därefter följer svenska flaggan med en scoutgrupp som fanborg. Scouterna bär devisen "vörden fädrens minne".
Kulturhistoriska festtåget och festspelen i Falköping den 5 augusti 1934. Ållebergs ryttare. Denna grupp utgör en illustration till den bekanta sägnen om ryttarna i Ålleberg. Dräkterna är från Gustaf II Adolfs tid, enär variationer av sägnen hänför sig till denna tid. Hjälmarna är gyllene som i sägnen.
Personer, Exteriör, Mönster, Gruppbild, Fotografi, Photograph
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.