Ritning på väv över Nordiska museets huvudbyggnad. Ritning till dörrar i mittenpartiet. För dörrarna A' B'O' o V' se detalj No 247 a. (för övrigt vidstående detaljer) För hissdörrarna se detaljer nris 247 b c d e f för övriga dörrar se vidstående detaljer. Dörrar och karmar av ek. Fasetterat glas i mässingsinfattning. Tornet. Spiraltrappa. Toilett. Hiss. Bibliotek. Konstruktion. Dörr, tornet, spiraltrappa, toalett, hiss och bibliotek. 80x92 cm. Tusch, rött, grönt, brunt, grått och gult. Linjalritning. Osignerad.
Från 299 kr
Träslövsläge kyrka med omgivande häck och natur. Den 6 december 1926 ringde fiskelägets kyrkklocka för första gången, och på juldagen samma år hölls den första gudstjänsten. Kyrkan är byggd av Bröderna A & C W Gustafsson, Borås, efter ritningar av arkitekt Sigfrid Ericson, Göteborg. Dessförinnan hade man fått ta sig 8 km till församlingskyrkan i Träslöv. Redan på 1910-talet hade önskemål framkommit om att få bygga en kyrka i Träslövsläge och en kollekt som togs upp i Träslövs kyrka juldagen 1913 blev grundplåten till detta. Man fortsatte att samla in medel och slutligen anlitades på 1920-talet arkitekt Sigfrid Ericsson. Han var rektor för Slöjdföreningens skola i Göteborg och hade bl a ritat Masthuggskyrkan i Göteborg. Ericsson ritade även Brämaregårdens kyrka invigd 1925, som är mycket lik Träslövsläges kyrka; båda är av trä och i nyklassicistisk stil med fasadpilastrar, stickbådade fönster och klockportar samt runda fönster på de kraftiga tornen med flackt pyramidtak.
Konga sulfitfabrik, planet ovan kisugnarna i syrahuset. En torkvanna med matningstratt för en av ugnarna syns tydligt. Därbakom syns skoptransportören för kis. De heta ugns gaserna leds genom gjutna järnrör. Kall fuktig gas fordrar blyrör. Till höger utanför bilden ligger fläkt- och pumprummet. Fläkten suger gas från ugnarna och blåser den genom syratornen. Pumparna befodrar vätskeflödet genom tornen. Samtliga dessa maskiner är blyklädda invändigt. Blyrör används för såväl gas som vätska. På bilden syns den gamle syraberedaren Olof Jern - en verklig "krutgubbe". (Titeln var oftast "syrakokare"). När allt gick sin gilla gång, kunde han lugnt sitta och värma ryggen mot den varma gasledningen. Torsten Wilner kunde ibland sitta tillsammans med honom på den lilla trälådan därintill för att höra hans mustiga historier i den för ovant folk påfrestande svavelsyrlighetsatmosfären.
Stockholms brandsignaler.[Bild]
kraftstation, takprydnad, kulturmiljövård, krona, dokumentation, ställverk
fotografi
Roslags-Kulla kyrka
fotografi, photograph@eng
Lysekil
gatubelysning, väg, trädgård, träd, tätortsbebyggelse, bostadshus, telefonledning, staket, cykel, kyrka, livsmedelsaffär
trädgård, bostadshus, livsmedelsaffär, väg, kyrka, staket, träd, tätortsbebyggelse, cykel, gatubelysning, telefonledning
torg
Marstrand
Interiör från Runstens kyrka, Öland. Kyrkan har ett rektangulärt långhus. Koret med utbyggd sakristia ligger i öster. Runstens kyrka är uppförd i nyklassicistisk stil. Kyrkans yttre har inte ändrats sedan den uppfördes åren 1835-36 och invigdes 1841. Tidigare fanns på platsen en klövsadelskyrka. Av denna återstår endast grundmurarna som befinner sig under den nya kyrkans gräsmatta, strax söder om nuvarande kyrka. Taktäckningen på långhuset är taktegel, tornet är beklätt med kopparplåt. Kyrkan har sadeltak, vilket är valmat över sakristian. Tornet pryds av en åttakantig lanternin. Fönsterbågarna är stora och rundbågade och bryter igenom de vitputsade murarna. Ingångar finns genom tornportal och mittportal på sydsidan. 1962 togs en portal upp vid sakristian. (wikipedia)
Runstens kyrka, Öland. Kyrkan har ett rektangulärt långhus. Koret med utbyggd sakristia ligger i öster. Runstens kyrka är uppförd i nyklassicistisk stil. Kyrkans yttre har inte ändrats sedan den uppfördes åren 1835-36 och invigdes 1841. Tidigare fanns på platsen en klövsadelskyrka. Av denna återstår endast grundmurarna som befinner sig under den nya kyrkans gräsmatta, strax söder om nuvarande kyrka. Taktäckningen på långhuset är taktegel, tornet är beklätt med kopparplåt. Kyrkan har sadeltak, vilket är valmat över sakristian. Tornet pryds av en åttakantig lanternin. Fönsterbågarna är stora och rundbågade och bryter igenom de vitputsade murarna. Ingångar finns genom tornportal och mittportal på sydsidan. 1962 togs en portal upp vid sakristian. (wikipedia)
Gamla rådhuset på ursprunglig plats. Rådhuset byggdes åren 1725-1729. Det var ursprungligen en rödmålad byggnad med blåa knutar. Sitt nuvarande utseende fick rådhuset vid en restaurering 1815. Tornet ritades och byggdes av den österbottniske snickaren Hans Biskop, som även hade varit engagerad vid kyrkobygget i staden. I tornet installerades ett Stjernsundsur samt en rådstuguklocka för vårdringning. På övervåningen låg magistratens lokaler med rådstugusalar, arkiv och förmak. Här fanns även rum för övernattning. På bottenvåningen låg stadskällaren. Under åren 1827-74 hade Härnösands sparbank sina lokaler i rådhuset. Som rådhus användes byggnaden fram till 1882. Den flyttades till Murberget 1920 eftersom huset då skulle rivas och ge plats för Sundsvallsbanken
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.