Vagnkonstruktion med fabriksbyggnad i bakgrunden. Fotografens ant:AB. C.J. Wennbergs Mek. Verkstad. Som ung smedlärling flyttade Carl Johan Wennberg år 1864 till Karlstad. Några år senare startade han en mindre verkstad för reparationer av redskap, vagnar och båtar och därmed lades grunden till företaget, AB C.J Wennbergs Mekaniska Verkstad. På 1890-talet uppfördes ett eget gjuteri i stadsdelen Viken, beläget intill Mariebergsviken. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945
Från 299 kr
Tre maskindelar. Fotografens ant:AB. C.J. Wennbergs Mek. Verkstad. Som ung smedlärling flyttade Carl Johan Wennberg år 1864 till Karlstad. Några år senare startade han en mindre verkstad för reparationer av redskap, vagnar och båtar och därmed lades grunden till företaget, AB C.J Wennbergs Mekaniska Verkstad. På 1890-talet uppfördes ett eget gjuteri i stadsdelen Viken, beläget intill Mariebergsviken. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945
Inv.nr: O194. 2001-01-30, AS. dragg` subst. ~en ~ar typ av mindre ankare utan stock och med flera armar: akterdragg; fyrkloig ~ HIST.: sedan ca 1580; av lågty. dragge eller eng. drag 'dragg; bottenskrapa'; besl. med dra(ga) http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=O137445 2001-01-30, AS. Såtekrok, redskap som användes vid fiske av Lake. Man agnade krokarna med något ljust föremål (vit tygbit el. dyl.) som sedan Laken högg i.
Fyra personer bärgar hö i Stensjö by. En man, troligen Eugén Stensiö, står upp på ett hölass i en kärra dragen av en häst. En annan man, troligen Bengt Stensiö, lassar upp hö till lasset. Till vänster om lasset står en äldre kvinna med räfsa, troligen Hilma Nilsson. Hon är klädd i huckle och kjol med förkläde. I vänstra kanten av bilden syns en man, troligen Karl Nilsson som även han håller i en räfsa. I förgrunden syns hö strängat efter slåtter. I bakgrunden syns en spång mot vilken det står lutat ytterligare en räfsa. Framför gaveln på den vänstra byggnaden, Arrendatorbostaden, syns två handdrivna slipstenar. Till höger om ängen syns en trägärdesgård byggd med vidjor. Bakom den syns gaveln på den timrade dubbelboden samt sadeltaket av Erik Petterssons hus.
Smedjan står som ett bakbygge till flygelns snickarbod, det finns en inre dörr mellan dem. Smedjan verkar med sitt vildlagda flistak vara äldre än flygeln, men det är troligen tvärs om: en av magasinsloftets vädringsluckor är igensatt när smedjans tak kom att dölja den. Smedjan har utåtgående dubbeldörrar, vilket är typiskt. Smedjor och vagnbodar var de enda byggnaderna med utåtgående dörrar iom att dörrarna inte fick ta upp utrymme invändigt pga av alla saker och redskap innanför. Ursprungligen hade smedjan luckor i stället för fönster. Snickarbodens blyinfattade fönster är återanvänt från manbyggnadens vardagsstuga, när dess fönster moderniserades på 1800-talets mitt. I förgrunden skymtar bruklavar.
Efter rötningen skulle linets torkas. Det kunde göras i särskilda torkhus, s k bastur, men också på en ugn ute i det fria. Här har Masse arrangerat en arbetsbild en snöfri dag i Helgmillum (mellan jul och nyår) där linet torkas på ugnen. Vidare brakas linet närmast ugnen med hjälp av ett särskilt redskap som krossar linets stjälkar. Därefter skäktas linet med ett skäktträ likt en machete mot en liten stolpe så att man slår sönder stjälkarna. I nästa moment häcklas linet, då det dras genom en häckla försedd med en mängd långa järnpiggar, så att stjälkarna dras bort från linfibrerna.
Foto: Systrarna Warnström. Degeberg köptes 1828 av Edward Nonnen,1804-62, föregångsman inom lantbruket, som där i praktisk verksamhet ville omsätta de grundliga insikter i lanthushållning han förvärvat i olika länder. År 1834 öppnades på Degeberg en lantbruksskola samt Sveriges första lantbruksinstitut. Utbildningen var tvåårig och omfattade både teori och praktik. Institutet fick statsbidrag trots motstånd från bondeståndet, vars ledamöter anmärkte på de nya metoder som användes på Degeberg. Här tillverkades också olika slags redskap och maskiner, en verksamhet som under 1840-talet fick nästan fabriksmässiga former. Institutet upphörde 1852, medan lantbruksskolan efter Nonnens död flyttades till Klagstorp 1863. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=151499
Degeberg köptes 1828 av Edward Nonnen,1804-62, föregångsman inom lantbruket, som där i praktisk verksamhet ville omsätta de grundliga insikter i lanthushållning han förvärvat i olika länder. År 1834 öppnades på Degeberg en lantbruksskola samt Sveriges första lantbruksinstitut. Utbildningen var tvåårig och omfattade både teori och praktik. Institutet fick statsbidrag trots motstånd från bondeståndet, vars ledamöter anmärkte på de nya metoder som användes på Degeberg. Här tillverkades också olika slags redskap och maskiner, en verksamhet som under 1840-talet fick nästan fabriksmässiga former. Institutet upphörde 1852, medan lantbruksskolan efter Nonnens död flyttades till Klagstorp 1863. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=151499
Degeberg köptes 1828 av Edward Nonnen,1804-62. Föregångsman inom lantbruket, som där i praktisk verksamhet ville omsätta de grundliga insikter i lanthushållning han förvärvat i olika länder. År 1834 öppnades på Degeberg en lantbruksskola samt Sveriges första lantbruksinstitut. Utbildningen var tvåårig och omfattade både teori och praktik. Institutet fick statsbidrag trots motstånd från bondeståndet, vars ledamöter anmärkte på de nya metoder som användes på Degeberg. På Degeberg tillverkades också olika slags redskap och maskiner, en verksamhet som under 1840-talet fick nästan fabriksmässiga former. Institutet upphörde 1852, medan lantbruksskolan efter Nonnens död flyttades till Klagstorp 1863. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=151499
Inv.nr:62. 2001-02-26, AS. Färla (lat. fe´rula, namnet på en hög, grov växt; av de långa raka stjälkarna gjorde man i s. Europa spön för skolaga), benämning på olika slags straff- redskap i äldre tiders skolor (t.ex. ris, karbas och spö), men särskilt avsåg ordet ett litet svarvat skaft med en klump eller platta i ena änden, med vilken man utdelade handplagg, dvs. aga på handflatorna eller över fingerspetsarna. Att "stå under någons färla" är ett uttryck för att stå under någons tuktan eller stränga uppsikt. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=177642
'Från grävningarna i Sotenkanalen: platsen för de fossila benfynden. :: :: Vy över grävplatsen med maskiner, redskap. Bildtext: ''Det är detta bergpass som kallas Nödö. I fonden strax till höger om kranen syns en flik av havet. Det är Ålstenshamn. D(r)agens bensändning är från sydligaste änden av schaktet där de nu nått ner till ett djup av 3 meter.'' Markering av ''Gamla markytan''. :: ''Järnspåpnt, en likadan finns i södra änden av bergpasset, där kranen står. Den har använts för att driva ner de långa järnbalkar varav spånten bestå.'' :: :: Serie fotonr 2773-2778, bilderna är monterade på papper som har utförlig text. Samma motiv som fotonr. 2773.'
'Från grävningarna i Sotenkanalen: platsen för de fossila benfynden. Vy, ''Det nya fjärrfotot å garfågelholmen''. :: :: Vy över grävplatsen med nänniskor och maskiner, redskap på avstånd. Cyklar ligger ner läng vägen. :: Bildtext: ''Det nya fjärrfotot å garfågelholmen.'' Pil pekar ''Rätt upp här syns en gubbe stå vid vänstra änden av den bortersta trärännan. Det är jag, som placerat mig där för att markera sydändan av garfågelholmen. Nordändan är rakt upp vid pilen till höger. I övrigt gälla samma upplysningar, som jag lämnade om det andra fotografiet.'' :: :: Serie fotonr 2773-2778, bilderna är monterade på papper som har utförlig text. Liknande motiv som fotonr. 2776.'
Bilder från skofabriken Viggo Anderssons toffelmakeri ägd av Viggo Andersson. Numera nedlagt pga Viggos gått i pension. Viggo och hans fru bor på andra vån. På första vån toffelmakeriet. Tillverkar efter måttbeställning för "svåra fötter" beställningar från hela Sverige. Då dom ej fick vara i fred på semestern gav dom sig ut och seglade. Hustrun hjälpt också till med tillverkningen. Viggos dröm var att utbiulda sig till konstnär men fadern ville att han skulle ta över hans skomakeri. Viggo målar på fritiden. Foto 3: Redskap för att skära remmar till trätofflor. 4: Utsugningsfläkt vid sullimning 5: Agopress för sullimning 10: Viggos hustru svärtar bottnar till trätofflor 12: Ett par färdiga trätofflor av en modell som sålt mycket bragenom åren. Svartmålade bottnar, rött ovanläder, svart vristrem och svart tåskoning. 13: 6 verk av Viggo
En bigård visas stolt upp med en exposé av kup-typer, allt från enkla halmkupor till mer utvecklade modeller. Till höger en enkel bod för förvaring av redskap och annan för verksamheten nödvändig utrustning. Bildens personer har identifierats som närmast konstnären och fotografen Didrik von Essen och i bakgrunden apotekare Karl Stridner, revisor respektive ordförande i Linköpings biodlarförening. Den dokumenterade bigården tillhörde emellertid inte biodlarföreningen utan var Stridners privata anläggning belägen invid Kanberget, närmare bestämt på tomten till den vid mitten av 1890-talet uppförda Villa Raabe. Att Stridner kunde sköta sina bin på platsen förklaras rimligtvis av att villans byggherre, fanjunkare Anders Johan Raabe, satt likt Stridner i biskötareföreningens styrelse och att Raabe upplåtit del av tomten för Stridners anläggning. Fotografiet är odaterat men kan knytas till 1890-talets senare del.
Ett år 1918 postgånget vykort med motiv av Linköpings brandstation. Adresserat till den från Vikingstad bördiga Gunhild Axbom. Vid tiden för bilden var brandstationen relativt nyligen uppförd. Den ritades i nationalromantisk stil av byggmästaren Nils Meijer med hjälp av arkitekt Nils Rosell. Även den i Linköping framträdande Axel Brunskog lämnade in arkitektförslag men fick se sig övervunnen. Som inspiration för Meijer och Rosell stod brandstationen i Wilmersdorff, Berlin. Den uppfyllde väl tidens syn på brandmannens arbete. Brandsoldaterna skall rycka ut ur en borg som ger intryck av deras farliga och aggressiva yrke. Byggnaden placerades på en för linköpingsmått mätt höjd. Därmed fick man nedförsbacke till stadens bebyggelse. I samband med inflyttandet inköptes två automobiler, en stegbil och en för manskap och redskap. Men trots att man försålde kårens hästar lät man ändå flytta över viss hästanspänd utrustning som garant utifall de nymodiga automobilerna skulle krångla. Kostnaden för bygget landade på 165 000 kronor.
Exteriör från Wennbergs Mekaniska, första smedjan. Man står vid en vagn. 1864 flyttade Carl Johan Wennberg som smedlärling till Karlstad. Några år senare startade han en mindre verkstad för reparationer av redskap, vagnar och båtar som lade grunden till AB C. J. Wennbergs Mekaniska Verkstad. På 1870-talet beslöt sig Wennberg för att börja med vagntillverkning i större skala. 1875 inköpte han ett stort tomtområde, den så kallade Rönnigska gården, med ett därpå liggande vagnmakeri. Efter hand upptogs även tillverkning av andra artiklar och på 1890 uppfördes ett eget gjuteri i Viken, belägen intill Mariebergsviken. Åtta år senare flyttades hela verkstaden dit. Från vagnmakeri utvecklades rörelsen till ett betydande industriföretag med tillverkningara som, specialmaskiner och apparater till cellulosaindustrin, spel och dammluckor för vattenkraftanläggningar, varpbåtar, timmerbuntningsverk, hydraliska lyftmaskiner och pressar, bogserbåtar, isbrytare med mera. Carl Johan Wennberg var företagets ledare ända fram till 1925. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.