Trafikaktiebolaget Grängesberg - Oxelösunds Järnvägar, TGOJ mästerskapen i bordtennis 1976. Vinnare i veteranklassen Sven Åkerlund, Eskilstuna längst till vänster. Vinnare i dubbelklassen från vänster Tomas Medberg och Gösta Adolfsson, båda Eskilstuna.
Från 299 kr
fotografi
instrument, orgel, man, porträtt
Minnestavla i Hälleberga kyrka innan branden 1976. Inskription: "Denna kyrka, som ersatte en äldre av okänd ålder, byggdes åren 1819-1821, då Ludvig Mörner var stiftets biskop, Nils Collander Elghult-Helleberga posterats kyrkoherde och Pehr Lorenz Sellergren församlingens komminister. Hungern efter Guds ord var då stor i församlingen."
Minnestavla i Hälleberga kyrka, innan branden 1976. Inskription: "Denna kyrka, som ersatte en äldre av okänd ålder, byggdes åren 1819-1821, Då Ludvig Mörner var stiftets biskop, Nils Collander Elghult-Helleberga posterats kyrkoherde och Pehr Lorenz Sellgren församlingens komminister. Hungern efter Guds ord var då stor i församlingen."
Minnestavla i Hälleberga kyrka, innan den brann ned 1976. Inskription: "Efter flera förbättringar gundligt restaurerad och förskönad 1942-1943 då Yngve Brecht var stiftets biskop och Harry Brodmar församlingens kyrkoherde. Gustaf Rosander skänkte och Simon Gate målade ny altartavla. Arkitekt var Paul Boberg. Gud göre fädernas kyrka kär för barnen."
Byggnadsår Tullstugan 3 1830-31 ombyggnad och vindsinredning 1976-78, Tullstugan 2 1881, vindsinredning 1976. Byggherre Tullstugan 3 var garvaren A B Malmborg och till Tullstugan 2 tunnbindaren C F Westerlund. Tullstugan 2 uppfördes som tunnbindareverkstad jämte ett boningsrum och inkörsport. Fr v på bild kv Tullstugan 3 och 2, Storgatan 3C och 3A.
Familjen Lundin. Öv. Ester (1887 - 1948), 2:a rad. fr v. Gustaf (1992 - 1968) Wärner (1890 - 1966), 3:e rad. fr v. Mathilda f. Nilsson (1864 - 1938) Agnes (1894 - 1976) Henning (1864 - 1930) 4:e rad. fr v. Anna (1900 - 1987) och Knut Hjalmar (1898 - 1964)
Förslummad miljö, denna från Linköping och där närmare bestämt Storgatan 18. Fotoåret 1976 var det exemplifierade ännu relativt allmänt förekommande i stadens centrala delar. Mycket hade sanerats under efterkrigstidens rekordår men det skulle alltjämt dröja in i vår tid innan ruffiga innergårdsmiljöer blev sällsynta reminiscenser av en annan tid.
Linköping 1976 med en vy mot nordost från korsningen Kungsgatan-Repslagaregatan. Många av områdets byggnader var vid tiden slitna och rivningstomten i gatuhörnet exemplifierar ett av flertalet redan rivna hus. Av de kvarstående skulle många komma att rivas men Kungsgatan 19 till höger i bild skonades och står ännu i skrivande stund kvar.
År 1881 blev trävaruhandlaren Johan August Samuelsson ägare till bildens fastighet i hörnet av Kungsgatan-Snickaregatan i Linköping. Huset var då nyligen färdigställt som ett i raden av liknande som vid tiden uppfördes utmed stadens nya paradgatan i norr. Hotellskylten skvallrar om den rörelse som makarna Bastenborg lät öppna i huset vid 1930-talet. Foto 1976.
David Carlssons speceriaffär finns ännu i minnet hos äldre Linköpingsbor. Och även om affären marknadfördes som speceriaffär salufördes lite av varje. Fotoåret 1976 var firmans saga all inom kort, liksom för de övriga butikerna längs Storgatan utmed kvarteret Decimalen. De hade länge levt under galgen ty området var det sista centralt belägna att i stor skala saneras i staden.
Länge dominerade Mjölkcentralens verksamhet kvarteret Blandaren i Linköping. Från etableringen vid senare delen av 1920-talet kom en rad fastigheter att uppföras i området för det växande företagets drift. Här kontoret utmed Kungsgatan 1976. Året innan hade koncernen bytt namn till Arla.
Forngården i Bjärka Säby omkring 1925. Under 1920-talet anlades Forngården eller Fornhemmet med ditflyttade byggnader från främst Sandgården och torpet Löten. Även allt bohag och redskap är från närmaste grannskapet. Initiativtagare och drivande av arbetet var godsägare Oscar Ekman. Sedan 1976 sköts och utvecklas museigården av Vists hembygdsförening.
BJ M3s 119 och BJ K 19. Lok M3s 119 tillverkades av Vagn och Maskinfabriksaktiebolaget i Falun, tillverkningsnummer 355. Såldes 1948 till Sveriges Järnvägar, fick littera SJ E11 1849. Skrotades 1976. Lok K 19 tillverkades 1876 av Beyer Peacock & Co, Manchester, tillverkningsnummer BP 1484.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.