Falköpings central. Nya stationshuset under byggnad 1934. Foto fr. söder. Byggnaden med två höga skorstenar är gamla ångcentralen.
Från 299 kr
Falköpings central. Trappa från väntsalen till nattväntsalen.
Veramagasinet, f.d. Spritbolagets hus mot Trätorget före branden 1963.
Kv. Glasmästaren Trädgårdsgatan 25. Rehmarks bil.
Kv. S:t Matteus, Stadshusplatsen. Platsen för nuvarande Stadshus och Stadsbibliotek. Stadshusplatsen mellan Botvidsgatan och S:t Sigfridsgatan. Bilden visar folkskolans f.d. bollplan. Till vänster om planen går Westerbergsgatan med byggnader. Botvidsgatan 40 och Westerbergsgatan 9, 11 och S:t Sigfridsgatan 17.
Gyllensvans och f.d. Klangagården. Gyllensvans tomt, där ett bostadshus skall uppföras. Husen till höger skall rivas. Foto taget från Parkgatan.
Kv. Guldsmeden från Trädgårdsgatan mot Ekmans gränd 1939.
fotografi
- Fotografi -
Träslövsläge kyrka med omgivande häck och natur. Den 6 december 1926 ringde fiskelägets kyrkklocka för första gången, och på juldagen samma år hölls den första gudstjänsten. Kyrkan är byggd av Bröderna A & C W Gustafsson, Borås, efter ritningar av arkitekt Sigfrid Ericson, Göteborg. Dessförinnan hade man fått ta sig 8 km till församlingskyrkan i Träslöv. Redan på 1910-talet hade önskemål framkommit om att få bygga en kyrka i Träslövsläge och en kollekt som togs upp i Träslövs kyrka juldagen 1913 blev grundplåten till detta. Man fortsatte att samla in medel och slutligen anlitades på 1920-talet arkitekt Sigfrid Ericsson. Han var rektor för Slöjdföreningens skola i Göteborg och hade bl a ritat Masthuggskyrkan i Göteborg. Ericsson ritade även Brämaregårdens kyrka invigd 1925, som är mycket lik Träslövsläges kyrka; båda är av trä och i nyklassicistisk stil med fasadpilastrar, stickbådade fönster och klockportar samt runda fönster på de kraftiga tornen med flackt pyramidtak.
Centerpartiets riksstämma, Växjö 1972. Stockholms stads distrikt i paraden vid Stortorget.
Centerpartiets riksstämma, Växjö 1972. Centerpartiets parad avgår från Stortorget.
Växjö sett från Östregårdsgatan, ca. 1913.
Mansporträtt av konstnären Sigfrid Ullman, född i Varberg som son till prästen Magnus Ullman och Clara Mathilda Trahn. Han utbildade sig såväl i Stockholm och Paris på Académie Matisse som i Köpenhamn. Efter att ha bott utomlands i ca 10 år anställdes han 1929 som efterträdare till Tor Bjurström som lärare vid Göteborgs musei rit- och målarskola. Han bodde därefter kvar större delen av sitt liv i Göteborg.
Redaktör Nils Sigfrid Norling, född 27 juni 1880 i Emislöv, Kristianstads län, död 24 augusti 1956. År 1910-1948 redaktör och utgivare av Arbetarbladet i Gävle. Tillhörde socialdemokratiska partiet, ordförande i arbetarkommun och satt i stadsfullmäktige. Riksdagsman från 1919. Nykterhetsman ledamot i styrelsen för Sveriges storloge I.O.G.T. Har bl.a. skrivit diktsamlingen Under röda fanor (1906), novellsamlingarna Människobarn (1910), Göingar och annat folk (1924) samt översatt Alexsandersen (1924) och Jörgensfästen (1924) av Harald Bergstedt.
Personalfest i Postmuseum den 15/12 1956. I anslutning till Postmuseums 50-årsjubileum. Supé med dans i filmsalen å 1 tr. Från vänster intendent G. Stenerudh, fru Paija Smidt Postsparbankens Propagandaavdelning., amanuens Skans T. Nilsson, fröken Anna Stenfelt PFFS, fröken Birgitta Nyberg, Sigfrid Woxell, fru Elsa Sjöblom, M.E.A. Ljungkvist, överpostexpeditör Majken Cederberg-Olsson, fröken Elsa Olsson, Erik Werner, S.E.E. Garvert, överpostexpeditör Ingegerd Holmberg, fru Britt Burman samt Hjalmar Lundfors.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.