Bredestads kyrka vars skyddspatron är Sankt Laurentius har troligen anor från tidig medeltid. Absiden, koret och östra delen av långhuset tillhör byggnadens ursprungliga delar. 1690 utökades långhuset mot väster. Samtidigt uppfördes tornet med en sin karaktäristiska hjälmformad huv och höga spira. Kyrkan är byggd av gråsten medan sakristian på norra sidan och vapenhuset i väster som tillkommit senare har uppförts i tegel. Kyrkorummets innertak är ett plant brädtak försett med målningar från 1700-talet. Bredestads kyrka kallas för "offerkyrka". Det finns inga belägg att den ursprungligen varit det. Troligen har traktens dåvarande sed att kalla den för offerkyrka sin grund i 1600-talet. Då vallfärdade man till Erkestorps källa i Flisby socken. Källans vatten ansågs hjälpa mot sjukdomar. Efter besöket vid källan passerade man Bredestad och offrade till kyrkan för att ytterligare förstärka källvattnets effekt. Altaruppsatsen från 1697 på norra långhusväggen har troligen tillkommit och bekostats av offergåvor till kyrkan. (Hämtat från Wikipedia)
Från 299 kr
Kyrkan är till sina äldsta delar från 1200-talet och bestod från början av litet långhus med rakt avslutat lägre kor. Under slutet av 1400-talet slopades koret och långhuset förlängdes. Samtidigt tillkom det ännu bevarade vapenhuset. En brand 1773 i klockstapeln spred sig till kyrkans höga sadeltak som sedan ersattes av ett brutet tak med valmade taknockar. Mitt på taket uppsattes en klockbock försedd med ljudluckor och avslutad med en lökkupol. På denna är fästad en takryttare med flöjeln från den gamla klockstapeln med dess tillkomstår 1730. Den uppåt avsmalnande innerporten med sin smidesornamentik och dörrkläpp av bysantinsk utformning är den äldsta i Ångermanland (1200-tal). Omkring 1500 försågs innertaket med stjärnvalv, vilka dekorerades med målningar i Tierpskolans stil. Fönstren förstorades på 1750-talet. Inredningen präglas av 1600- och 1700-talen, då även de båda över varandra placerade läktarna byggdes. År 1854 ersattes den gamla kyrkan av en ny.
Den låga byggnaden i förgrunden med formarna är betongpelare och balkar till garagen och övriga ytterväggar, som var av fasadtegel och mellanväggar halvstensw murtegel. De sju garagen var placerade över panncentralen. Den höga ställningen var arbetsställning för skorsten till panncentralen. Stegen på hörnet var för persontrafik, sådana förekom på alla trähissar och ska vara försedda med ryggskydd. Materialet till skorsten hissades upp med ett hisspel på marken och en galge i toppen på ställningen. Kärrorna fick styrning mot ställningen av vertikala brädor som är synliga vid hörnet på andra sidan ställningen. Ställningsplankan flyttades upp allteftersom murningen blev färdig och översta ställningslaget är helt "inplankat", vilket visar att skorstenen är färdigmurad. De mörka partierna i mitten av ställningen är skorstensmuren. Byggnaden till vänster har beteckningen Hus C och är murad av "Durox" gasbetongblock och två trappuppgångar med 12 lägenheter i första och andra våning samt fyra på vindsvåningen.
Den gamle brukspatronen, inspektorn och jordbruksreformatorn Adolf Blüm har samlat sina nära i trädgården till hemmet invid Barnhemsgatan i Linköping. Trots sin höga ålder är han ännu sekreterare i Östergötlands hushållningssällskap och vi ser honom här sittande till bords. I övrigt ser vi från vänster sonen Henrik Blüm med sin syster Ellen intill sig. Följande, äldre man är Gustaf Blüm, bror till nämnda Adolf Blüm. På ömse sidor om värden sitter hans svärdöttrar Charlotta (Lotten) och Amanda (Minnie), gifta med Henrik respektive Gösta Blüm. Den sistnämnde står med pipa i mun intill sin hustru. Följande herrar är kamrer Titus Setterberg och Berndt Blüm, ännu en son till Adolf Blüm. Kvinnan framför dem är Hildur Setterberg, syster respektive maka till senast nämnda herrar. Barnet i Ellens knä är inte identifierad men är rimligtvis någon av Berndts och Hildurs döttrar. Enligt påskrift dateras bilden till 1890-talets mitt.
En tidig bild av järnvägsstationen i Varberg som uppfördes av Varberg-Borås järnväg, invigd den 1 november 1880; stadens första järnvägsförbindelse. Alla stationshus på sträckan ritades av ingenjör J A Tistrand, men endast Varbers station uppfördes av sten och på entreprenad av byggmästare L Forsberg från Göteborg. Bangården anlades på en utfyllnad av havsviken så ursprungligen gick vattnet så här nära inpå. Även den lilla byggnaden till höger finns ännu kvar. T v syns Varbergs Mekaniska Verkstad, etablerad i mitten av 1800-talet. Tornet som reser sig bakom är lusthuset Malakoff uppfört av konsul P S Bagge i hans trädgård. Huset t h mellan järnvägsstationen och kyrkan är järnvägshotellet. Fastigheten med det valmade, höga taket är Torellska huset, nuvarande Gästis. Huset närmast framför, mittemot järnvägshotellet, är Wallmanska med rum för resande; ett hus som troligen även inhyste fotograf Birger Sjöbergs ateljé.
Den nordligaste kyrkan Nolaskogs inom landskapet Ångermanland är belägen i Nordmaling, som från 1810 administrativt hör till Västerbottens län och till Luleå stift från 1904. Fram till omkring 1480 var Nordmaling annex till Grundsunda pastorat. ( . . . ) Nordmalings kyrka är en relativt stor gråstenskyrka, möjligen kan den tänkas ha fungerat som en missionskyrka, vilka anlades upp efter den nordliga kusten. Kyrkan har genomgått åtskilliga restaureringar, de tidigaste omnämnda 1586 och 1614. Vid en sentida grundlig restaurering 1950 kunde konstateras, att kyrkan ursprungligen varit försedd med korabsid och att golvet bestått av trampad jord. ( . . . ) Kyrkan är utvändigt vitrappad och har gavelröstena spånklädda liksom de höga takfallen. Vapenhus och sakristia saknades ursprungligen och är senare tillfogade traditionellt på södra väggen ned mot västra hörnet respektive på norra väggen mot östra hörnet. ( ur boken Kyrkor och Kapell Nolaskogs av Ingrid Telhammer )
Redan 1883 började anläggningsarbeten på Svartön vid Luleå för järnvägen Luleå Gällivare - Luossavaara - Victoriahamn. Det tog nästan 6 år innan det första malmtåget kom ned till Luleå 1888. Banan byggdes av Sverige & Norge Järnväg. Det visade sig dock snabbt att banans standard var alltför dålig och kostnaderna höga. Finansieringarna från ett engelskt bolag räckte inte till för att förbättra det. Banan togs därför över av staten redan i februari 1891. Året därpå startade åter malm- och persontrafik på hela sträckan. Exploateringen i malmgruvorna började öka. Kapaciteten har successivt också ökat genom förstärkning av bana, broar, mötesstationer och elektrisk drift. Malmbanan hade både politiska och kommersiella betydelse för landet. På senare tiden den uppmärksammades av turism och har varit destination för dollartåg, biltåg och enklare tåghem. På bilden syns tungbelastad malmtåg på väg mot Svartön.
Erik XIV - 1560-1568
Kristina - 1632-1654
Långlöts kyrka är en kyrkobyggnad i Växjö stift. Den är församlingskyrka i Gärdslösa, Långlöt och Runstens församling. Den ursprungliga klövsadelkyrkan tillkom i etapper under 1100-talet fram till mitten av 1200-talet. Under 1100-talet uppfördes en romansk absidkyrka som försågs med ett västtorn som byggdes i tre etapper. Den stora förändringen av kyrkan ägde rum under 1200-talets första och mittersta del. Byggmästaren Håkan Tanna som verkade på Öland och Gotland byggde om den till en försvarskyrka av klövsadeltyp. Allra först förhöjdes långhusets och korets murar. Senare slogs valv i kyrkorummet och en övervåning med skottgluggar tillkom. Kordelen byggdes om på höjden till ett östtorn. Genom denna ombyggnad blev kyrkan en klövsadelkyrka med den dubbla funktionen att vara gudstjänstrum och försvarsanläggning. Nästa genomgripande ombyggnad genomfördes 1795-96 av Henrik Wermelin då kyrkan fick sitt nuvarande utseende. Västtornen med sina romanska ljudöppningar och sitt medeltida krön bevarades medan övriga delar av kyrkan med sina valv och sitt östtorn raserades. Till det kvarvarande västtornet fogades ett långhus med rakslutande kor av salkyrkotyp med höga fönster och trätunnvalv enligt tidens moderiktning. Sakristian byggdes 1855. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia)
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.