Statens Järnvägar, SJ Qr 282 "Merkur". Ångloket Merkur, fotot taget under byggnaden av Statsbanan mellan Krylbo och Frövi. Ångloket byggdes 1872 av det Engelska företaget Hawthorn för leverans till privatbanan Hallsberg-Motala-Mjölby Järnväg (HMMJ), som lok HMMJ 2. Privatbanan övertogs av SJ 1879 och 1889 erhöll loket nytt littera, SJ Qr 282 "Merkur". Loket var i aktiv tjänst till 1899 och skrotades 1915.
Från 299 kr
Ånglok, Norra Östergötlands Järnvägar, NÖJ lok 18, tillverkat av Motala Verkstad 1920 för spårvidd 891mm. Det kallades "Sveriges vackraste smalspårsånglok". Loket köptes 1950 av Statens Järnvägar, SJ och blev märkt som SJ N4p 3160. Sedan 1963 bevaras det som museilok på Östergötlands Järnvägsmuseum i Linköping.
Statens Järnvägar, SJ N4p 3160. Ångloket är före detta Norra Östergötlands Järnvägar, NÖJ lok 18, tillverkat av Motala Verkstad 1920 för spårvidd 891mm. Det Kallades "Sveriges vackraste smalspårsånglok". 1963 blev museilok på Östergötlands Järnvägsmuseum i Linköping. På bilden är loket avställt för tjänst vid Norrköping Ö.
Stationen öppnad för trafik 1875-12-07. 1939 ombyggdes stationshuset och fick därigenom en modern interiör. I samband med elektrifieringen 1947 byggdes godsmagasin. Även bangården ombyggdes. Stationen har tre industrispår till olika industrier. Tåg med långlok, SWB F 39. Loket tillverkades 1899 av Motala Verkstad, tillverkningsnummer 199. Skrotades 1936.
Askersunds stationen öppnad 1884. Persontrafiken upphörde redan i början av 1930-talet. På slutet gick det bara godståg innan Askersund - Skyllberg - Lerbäcks Järnvägen, ASLJ lades ner 1955. Stationspersonalen står uppställd på traditionsenligt vis. ASLJ lok 4 "Skyllbergs bruk", tillverkat av Motala Verkstad 1898, skrotades 1948.
Del av bangården med lokstall vid Arvika station. Ånglok, Statens Järnvägar, SJ Cd 740, tillverkat 1902 av Nohab. 1925 ombyggt från Cc lok till Cd lok. Skrotad 1936 i Vislanda. Det andra ångloket som kommer ur lokstallet är troligen SJ Kd 732 ”Harald”, tillverkat av Motala Verkstad 1902, skrotat 1967 i Östersund.
Statens Järnvägar, SJ Y 299 "Wärtan" byggdes av Motala Verkstad 1881 och övertogs av SJ året därpå och användes inom lokaltrafiken i Stockholm. På bilden står "Wärtan" på en vändskiva vid Värtans station. Stationen uppfördes 1882 och var ändstation på Värtabanan. Den lades ned 1913 i samband med att persontrafiken på Värtabanan upphörde.
Statens Järnvägar, SJ N5 1784 och E-lok med persontåg på Nässjö järnvägsstation. Det främre ångloket byggdes 1929 av Motala Verkstad för Nässjö-Oskarshamns Järnväg och hette då NOJ 31. Förstatligades 1946 och fick då littera SJ N5 1784. Skrotades slutligen 1971.
Bergslagernas Järnväg, BJ Y3 96. Bilden visar hur axlarna hamnat fel och ett hjul har säkert lossat från sin axel. Loket går ej att köra. Ångloket tillverkades 1921av Motala Verkstad, tillverkningsnummer 669. Vid förstatligandet 1948 fick loket littera Statens Järnvägar, SJ S5 1893. Skrotades 1965.
YEJ lok 10. Leveransfoto. Fick namnet Sven Trädgårdh. Loket tillverkades av Motala Verkstad och hade högsta hastighet 90 km i timme. Såldes 1941 till Statens Järnvägar och fick littera SJ Å2 1628. Loket omlittererades igen 1947 till SJ W3 1628. Skrotades 1953.
Personalen frarmför ångloken. Helsingborg - Hässleholms Järnvägar, HHJ lok 10 och 12. HHJ lok 10 "Mörarp", tillverkat 1893 av Motala Verkstad. Efter 1939 märkt som HHJ lok 1. Loket skrotades 1947 i Vislanda. HHJ lok 12, tillverkat 1900 av Nohab. 1939 omnummrerat till HHJ lok 2. Det skrotades 1948.
Handskriven text på fotots/vykortets baksida: "Till Gunnar Olsen Kalmar V. B. 14s besättning 2/4 1918." En vedettbåt är ett snabbt hjälpfartyg som skall skydda tyngre och mer svårmanövrerade fartyg. Ofta omrangerades patrullbåtar till vedettbåtar. Så var fallet med VB14, sjösatt på Motala varv som J34 (torpedbåt) år 1907. Hon byggdes om till vedettbåt 1928 och utrangerades 1954. Då hon hade 14 mans besättning saknas fem på bilden.
Reportage om den omläggning av brevbäringen som skett under riktlinjer, som dragits upp av 1953 års brevbäringsutredning. Postdirektionen i Linköping har bearbetat undersökningsmaterialet beträffande brevbäringen i Motala och gjort upp förslag till tjänstgöringslistor och göromålsuppgifter. (Se vidare tidningen PS nr 8/1958). På postdirektionen i Linköping. Kontrollör Per Rask, t.v., och överkontrollör Arne Häggbom diskuterar här en detalj angående brevbäringen. Foto 29/10. (Se även neg. 1703b).
Lokomotiv, tillverkat vid Motala Mekaniska Verkstad, 1897. Compoundlokomotiv för Uppsala - Margretehill Jernväg. Spårvidd: 1435 mm. Hjulbas, fast: 3400 mm. Hjulbas, lokomotiv med tender: 11195 mm. Drifthjulsdiameter: 1400 mm. Cylinderdiameter: 420 och 600 mm. Slaglängd: 560 mm. Eldyta: 93 qvm. Rostyta: 1,4 qvm. Ångtryck per. qv.cm.: 12 kg. Lokomotivets vikt: 38000 kg. Tenderns vattenförråd: 9000 kg. Tenderns kolförråd: 2500 kg. Tenderns vikt med vatten och kol: 23500 kg.
Bröderna Claes (1), Henrik (2), Thure (3) och Gustaf (4) Sandberg samlade i stockholmsfotografen Anna Edlunds ateljé. Samtliga födda i Linköping under perioden1831-1850, kom tre av bröderna att i respektive vuxen ålder etablera sig i Stockholm. Claes som tobakshandlare, Henrik som bokhandlare och Gustaf som revisor. Brodern Thure hade för sin del valt en yrkesbana som jägmästare och hade större delen av sitt liv varit bosatt i Motala.
Enligt påskrift porträtt av regementsauditör Jonas Anders August Sahlander. Född i Linköping den 26:e januari 1811 som son till Erik Sahlander och Maria Catharina Duberg. Från 1848 gift med Emelie Constance f. Berndes. Parets bägge söner, födda 1849 respektive 1853, dog i späd ålder och äktenskapen förblev därefter barnlöst. Efter en period som ägare och boende på gården Norra Freberga i Motala flyttade makarna åter till Linköping 1880. Sahlander dog den 18 april 1882.
Vy över Motala ström i centrala Norrköping. I fonden ses stadens centrala industriområde med bland annat Norrköpings bomullsväveri och bryggeriaktiebolag. Bortom dessa skymtar taket på Strykjärnet. Spången över strömen är vid denna tid hela 93 meter lång men kommer 1926 kortas med 70 meter. På östra sidan strömmen, vid Refvens grund, ses de fyllandsmassor som ger grund till Strömsparken. I förgrunden till höger ses Ringborgska huset invid Carl Johans park.
Långsele station på stambanan genom Norrland 1893. Bortåt i bild är i riktning mot Sollefteå respektive Boden. Stationshuset syns till vänster i bild och i högra fonden syns vattentornet. De tre ångloken är från vänster Kc 302 "Ambjörn" tillverkat av Nohab, Nydqvist & Holm 1881, Omlittererat 1882 till SJ Kc1 302 och från 1904 till littera SJ Kc5 302, okänt Fb-lok samt SJ Kc4 367, tillverkat av Motala 1888, omlittererat 1891 till SJ Kc5 367.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.