Gruppfoto från hantverksmässa.1 Guldsmedsmästare G Hentzell. 4 Fabrikör Ernst Aldén. 5 Fabrikör G Göransson. 7 Skräddarmästare J P Linden. 8 Fabrikör A T Sandbäck. 9 Brandchef E R Brantenberg. 10 Trädgårdsdirektör Edvard Schuwert. 11 Hovkonditor Frans Holmgren. 13 Disponent Gustav Sandbäck. 16 Byggmästare S J Arvidsson. 17 Fabrikör Kaleb Elgqvist. 19 Målaremästare Viktor Petersson. 26 Målaremästare Viktor Elmqvist. 27 Åkare David Jonsson. 28 Fotograf Klas Herman Sandberg. 35 Åkare Österberg. 39 Disponent Gustav Sandbäck. 41 Konstnär Ahlgren. 43 Handskmakare August Petsche. 44 Smedmästare J Albert Johansson. 46 Kopparslagare Berg. 50 Viktor-Hugo Elmqvist. 60 Fru Byggmästare Arvidsson. 61 Fru Målarmästare Elmqvist. 62 Fru Fotograf Sandberg. 64 Överläkare Manfred Berg. 38 Gösta Sandberg. 94 Sonja Sandbäck. 55 Anna Sundberg. 56 Thyra Ek. 57 Sigrid Ström.
Från 299 kr
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Varbergs stadshus och -hotell uppfört 1902 vid Kungsgatan längs torget under Nilssons ledning utifrån arkitekt Ola Andersons ritningar. Initiativet till byggnaden togs av politikern och organisten Alfred Lundgren som lämnade in en motion till Stadsfullmäktige 1898 om ett stadshotell. Med butiker i gatuplan skulle det kunna bli inkomstbringande, menade han och huset borde även rymma en stor festsal för olika möten och evenemang. Ingenjör Hugo Gerlach, ordförande i Stadsfullmäktige, såg till att stadens första offentliga elverk installerades i källaren. I Varbergsposten den 30 september 1902 återges att särskilt tack riktades ”[…] åt byggmästare Nilsson för det högst förtjänstfulla sätt varpå han fullgjort sitt åtagande, och ej minst för hans omtanke att för specialarbeten anlita de skickligaste fackmän”. Byggnaden benämndes som Stadshus fram till 1954, då stadsförvaltningen flyttade till det gamla Läroverket, och därefter har kallats Stadshotellet.
Gruppfoto från hantverksmässa.1 Guldsmedsmästare G Hentzell. 4 Fabrikör Ernst Alde´n. 5 Fabrikör G Göransson. 7 Skräddarmästare J P Linden. 8 Fabrikör A T Sandbäck. 9 Brandchef E R Brantenberg. 10 Trädgårdsdirektör Edvard Schuvert. 11 Hovkonditor Frans Holmgren. 13 Disponent Gustav Sandbäck. 16 Byggmästare S J Arvidsson. 17 Fabrikör Kaleb Elgqvist. 19 Målaremästare Viktor Petersson. 26 Målaremästare Viktor Elmqvist. 27 Åkare David Jonsson. 28 Fotograf Klas Herman Sandberg. 35 Åkare Österberg. 39 Disponent Gustav Sandbäck. 41 Konstnär Ahlgren. 43 Handskmakare August Petsche. 44 Smedmästare J Albert Johansson. 46 Kopparslagare Berg. 50 Viktor-Hugo Elmqvist. 60 Fru Byggmästare Arvidsson. 61 Fru Målarmästare Elmqvist. 62 Fru Fotograf Sandberg. 64 Överläkare Manfred Berg. 38 Gösta Sandberg. 94 Sonja Sandbäck. 55 Anna Sundberg. 56 Thyra Ek. 57 Sigrid Ström.
Bild 1:Arne Johansson berättar att en grupp polskor timanställdes hos hans far vid byggen. Byggmästare John Johansson lät anställa dem för att de skulle ha något att göra. De hämtades på morgonen i lägret av Stig Persons taxi. Grabben till vänster är Arne, då boende på Backebo i Heberg. Bild 2:Här hjälper polskorna till med att lägga takpinnar vid ett bygge i Abild. Polskorna var också med vid Lidköpings kommuns bygge av en sommarkoloni i Boberg.
Stora Åby kyrka 1970. Vy mot norr. Den nya kyrkan uppfördes på rekordtid 1757. Den ersatte en äldre som utdömts för sin litenhet. Biskop Olaus Rhyzelius rekommenderade socknen att välja byggmästare Peter Frimodig för uppgiften. Denne hade vid tiden stor erfarenhet och kom även i fallet Stora Åby visa sig vara kapabel uppgiften. Arbetet började den 13 juni 1857 och kyrkobyggnaden stod klar den 8 oktober samma år och kunde invigas dagen därpå. För ritningarna stod självaste biskopen.
Gusums mässingsbruk anlades 1652 i Ringarums södra sockendel. Bruket fick till följd att denna del av socknen blev alltmer folkrik. Avståndet till moderkyrkan fick efter ett flertal turer till följd att ett litet kapell uppfördes i närheten av bruket. Diskussion om ny och mer rymlig kyrkobyggnad tog efterhand fart och 1731 kunde den avbildade kyrkan invigas. Byggmästare var förmodligen Georg Millerus, som var anställd vid bruket, och murmästare var Petter Spångberg från Norrköping.
Makarna Axel och Klara Danielsson med dotter, måg och barnbarn. Platsen är inte bestämd men väl tiden i stort. Gossen Karl Gustaf Olle i mormor Klaras knä, kom till världen i augusti månad 1913. Hans föräldrar står bakom morföräldrarna, byggmästare Karl Albin Hultgren och Tekla Turida Amalia. Axel och Klara bodde vid tiden för bilden i byn Klockarp. Den unga familjen flyttade till Grindsbo från Rumskulla i början av april månad 1914.
Stora Åby kyrka 1970. Vy från väst. Den nya kyrkan uppfördes på rekordtid 1757. Den ersatte en äldre som utdömts för sin litenhet. Biskop Olaus Rhyzelius rekommenderade socknen att välja byggmästare Peter Frimodig för uppgiften. Denne hade vid tiden stor erfarenhet och kom även i fallet Stora Åby visa sig vara kapabel uppgiften. Arbetet började den 13 juni 1857 och kyrkobyggnaden stod klar den 8 oktober samma år och kunde invigas dagen därpå. För ritningarna stod självaste biskopen.
Gusums mässingsbruk anlades 1652 i Ringarums södra sockendel. Bruket fick till följd att denna del av socknen blev alltmer folkrik. Avståndet till moderkyrkan fick efter ett flertal turer till följd att ett litet kapell uppfördes i närheten av bruket. Diskussion om ny och mer rymlig kyrkobyggnad tog efterhand fart och 1731 kunde den avbildade kyrkan invigas. Byggmästare var förmodligen Georg Millerus, som var anställd vid bruket, och murmästare var Petter Spångberg från Norrköping. Klockstapeln stod färdig först 1752.
Personalen på gamla ålderdomshemmet Torpagården Vänersborg,i köket Lilla Torpa. Sittande från vänster. 1. - 2. Larina Andersson 3. Alfred Andersson 4. Kollis. Stående 1. Biträde 2. Bagerska Beda, hade bageri, tvätteri och kök. 3. Ingeborg Pettersson 4. - 5. - 6. - 7. - 8. Ella Andersson 9. - 10. Helge 11. Byggmästare från Vara bodde på ålderdomshemmet 12. Moster Rut Pettersson (gift Brodin) 13. - 14. Hulda Andersson 15. Per Pettersson (gift med Ingeborg Pettersson).
Regnellska huset vid Algatan 59 kvarteret Romulus Trelleborg, tomt nummer 4 (116) omkring år 1900, foto från N mot S. Längst till vänster i fönstret på andra våningen står ägaren häradsskrivaren L A Regnell och på trappan ser vi sonen Elvir, sedermera häradsskrivare i Örebro, 9149, huset vänster om är J: M. Möllers diverseaffär fastighet å tomt nummer 5 (114) och till höger byggmästare Joh. Holmgren å tomt nummer 3 (118A), nummer 26, 89:0901.
Stribergs Gruvor. Foto taget till grufingenjör (gruvingenjör) Alarik Larssons 50- årsdag 1896. Stribergs Grufvebolags förvaltare, tjänstemän och förmän. Övre raden från vänster: Gruvfogde Granberg (Asbobergets gruva, Gruvfogde Anders Karlsson (Glifsa gruva), Gruvfogde Frans Fransson (Komminister gruva), Gruvfogde A.F. Hjalmar (Mossabergs gruva), Skogsvaktare C.O. Skogh, Rättare Ulrik Olsson. Nedre raden från vänster: Gruvfogde August Pettersson (Kärrgruvan, Striberg senare på Dalkarlsberg), Gruvfogde Frans Jonsson (Kärrgruvan, Striberg), Gruvförvaltare August Larsson (Striberg), Bokförare Axel Fischer (Striberg) och Byggmästare Anders Ericsson.
Nora Bergslags Gemensamma Gruvförvaltnings tjänstemän. Till vänster: Direktör Per Larsson. Bakre raden: Rättare Ulrik Olsson (Striberg), Gruvmästare Hjalmar Eriksson (Striberg), Kamrer Herman Pettersson (Striberg), Verkmästare Per Johans Pettersson (Striberg), Skogsvaktare C.O. Skog (Striberg), Gruvfogde Carl Dal (Klacka-Lerberg), Gruvfogde Gustaf Gustafsson (Åsbobergs gr), Bokförare Frans O. Fransson (Striberg), Gruvfogde J. A. Bergström (Striberg). Sittande: Skogsvaktare E. E. Tydén (Dalkarlsberg), Gruvfogde P. Sand (Timansberg), Byggmästare Anders Eriksson (Striberg), Gruvingenjör Alarik Larsson (Striberg och Gruvfode August Pettersson (Dalkarlsberg.
Tryckt text på kortet: "Kungälvs kyrka, vid stadens torg, uppfördes 1679 av trä. Byggmästare var troligen Christoffer Brach från Schweiz. Exteriören är icke påfallande, men inredningen gör kyrkan till en av landskapets vackraste. Takmålningarna utfördes av Erik Grijs 1697-98. Bland övriga konstnärer, som smyckat templet märks så kända namn som Markus Jäger, Johan Hammar och Christin von Schönfeldt. Predikstolen som är tyskt eller danskt arbete från omkr. 1600, tillhörde före 1682 Gustavi domkyrka i Göteborg. Claes Claesson. Noterat på kortet: "Altartavlan Kungälvs ka.".
Vykort, "Varberg. Nöjesparkens teater." Teaterbyggnaden invigdes våren 1937 och ses här från entrégaveln. Byggnadsingenjör Åke Arvidsson i Halmstad gjorde ritningarna och byggmästare var John Nilsson. Där kunde man ta emot 760 sittande och 500 stående besökare. Priset var 2,50 kr för de förra och 1 kr för de senare. Teaterns första premiör hölls 1 juni 1937 med operetten "Cirkusprinsessan", av E. Kálmàn, med dåtidens stora operettprimadonna, Ingalill Söderman.
Njurunda kyrka. Kyrkan ligger strax intill Medelpads näst största gravfält. 1862 uppfördes kyrkan under ledning av byggmästare J. Nordell, arkitekten var Johan Fredrik Åbom. Kyrkan invigdes den 30 april 1865 av biskop A.F. Beckman. Kyrkorummet är en treskeppig basilika. En genomgripande restaurering utfördes på 1990-talet. Kyrkan består av ett klocktorn, ett stort rektangulärt långhus och ett polykront kor. Sakristia och arkivrum ligger inom långhuset i nordöst respektive sydöst. kyrkan är putsad och byggd i sten förutom det förhöjda mittskeppet och korets förhöjda del.
Njurunda kyrka. 1862 uppfördes kyrkan under ledning av byggmästare J. Nordell, arkitekten var Johan Fredrik Åbom. Kyrkan invigdes den 30 april 1865 av biskop A.F. Beckman. Kyrkorummet är en treskeppig basilika. En genomgripande restaurering utfördes på 1990-talet. Kyrkan består av ett klocktorn, ett stort rektangulärt långhus och ett polykront kor. Sakristia och arkivrum ligger inom långhuset i nordöst respektive sydöst. kyrkan är putsad och byggd i sten förutom det förhöjda mittskeppet och korets förhöjda del.
Sättna kyrka. Kyrkan ersatte en äldre träkyrka och stod klar 1742. Den nya kyrkan av trä uppfördes av byggmästare Sam Hasselberg .Ursprungligen hade kyrkan en åttkantig rektangulär planform. Sitt nuvarande utseende erhöll den genom ombyggnaderna 1862 och 1909. Långhuset förlängdes 1909 i väster och försågs med torn och sakristia i nordöst. Tillbyggnaderna gjordes i tegel och putsades. Murar och väggar vitputsades 1909 såväl ut- som invändigt.
Syskonen Jonsson i Övre Bograngen. Bakerst fr.v.: Hulda f 1907 d 1927, Elisabet f 1899 d 1926, Solveig Knudsen (systerdotter) f 1907 d 1924. Mellanraden: Hildur Sörebö f 1895 d 1927, David f 1898 d 1927, Jenny Höglund f 1902 d 1935. Främst: Manfred f 1891 d 1927, civilekonom Albert f 1896 d 1950, racerförare Karl f 1893, handlare Ener f 1889 d 1948, byggmästare Julius f 1887 d 1938. Frånvarande: Märta Eriksson, Karlstad f 1901, Kornelia Knudsen f 1885 d 1919
Södra folkskolan i Varberg, senare Rosenfredsskolan, troligen relativt nybyggd eftersom ett par skjul står framför skolan. Bilden är tagen från nordost. Skolan byggdes av byggmästare Johannes Nilsson enligt Lars Kellmans ritningar och invigdes i november 1910. Där fanns från början 23 lärosalar med speciella utrymmen för bl a fysik, kemi, teckning och slöjd, en stor aula och gymnastiksal. Åt skolvaktmästaren fanns en bostad. Byggnaden var försedd med både centralvärme och elektriskt ljus.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.