Besökare lyssnar på en föreläsning om graffitikultur i "Stora konferensen" på Mölndals museum, år 2003. Andra raden, längst till höger, sitter museichef Mari-Louise Olsson. I samband med invigningen av graffitiutställningen "Alltså finns jag".
Från 299 kr
Kvarnbydagen 28 april 2002. Besökare, fotograferade från ovan, tittar ner i forsen. De står vid ett räcke utanför Lilla Götafors. Antikvarie Sofia Larsson (rött hår, mörkblå jacka) står i mitten till vänster.
Malmö -Ystads Järnväg, MYJ. Oxie station. Verandan med väntsalarna rakt fram. Till höger kontorsingången. Från vänster: Sts. O. Olsson, Eva Karlsson, en besökare, samt Ann-Sofie och Ida Karlsson.
Här pågår höstmarknaden "Bonde på stan". Det är mycket folk i rörelse på Järntorget. Flera torgstånd lockar besökare. Två flickor säljer bland annat hembakade limpor. Apoteket, Leksaksaffären och Bellis blommor ses i bakgrunden. Till höger står en cykel med barnstol.
Höstmarknaden "Bonde på stan" lockar många besökare till Järntorget. Bland bilar och torgstånd finns några små hagar. I hagen närmast kameran, anas en ponny. I nästa hage ses två ulliga får. En hund, till höger, får också uppmärksamhet.
vykort, fotografi
Dövblinda på utflykt till Gripsholm. Galten och Suggan är två likartade, men inte identiska, kanoner som sedan den 22 augusti 1623 förvaras på Gripsholms slott vid Mariefred, där de står uppställda på den yttre borggården. De båda kanonerna har även kallats Rysseulvarna och har dessutom gått under namnen Vargen och Varginnan. Den ena av dem togs som krigsbyte vid Narva av Pontus de la Gardie år 1581. Den andra beslagtogs av Evert Horn vid Ivangorod år 1612. De båda kanonerna är rikt utsmyckade med beslag och inskriptioner på ryska. Den större av dem göts 1579 och den mindre år 1577. Flera gånger under 1700-talet, 1722, 1734 och 1764, var de hotade eftersom det fanns planer på att smälta ned dem och gjuta nya pjäser. I boken Gripsholm, slottet och dess samlingar, 1537-1937 tecknar kapten Sten Djurberg de båda kanonernas historia. I essän Till Galtens och Suggans historia skriver han att "blott ingripandet av några för våra stolta historiska troféer intresserade personer ha vi att tacka för att de undgingo förgängelsen". Han konstaterar avslutningsvis att "från sin plats på den gamla vasaborgen minna de alltjämt besökaren om tider, då Sverige i kamp och umbäranden och blott genom att spänna krafterna till det yttersta lyckades hävda sin självständighet och lägga grunden till sitt stormaktsvälde." (Hämtat från Wikipedia)
Tensta gymnasium. Besökare på väg till lokalerna Tekniska använder. Med satsningen Tekniska i Tensta vill Tekniska museet öka ungas intresse för matematik och stärka framtidens kompetensförsörjning. Tekniska i Tensta är en kreativ och tillgänglig lärmiljö där matte får nya uttryck så som spel, byggande, kod och problemlösning.
Falkenbergsrevyn vid nyår är en institution i stadens nöjesliv. Man har vunnit flera priser i Revy-SM, både nummermässigt och för bäst regi. År 2006 var titeln på den nionde revyn Blåsningen. Rekord med 58 föreställningar och 23 000 besökare. När den sändes i SVT1 hade den 1,2 miljoner tittare.
Uteservering med gäster på fästningsterrassen, Varbergs fästning. Utsikt över havet där några båtar går. Bildtext i Hallandspostens artikel 1968-06-04: "Serveringen Fästningsterrassen var som tur på alerten och öppnade under pingsten till glädje för stadens många besökare som på andra håll möttes av stängda dörrar."
Miljön vid Magasintorget i Linköping 1929. Ännu vid tiden i en helt annorlunda skepnad än vad dagens besökare möter. Vy från söder i höjd med Drottninggatan med blicken vänd mot Nygatan och Hamngatans blygsamma möte med torget. Trähuset i blickfånget går under namnet Mamsellernas hus och flyttades till friluftsmuseet Gamla Linköping 1952.
Vapenskölden är ätten Ruuts begravningsköld, dom bodde på Påvarp ett säteri i hömb. (uppgift från besökare 2016) Adliga ätten Ruuth i Västergötland nr 271 â Adlad 1590-03-25, introducerad 1640. Utdöd efter 1686. Ätten har intet samband med de finska ätterna Ruuth.
Oxie station, vid Malmö -Ystads Järnväg, MYJ. Verandan med väntsalarna rakt fram. Till höger kontorsingången. Från vänster: Stationsskrivare O. Olsson, Eva Karlsson (iklädd sin fars uniformsrock och mössa för fototillfället), en namnlös besökare, samt Ann-Sofie och Ida Karlsson. De tre systrarna Karlsson var döttrar till Nils Karlsson som var stins i Oxie 1886-1911.
Blyertsskisser. Grupp av män :"Leksands dalfolk ( ?) i Barkdalen vid Noret." , en grupp om tre män och en kvinna i dräkt med barn, en detaljskiss av en sko, en kyrkbänk med besökare: "I Leksands kyrka d 31 juli 1859". En sittande och en gående kvinna. Ur skissbok märkt G.V Palm, Nordiska museets arkiv.
En av de 15 damer som skötte korrespondensen. Facit skrivmaskin och Nobö specialbord med vinkel samt höj- och sänkbart, det första i sitt slag. Bildmaterial till diaserien "En dag på Postgirokontoret", att visas för besökare i anslutning till studiebesök och i den interna undervisningen. Se även Postens Kundtidn 1/1965
Systrarna Rynning igen, 7 juli 1965 Grythyttan trädgårdsmöbel.I förgrunden syns två kvinnor i virkade långkoftor som sitter på ett kafé vid ett bord med varsitt vykort och pennor framför sig. Det ena har Örebro stadsvapen samt Örebromotiv på sig. Andra besökare ses runtomkring. I bakgrunden syns Kanslibron vid Örebro slott. På denna ser man både bilar och cyklister röra sig.
Ågesta kärnkraftverk. Under 2005 gjorde Tekniska museet tillsammans med Stockholms Läns Museum och Länsstyrelsen i Stockholms län en fotodokumentation av Ågesta kraftvärmeverk, Sveriges första kommersiella kärnkraftverk, Foto: Nisse Cronestrand. Bildbeskrivningar: Ingenjör Åke Bergman. Bilden föreställer: Plan 6 KoS byggnaden rum 613. Omklädningsrum för besökare med skogräns. Bilden tagen från korriodor 612. Förklaring av system framgår av rapport :Statens Vattenfallsverk A23/60 5/4 1960.
'Vy in i däggdjurssalen sett från vestibulen från ''gamla entrén''. I mitten av däggdjurssalen afrikans elefant. På sidorna om denna monterskåp med diverse monterade däggdjur. Kring elefanten går besökare. Kläder. Klädsel. :: :: Ingår i serie med fotonr. 7120 med diverse bilder från Hans Lohmander.'
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.