Tensta gymnasium. Besökare på väg till lokalerna Tekniska använder. Med satsningen Tekniska i Tensta vill Tekniska museet öka ungas intresse för matematik och stärka framtidens kompetensförsörjning. Tekniska i Tensta är en kreativ och tillgänglig lärmiljö där matte får nya uttryck så som spel, byggande, kod och problemlösning.
Från 299 kr
Falkenbergsrevyn vid nyår är en institution i stadens nöjesliv. Man har vunnit flera priser i Revy-SM, både nummermässigt och för bäst regi. År 2006 var titeln på den nionde revyn Blåsningen. Rekord med 58 föreställningar och 23 000 besökare. När den sändes i SVT1 hade den 1,2 miljoner tittare.
Uteservering med gäster på fästningsterrassen, Varbergs fästning. Utsikt över havet där några båtar går. Bildtext i Hallandspostens artikel 1968-06-04: "Serveringen Fästningsterrassen var som tur på alerten och öppnade under pingsten till glädje för stadens många besökare som på andra håll möttes av stängda dörrar."
Miljön vid Magasintorget i Linköping 1929. Ännu vid tiden i en helt annorlunda skepnad än vad dagens besökare möter. Vy från söder i höjd med Drottninggatan med blicken vänd mot Nygatan och Hamngatans blygsamma möte med torget. Trähuset i blickfånget går under namnet Mamsellernas hus och flyttades till friluftsmuseet Gamla Linköping 1952.
Vapenskölden är ätten Ruuts begravningsköld, dom bodde på Påvarp ett säteri i hömb. (uppgift från besökare 2016) Adliga ätten Ruuth i Västergötland nr 271 â Adlad 1590-03-25, introducerad 1640. Utdöd efter 1686. Ätten har intet samband med de finska ätterna Ruuth.
Oxie station, vid Malmö -Ystads Järnväg, MYJ. Verandan med väntsalarna rakt fram. Till höger kontorsingången. Från vänster: Stationsskrivare O. Olsson, Eva Karlsson (iklädd sin fars uniformsrock och mössa för fototillfället), en namnlös besökare, samt Ann-Sofie och Ida Karlsson. De tre systrarna Karlsson var döttrar till Nils Karlsson som var stins i Oxie 1886-1911.
Blyertsskisser. Grupp av män :"Leksands dalfolk ( ?) i Barkdalen vid Noret." , en grupp om tre män och en kvinna i dräkt med barn, en detaljskiss av en sko, en kyrkbänk med besökare: "I Leksands kyrka d 31 juli 1859". En sittande och en gående kvinna. Ur skissbok märkt G.V Palm, Nordiska museets arkiv.
En av de 15 damer som skötte korrespondensen. Facit skrivmaskin och Nobö specialbord med vinkel samt höj- och sänkbart, det första i sitt slag. Bildmaterial till diaserien "En dag på Postgirokontoret", att visas för besökare i anslutning till studiebesök och i den interna undervisningen. Se även Postens Kundtidn 1/1965
Systrarna Rynning igen, 7 juli 1965 Grythyttan trädgårdsmöbel.I förgrunden syns två kvinnor i virkade långkoftor som sitter på ett kafé vid ett bord med varsitt vykort och pennor framför sig. Det ena har Örebro stadsvapen samt Örebromotiv på sig. Andra besökare ses runtomkring. I bakgrunden syns Kanslibron vid Örebro slott. På denna ser man både bilar och cyklister röra sig.
Ågesta kärnkraftverk. Under 2005 gjorde Tekniska museet tillsammans med Stockholms Läns Museum och Länsstyrelsen i Stockholms län en fotodokumentation av Ågesta kraftvärmeverk, Sveriges första kommersiella kärnkraftverk, Foto: Nisse Cronestrand. Bildbeskrivningar: Ingenjör Åke Bergman. Bilden föreställer: Plan 6 KoS byggnaden rum 613. Omklädningsrum för besökare med skogräns. Bilden tagen från korriodor 612. Förklaring av system framgår av rapport :Statens Vattenfallsverk A23/60 5/4 1960.
'Vy in i däggdjurssalen sett från vestibulen från ''gamla entrén''. I mitten av däggdjurssalen afrikans elefant. På sidorna om denna monterskåp med diverse monterade däggdjur. Kring elefanten går besökare. Kläder. Klädsel. :: :: Ingår i serie med fotonr. 7120 med diverse bilder från Hans Lohmander.'
Ett fruset ögonblick av stundens folkliv utmed Storgatan omkring förra sekelskiftet. Linköpingsbor och besökare strävar mot sina mål och i den ännu bilfria staden går man utan risk mitt i gatan. Några bekanta har råkats och hindrar passage längs trottoaren. Sin ringa information till trots speglar bilden ett offentligt rum utan den välordning vi lättvindligt tillskriver tiden. Fotografiets upphovsman är inte känd men kan på goda grunder tillskrivas Fritz Lovén.
Konst- och industriutställningen i Norrköping 1906 kom att få stor betydelse för staden. Långt utanför själva utställningsområdet märktes ansträngningar för att med stolhet möta alla besökare som förväntades komma till staden. Och kom gjorde de. När man stängde mässan i mitten av september kunde man slå fast att den besökts av inte färre än 350 000 gäster från hela landet. Här en vy över utställningsområdet med kameran riktad från entrén.
Klassisk Norrköpingsvy där det mesta är sig likt sedan bildens tillkomst 1906. Göta hotell till vänster var vid tiden precis färdigt att tas i bruk, lagom för att erbjuda husrum till besökare av den timade konst- och industriutställning som detta år förlagts till Norrköping. Antikvitetshandlaren Jean Lawskis bägge hus till höger hade stått klara kort före 1800-talets slut. Över Strömmen tog man sig då som nu över Oscar Fredriks bro (Saltängsbron). I förgrunden del av Carl Johans park.
Interiör av Landeryds kyrka. Året är 1904, således en tid före den restaurering som kom att genomföras 1917. Det mesta kom emellertid att bli sig likt i den vy vi ser genom fotografens lins. Kyrkans inventarier och fast inredning är desamma som dagens besökare möter. Predikstolen skänktes till församlingen redan 1676 och altaruppsatsen inklusive tavlan sattes upp i början av 1870-talet. Korens fönster har varit igensatta efter att bilden togs men är sedan 1979 åter upptagna.
Vykort, "Varberg. Nöjesparkens teater." Teaterbyggnaden invigdes våren 1937 och ses här från entrégaveln. Byggnadsingenjör Åke Arvidsson i Halmstad gjorde ritningarna och byggmästare var John Nilsson. Där kunde man ta emot 760 sittande och 500 stående besökare. Priset var 2,50 kr för de förra och 1 kr för de senare. Teaterns första premiör hölls 1 juni 1937 med operetten "Cirkusprinsessan", av E. Kálmàn, med dåtidens stora operettprimadonna, Ingalill Söderman.
Kyrkstallarna i Vissefjärda. Kyrkstallar kallas de byggnader som låg vid kyrkan och där besökare ställde in sina hästar. Tillsammans med kyrkstugor utgjorde de också en del av de byggnader i de kyrkstäder som växte upp när kyrkobesökarna kom så långt ifrån att de behövde övernatta i samband med kyrkobesök. Flera områden med kyrkstall finns bevarade, till exempel Gammelstads kyrkstad i Luleå och i Närpes i Österbotten, Finland, finns en stor samling, cirka 150 kyrkstall, bevarade. (Hämtat från Wikipedia)
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.