Järnvägen. Bangården. Inmatning av torvpulver. Vid inmatningen stationskarl Karl Ljungkvist. Torvpulvret kom från Småland och användes på Falköping - Nässjöbanan. Från tankvagnar sögs pulvret upp i tornet. Genom rör fördes det sedan ned i tendern på loket.
Från 299 kr
Utsikt över Falköping. Streck nr 1 från vänster pekar mot Blåsås, 2. Mot Storgatan, 3. Mot S:t Olofs kyrka, 4. Mot Forss Hattfabrik, 5. Mot Prästgården, 6. Mot Järnvägen + Danska vägen, 7. Mot Södra Stationen, 7. Bryggeriet Victoria.
Område mellan Villagatan och Lidgatan, till vänster Mössebergsparken. Byggnaden med tre små fönster högt upp är Villagatan 6. Tredje villan uppifrån Villagatan 19, lokförare Axel Hultgren. Den höga skorstenen mitt i bilden tillhör ångcentralen vid järnvägen, till höger järnvägsstationen.
Järnvägen, urspårning 1918, vid Falköpings södra station. Någon hade av misstag lagt upp en spännkloss. Nr. 4 i andra raden från vänster: Frans Sahlqvist. Loket var ett persontågslok med beteckningen A.
Vy över Växjösjön mot sydväst, ca 1900. Fr.v. ser man: lasarettet, Växjö flickskola, Växjö högre allmänna läroverk Smålands museum (taket) och dåv. elverket med skorsten. I förgrunden syns en man som går på järnvägen.
Vid Ramlösa station står Helsingborg - Råå - Ramlösa Järnväg, HRRJ lok 3 med öppna sommarvagnar där tredje vagnen är vagn 20. Tåget kommer från Ramlösabrunn och korsar "stora järnvägen". Landskrona & Helsingborgs Järnväg, L&HJ banvaktsstuga i bakgrunden.
Dal hållplats anlagd 1894 av Falkenbergs Järnväg. Från början var det en hållplats med tillhörande banvaktstuga, men 1898 byggdes banvaktstugan ut med biljettexpedition och väntsal. Järnvägen förstatligades 1939-1940. På spåret syns en Hilding Carlsson motorvagn.
Öppnad 1872. Envånings stationshus i sten. På senare år har stationshuset ombyggts och därvid fått en andra våning. Dubbelspår byggdes österut till Eksund 1920 och västerut till Norsholm 1921. Järnvägen elektrifierades 1932.
Bangård vid Luleå station. Redan 1883 började anläggningsarbeten på Svartön vid Luleå för järnvägen Luleå Gällivare - Luossavaara - Victoriahamn. Det tog nästan 6 år innan det första malmtåget kom ned till Luleå 1888. Banan byggdes av Sverige & Norge Järnväg.
Spadstoppning på linjen mellan Abisko och Stordalen strax före stället där bäcken Mjellejokk gick under järnvägen. Till vänster över axeln på mannen till höger ses taket på pumphuset där man pumpade upp vatten ur Mjellejokk för vattentagning till ångloken.
Södra kajen vid Svartön. Redan 1883 började anläggningsarbeten på Svartön vid Luleå för järnvägen Luleå Gällivare - Luossavaara - Victoriahamn. Det tog nästan 6 år innan det första malmtåget kom ned till Luleå 1888. Banan byggdes av Sverige & Norge Järnväg.
Trafikplats anlagd 1885-86. Stationshuset, en och en halv våning i sten, moderniserats ett flertal gånger, bl a 1921 då det utvidgades och moderniserades. Mekanisk växelförregling. Eldrift 1936. Järnvägen omlagd 1993. Går ej längre förbi Himle station.
Åg - Vintjärns Järnväg. Trafikplatsen och bandelen öppnades 1883. Flygbild över Ågs järnbruk. Bruket och järnvägen ägdes av Stora Kopparbergs Bergslags AB. Järnbruket lades ned 1928. Kvar idag finns den bevarade masugnen.
Järnvägsstation på Svartön vid Luleå station. Redan 1883 började anläggningsarbeten på Svartön vid Luleå för järnvägen Luleå Gällivare - Luossavaara - Victoriahamn. Det tog nästan 6 år innan det första malmtåget kom ned till Luleå 1888. Banan byggdes av Sverige & Norge Järnväg.
Flygbild över del av Kåhög, bilden tagen från samhället i riktning mot Högshall. I främre delen av bilden syns järnvägen och Kåhögs hållplats. I mitten av bilden syns Byvägen.
Vänersborg. Uddevalla-Vänersborg-Herrljunga Järnväg, UVHJ. Torpabron. På Norra Järnvägsgatan-Torpavägen. Bron revs ca 1916 och ersattes med korsning med fällbommar. Dessa manövrerades från ställverket vid Vänersborgs station. 1964 fanns planer på att återigen bygga en bro över järnvägen.
Stationen öppnad 1874. Samma år byggdes ett litet stationshus i sten. Mekanisk växelförregling. Det byggdes dubbelspår söderut till Nässjö 1921 och norrut till Frinnaryd 1926. Järnvägen elektrifierades 1933. Godstrafiken upphörde 1990.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.