Porträtt av Federico Gómez de Salazar y Orduña, officer i spanska armén och den som införde fysisk aktivitet och idrott i spanska armén. Federico Gómez de Salazar y Orduña var tillsammans med militärläkaren Federico González Deleito i Sverige 1910 för att studera metoderna för svensk gymnastik.
Från 299 kr
Domkapitelhuset, numera på Nygatan 14. Uppfördes 1844 som gymnastik- och sånghus för Härnösands gymnasium efter ritningar av arkitekt C.G. Blom-Carlsson. År 1973 flyttades byggnaden från kvarteret Rådhuset vid Nybrogatan till nuvarande plats. Byggnaden restaurerades då exteriört efter originalritningar. Byggnadsminnesmärke 1935
Domkapitelhuset och ligger numera på Nygatan 14.; Uppfördes 1844 som gymnastik- och sånghus för Härnösands gymnasium efter ritningar av arkitekt C.G. Blom-Carlsson. År 1973 flyttades byggnaden från kvarteret Rådhuset vid Nybrogatan till nuvarande plats. Byggnaden restaurerades då exteriört efter orginalritningar. Byggnadsminnesmärke 1935
Huset kallas Domkapitelhuset och ligger numera på Nygatan 14. Uppfördes 1844 som gymnastik- och sånghus för Härnösands gymnasium efter ritningar av arkitekt C.G. Blom-Carlsson. Alltsedan 1882 inryms här kontor och sessionslokaler för domkapitlet. År 1973 flyttades byggnaden från kvarteret Rådhuset vid Nybrogatan till nuvarande plats. Byggnaden restaurerades då exteriört efter orginalritningar. Byggnadsminnesmärke 1935
Huset kallas Domkapitelhuset och ligger numera på Nygatan 14.; Uppfördes 1844 som gymnastik- och sånghus för Härnösands gymnasium efter ritningar av arkitekt C.G. Blom-Carlsson.; ; Alltsedan 1882 inryms här kontor och sessionslokaler för domkapitlet.; ; År 1973 flyttades byggnaden från kvarteret Rådhuset vid Nybrogatan till nuvarande plats.; Byggnaden restaurerades då exteriört efter orginalritningar.; Byggnadsminnesmärke 1935
Stretereds egen idrottsplats byggs och arbetet pågick 1939-1942. Man ser en paus i arbetet med tillsyningsmannen, gymnastik-instruktören och slöjdläraren Ivar Andersson med eleven Knut Österberg, en okänd samt hästen Dunder under sommararbetet ca 1940. Invigningen ägde rum den 16 augusti 1942. Kolstybb hämtades efter kriget 1946 från Almedals fabriker.
Falköpings 1:a Gymnastik-klubb 1895, ledare fanj. m.m. J.A. Ahlberg. Stående, från vänster: John Swedmark, Fr, Bohman, Gustav Andersson, en provisor, Sigurd Johanson, David Bohman, J.V. Ander, David Holmblad, Aron Holmblad, Elias Westlin, Torsten Haglund, Hjalmar Lundin och Knut Nilsson. Liggande från vänster: Primus Forss, Arvid Jakobson, John Tengbom och Karl Warenberg (Ahlbergs). Gåva av fru Sigrid Lundin.
Falköpings 1:a Gymnastik-klubb 1895, ledare fanj. m.m. J.A. Ahlberg. Stående, från vänster: John Swedmark, Fr, Bohman, Gustav Andersson, en provisor, Sigurd Johanson, David Bohman, J.V. Ander, David Holmblad, Aron Holmblad, Elias Westlin, Torsten Haglund, Hjalmar Lundin och Knut Nilsson. Liggande från vänster: Primus Forss, Arvid Jakobson, John Tengbom och Karl Warenberg (Ahlbergs).
Spex på fest. Utklädda gummor gör gymnastik på golvet. Serveringspersonal och gäster ser på. I soffan sitter, utklädd till man, Greta Persson. I dörröppningen står Sten Wahlgren (som driver Boråsboden tillsammans med sin bror Stig) samt Folke Pettersson (som har musik-och pappershandel). Platsen borde vara Stadskällaren eftersom Greta Perssons man, Gustav Adolf Persson, drev restaurangen.
Vy mot Linköpings elementarläroverk för flickor en disig vinterdag 1902. Byggnaden uppfördes 1883 och löste då lokalfrågan för flickors högre utbildning i staden, som sedan 1867 var beslutad och från 1868 en realitet men tills nu varit husvill. För skolans ritningar stod den välrenommerade stockholmsarkitekten Axel Kumlien, som vid sidan av tio lärosalar skapade plats för gymnatik, bibliotek och bostad för skolans föreståndare samt rum för städerska. Skolan kom under 1940-talet ges nytt namn i Elsa Brändströms skola, själv elev på skolan vid tiden för bilden.
På emblemet på dräkten kan man läsa FGJX. Tillsammans med fotot löst liggande blad med följande text: Detta kort är taget 1923 då denna grupp av duktiga gymnaster från Samrealskolan reste till Göteborg på utställning. Under ledning av Agda Knutsson t.h. och Erik Nilsson t.v. lärare vid skolan i fysik, gav de uppvisning i gymnastik, enda gruppen från Halland. I nedersta raden synes ytterst Ulla g. Fältström, nr 4 Margot Skantze. I andra raden ytterst Astrid Nilsson, den vackra tösen som hade hattaffär på Storgatan till- sammans med sin syster Dagny gift Stehn. Lokalen är Samrealskolans gymnastiksal.
Per Nyqvist, Skara berättar att klubbmedlemmarna träffades i nuv. Källeskolans gymnastiksal varje tisdag o fredag, där de hade gymnastik. Klubben upplöstes efter andra världskriget. Stig Rehn, som själv är med på bilden, tog fotot med s.k. självutlösare. Fr.v i bakre raden: 1.Verner Källermark (skymd) 2.Berg 3.Gösta Holmström 4.-6. okända 7. Per-Erik Haglund 8.-9. okända 10. Tor-Ulf Haglund 11. Sven Persson Mellanraden fr.v: 12. Kulo Gren (med indragen mage) 13. Harry Björk (bakom nr.12) 14. -17. okända 18. Claesson 19. Sjögren 20. Stig Rehn (fotograf) Längst fram fr.v: 21. Tore Johansson (liten pojke) 22. Per Nyqvist (sittande) 23. okänd 24. Kurt Nordström
Idrottshuset i Mölndal. Under hösten 1965 öppnades det nya idrottshuset, som är beläget väster om kyrkan utmed Toltorpsgatan. Idrottshuset betjänar den frivilliga gymnastiken och idrotten inom kommunen och tillgodoser även de angränsande skolornas behov av gymnastiklokaler. Byggnaden innehåller tävlingshall med plats för 1.500 åskådare samt en något mindre träningshall. Bada hallarna kan genom "ridåer" uppdelas så, att fyra gymnastiksalar erhålles. I en undre våning finns dessutom lokaler för bl.a. brottning, judo, tyngdlyftning, bordtennis, rytmisk gymnastik, dans, balett samt en bowlinghall med 8 banor. Ett stort antal idrottsintresserade tränar varje dag i idrottshuset. Dessutom finns ytterligare fyra idrottshallar inom kommunen nämligen: Sörgårdshallen, Åbyhallen, Kvarnbyhallen och den nybyggda Almåshallen.
Riksförbundet Sveriges lottakårer anordnade för första gången kurser för armelottor 1947, och dessa förlades till P3 tiden 9/6 - 3/7. Denna första kurs omfattade tjänstegrenarna expeditionstjänst, förplägnadstjänst, luftvärnssignaltjänst och stabssignaltjänst. Skolchef blev major Malcolm Frithz, biträdande skolchef kapten Åke Höijer och chefslotta fru M. Wikström. Materialredogörare och lärare i stabssignaltjänst furir Evert Wahlberg, befattningar som sedan återkom under 11 kurser i följd. Övriga lärare kom i stor utsträckning från regementet av vilka en del var reservofficerare och inkallades för denna uppgift. Bild 1. Examensprov med sambandslinjen. Fr v rikslottachefen fru Märta Stenbäck, ryggen på C P 3 överste Eric Cavalli, t h chefslottan Maj Cederlund. Bild 2. Lottaskola vid P 3 1947. Klart för fysisk träning. som regel omfattade den orientering. Ibland även bollspel och gymnastik. Bild.3
Almåsskolan i Lindome. Almåsskolan i Lindome är en nybyggd mellan- och högstadieskola nära Lindome station. Skolan togs i bruk år 1971 och är kommunens största högstadieskola med sex paralleller. Mellanstadiet har två paralleller. I skolan finns ett filialbibliotek till Stadsbiblioteket. Detta bibliotek skall också tjäna som skolbibliotek. Det förtjänar att nämnas, att Göteborgs och Bohus läns landsting på skoltomten uppfört ett "hälsohus" för Lindome, med lokaler för tandvård och mödravårdscentral. Almåshallen är en stor gymnastik-, och idrottshall, som ligger i omedelbar anslutning till skolan. Förutom att den betjänar skolan, upplåtes den till föreningar för kvällsgymnastik och idrott. Framför idrottshallen ligger idrottsplanen med löparbana. Lindome samhälle är statt i rask utveckling, och byggnationen är stor.
Midsommar Överallt arrangeras lokala midsommarfiranden. Vid en släktträff i det nybyggda fritidshuset i Digesgård 1977 skulle det dansas på midsommarafton och på midsommardagen ordnades en tipspromenad. Då väcktes tanken på att också bjuda in de närmaste grannfamiljerna. Det blev starten på en tradition som höll på i 32 år, fram till 2009. Under 25 första åren ledde Lars Wikander midsommardansen och lekarna kring midsommarstången. Därefter tog grannfamiljen Asplund över.Efter de första två åren på strandheden i Digesgård bjöd familjen Tore och Marita Gunnarsson i Digesgård under de kommande åren in firandet till sin gårdsplan. Från att ha varit en handfull familjer kom nu 100-150 besökare från alla håll i Digesgård. Bild 1 Anslag om midsommarfirandet sattes upp runt om i Digesgård. Bild 2 Och publiken strömmade till från alla håll Bild 3 Midsommarstången kläddes på förmiddagen. På eftermiddagen restes den efter inmarsch på gården då man sjöng "Vi går över daggstänkta berg". Detta firande är från 2006. Bild 4 Ringlekarna avlöste varandra. Mormors lilla kråka, Vi äro musikanter, Små grodorna... Bild 5 Även om Lars Wikander avgått som lekledare fanns det två inslag som han ledde alla 32 åren. Det ena var "Huvud, skuldra, knä och tå" som var en gymnastisk övning som började lugnt och slutade i rasande tempo. Det här minns barnen! Bild 6 och 7 Det andra inslaget var den avslutande "Raketen" som skickades i väg i två exemplar.
Fotbollsspelare Erik "Prosten" Karlsson på lasarettet. oktober 1946. Han var den store målskytten (gjorde 40 mål på 43 allsvenska matcher) som kom till AIK och Allsvenskan först vid 30 års ålder, alldeles för sent anser han själv. Han liknade Gunnar Nordahl i sin spelstil, tung, snabb, målfarlig men lite oteknisk. Blev målskytt i sin enda landskamp (som en av de allra äldsta ldebutanterna genom tiderna) mot Norge, 1946. Under tre års tid var han AIK:s store målkung bodde hela tiden kvar i Gävle, pendlade till Stockholm för matcher och träningar. Fullständiga namn: Thure Erik Wilhelm Karlsson. Född 4 juni 1915 i Stockholm, död 19 maj 2002 i Gävle. Hela arbetslivet i Gävle Kommun - Installationsinspektör. Sonen Stefan ("Lill-Prosten") med 8 SM för Brynäs och 143 A-landskamper i ishockey, äldre brodern Folke som var med i OS i Stockholm 1912 i gymnastik. Favoritlag Gefle IF, AIK. Moderklubb: Södra Bollklubben (i Gävle). Allsvenska AIK-matcher: 43. Allsvenska AIK-mål: 40. Allsvensk AIK-debut: 23 september 1945 (AIK-Hälsingborgs IF 3-4). Första allsvenska AIK-mål: 23 september 1945 (AIK-Hälsingborgs IF 3-4, Erik gjorde AIK:s andra mål i andra halvlek). Utvisningar: Inga. Position: Center. A-landskamper: 1 (1946, Norge-Sverige 0-3, Erik gjorde Sveriges tredje mål). Spelarkarriär: Södra Bollklubben (1930-36). Gefle IF (1936-45). AIK (1945-48),Gefle IF (1948-49). Tierps IF. Erik "Prosten" Karlsson efter den aktiva karriären. Tränarkarriär: Södra Bollklubben.Strömsbro IF.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.