Gymnastikuppvisningen, 25/5 1941. En vitklädd gymnastiktrupp, bestående av kvinnliga gymnaster, marscherar fram längs Storgatan, västerut. I bakgrunden syns en av flyglarna till dåv. Växjö Stads Försörjningsinrättning, senare en del av Folkskoleseminariet (Västerled).
Från 299 kr
Affärexteriör. Alma Johanssons matvaru- och diversehandel i hörnet Molinsgatan-Västerlånggatan. I dörren står fröken Alma Johansson som köpte affären 1917 och hade den fram till i början av 1960-talet.
Daniel Karlsson visar fram en häst och gossen Sture Nilsson står intill och håller upp tassen på en hund. Bakom dem ses hundkojan. De är fotograferade framför en ladugårdsvägg på Karl Nilssons gård.
Tre kvinnor sitter vid ett kaffebord. Tre män står bakom dem varav den högra bjuder kvinnor på kakor. Från vänster i bild sträcks händer fram som också vill ha kakor.
Selångersån. Till vänster Norrmalm med Skepparegatan samt den vridbara öppningsbara Tivolibron rakt fram. Kallbadhuset ses skymta längst till höger i bild. Segelfartyg samt vedpråmar efter kajerna. Brevkort daterat 1912 från avsändaren.
IOGT, Godtemplarhuset, byggt 1907. Foto från de första åren. Huset användes fram till 1955 då IOGT gick samman om nybygge i Folkets Hus. Vykort med handskriven text: "Sänder härmed ett foto av Thalia Biografen i Matfors".
"Vid Tegelbruket Far 70 år." Grupporträtt. Kvinnor, män och barn poserar framför ett hus. Längst fram sitter fotografens föräldrar Fredrik Vilhelm Eriksson (f.1854) och Anna Maria Larsdotter (f.1856) vid ett bord med blommor.
Teatertorget, Växjö, österut. Till vänster skymtar några hus i kvarteret Stenbock och rakt fram ser man den gamla s.k. musikkasernen i kvarteret Munken, längs med Bäckgatan. Färgfoto ca 1960.
Fram till fotoåret 1930 kvarstod mamsell Dufvas gård i Linköping, med gatuhus mot korsningen Nygatan-Klostergatan. Här innergårdsmiljön med blicken riktad mot nämnda vägkors bortom gårdens byggnader. I bakgrunden skymtar bagare Linds fastighet som hjälp för orienteringen.
Sedan 1863 har fyren på Stångskär väglett sjöfarten i Gryts skärgård. Anläggningen var fram till 1968 del i Häradsskärs lotsstation som var beläget på det intilliggande skäret som även namngivit fyren.
Vy över Kolmårdens marmorbruk 1940. Här har det brutits marmor sedan medeltiden. Privilegiebrevet erhölls 1663 och verksamheten var med periodiska uppehåll i drift fram till avveckladet 1975. Idag är Marmorbruket ett friluftsmuseum. Foto omkring 1940.
Magnus Stenbock vid två års ålder utanför Herrborum i Sankt Anna sn. Greve Magnus kom vidare att ärva godset 1969 och var bosatt där fram till sin död 2007.
Parti av Hunnebergsgatan i Linköping. Vy österut från gatans skärning med Östgötagatan. Bebyggelsen vid gatans högra sida kommer att rivas inom kort och skapa en yta som längre fram möjliggör placering av det nya Stifts- och landsbiblioteket.
Porträtt av Elisabet Key-Åberg. Gift 1888 med Josua Pihlgren, komminister i Ledberg under åren 1886 till 1889 och vidare kyrkoherde i Björkeberg från 1889 fram till sin död år 1900.
Strömsholmens restaurant. Byggnaden ritades av arkitekt Carl Bergsten inför konst- och industriutställningen i Norrköping 1906 och blev ett centrum för Norrköpings nöjesliv fram till byggnaden förstördes i en stor brand i juni 1939. Kolorerat vykort. Vy mot sydost.
I hörnet av Nygatan och Läroverksgatan i Linköping låg fram till 1970 detta hus på adressen Nygatan 41. Märk väl att gatunumret varierat genom åren. Dokumentation av Östergötlands museum kort före rivningen.
Vy över gamla torget i Kisa, som fram till omkring 1920 användes för marknader och andra allmänna sammankomster. Det vita, reveterade huset var huvudbyggnad till Garvaregården, uppfört 1893 genom garveriets dåvarande ägare Johan August Anderssons försorg.
I hörnet av Helgonagatan och Järntorget i Skänninge låg fram till 1950-talet denna gårdsanläggning runt en kullerstensbelagd gårdsplan. Till platsen kom upplysningsvis den så kallade Axbomsgården att flyttas för att fungera som skolmuseum. Här dokumenterad av Östergötlands museum 1938.
1954 breddades Industrigatan i Linköping för att vidare tjäna som del av Europaväg 4. Den nya bebyggelsen som växte fram längs den bullriga gatan kom uteslutande att ha industriell prägel. Ett exempel var KM (Konstruktions-Metall).
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.