2002-02-04, AS. Waldemar Wilhelm Dahllöf. Född 31/8-1844 i Vänersborg. Död 15/7-1935 i Vasa församling, Göteborg. Bror till fotograf Robert Dahllöf. Dahllöf var en mycket aktiv fotograf och hade flera ateljéer i Göteborg, så även i Stockholm. Denna bild hör till hans första tagna porträtt, då han börjar sin verksamhet på Sprängkullen vid Haga kyrka. Källa: Göteborgs Fotografer, Ateljéer och yrkesmän 1840-1910. Rundqvist Boktryckeri, Göteborg. ISBN 91-630-7742-6.
Från 299 kr
Växjö gamla idrottsplats, 1922.
Läroverket, lasarettet och Smålands Museum sett från Staglaberget, ca 1900. Växjösjön.
Växjösjön och Söder sett från Ingelstadsvägen. Växjö, 1965.
Lasarettet och läroverket sett från Staglaberget, 1964. Växjö.
Växjösjön och dess östra sida, sett från läroverket, ca. 1915.
Söder i Växjö sett från Läroverket. 1910-tal.
Teleborg, Växjö, 1974.
Karl IX - 1604 (1599)-1611
Flygfoto över Blekhems herrgård. Herrgårdsbyggnaden är uppförd vid sjön Bleken i nyklassisk stil 1838-1844 av justitiestatsministern friherre Johan Nordenfalk. Den renoverades utvändigt på 1850-talet och invändigt 1902 Från slutet av 1300-talet till början av 1500-talet tillhörde Blekhem släkten Soop och från 1552 Gustav Vasa och hans ättlingar. Herrgården inlösten 1612 av Johan Skytte och tillföll därpå genom arv och giften släkterna Gyllenstierna, Lewenhaupt och Hamilton. 1773 köptes Blekhem av direktören i Ostindiska kompaniet Christian Dichman. Han gav det 1778 till sin måg Olof Risellschöld, från vars släkt genom gifte 1828 övergick till släkten Nordenfalk. (Wikipedia)
Visst är den imponerande, vasaborgen i Vadstena. Denna sommardag i början av förra seklet var amatörfotografen Carl Sundström och gissningsvis åtminstone en bekant på besök för att beskåda slottet och rimligtvis annat som den pitoreska staden kunde erbjuda dem. De hade inte åkt långt. Sundström var vid tiden handlare i Viby så sannolikt hade de tagit tåget från Mantorp. Slottet de besåg hade på beslut av Gustaf Vasa uppförts som försvarsanläggning i mitten av 1500-talet, men hade i mer fredlig tid fått skilda funktioner, så varierande såsom husrum för damastväveri som sädesmagasin. Från år 1899 gav slottet plats för Landsarkivet.
Skåp av ek, daterat 1643 i hallen på nedre våningen i Blekhems herrgård.. Kommer från Löfstad. Herrgårdsbyggnaden är uppförd vid sjön Bleken i nyklassisk stil 1838-1844 av justitiestatsministern friherre Johan Nordenfalk. Den renoverades utvändigt på 1850-talet och invändigt 1902 Från slutet av 1300-talet till början av 1500-talet tillhörde Blekhem släkten Soop och från 1552 Gustav Vasa och hans ättlingar. Herrgården inlösten 1612 av Johan Skytte och tillföll därpå genom arv och giften släkterna Gyllenstierna, Lewenhaupt och Hamilton. 1773 köptes Blekhem av direktören i Ostindiska kompaniet Christian Dichman. Han gav det 1778 till sin måg Olof Risellschöld, från vars släkt genom gifte 1828 övergick till släkten Nordenfalk. (Wikipedia)
Herrgårdsbyggnaden är uppförd vid sjön Bleken i nyklassisk stil 1838-1844 av justitiestatsministern friherre Johan Nordenfalk. Den renoverades utvändigt på 1850-talet och invändigt 1902 Från slutet av 1300-talet till början av 1500-talet tillhörde Blekhem släkten Soop och från 1552 Gustav Vasa och hans ättlingar. Herrgården inlösten 1612 av Johan Skytte och tillföll därpå genom arv och giften släkterna Gyllenstierna, Lewenhaupt och Hamilton. 1773 köptes Blekhem av direktören i Ostindiska kompaniet Christian Dichman. Han gav det 1778 till sin måg Olof Risellschöld, från vars släkt genom gifte 1828 övergick till släkten Nordenfalk. (Wikipedia)
Ekebergskistan med sina reliefer på Ekebergs herrgård (Ekeberg) den 29 juli 1937. På kistan finns tre par med en mans- och en kvinnofigur samt två vapensköldar. Här en närbild på mansfiguren längst till höger på kistan. Enligt en "sägen" så skulle Margareta Leijonhufvud (gift år 1536 med Gustav Vasa) ha gömt sig i kistan för att slippa kungens frieri, gömt sig där av blyghet eller ha låsts in där av föräldrarna i väntan på kungen etc. Kistan är i verkligheten gjord i början av 1600-talet.
Oxdjupet vid Oskar-Fredriksborgs fästning, Vaxholm, 1937. Vaxholms fästning, befästningar anlagda för att försvara inloppet till Stockholm. Gustav Vasa lät 1549 bygga ett torn på Vaxholmen för att spärra inloppet vid Kodjupet, och efter hand tillkom andra anläggningar, bl.a. tornet Fredriksborg vid Oxdjupet. Sitt nuvarande utseende fick anläggningen på Vaxholmen efter en total ombyggnad, färdig 1863, men den var redan då omodern. Försvaret byggdes ut ytterligare under 1800-talets senare del med bl.a. Oscar-Fredriksborgsfortet vid Oxdjupet. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=340203 Nationalencyklopedin 2002-03-15
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.