Hullgrenska gården från norr. Hullgrenska gården är en gammal byggnadsminnesmärkt köpmansgård som ligger i Pataholm, Mönsterås kommun. Gården byggdes av handlaren C J Hullgren kring 1800-talets mitt. Det stora bostadshuset är i empirkaraktär och byggt i vinkel med inkörsport i undervåningen. Husets interiör förändrades under 1860-1870-talen då dekorativa målningar utfördes av marinmålaren Oscar Hullgren. (Hämtat från Wikipedia)
Från 299 kr
Hullgrenska gården, porten mot gatan. Hullgrenska gården är en gammal byggnadsminnesmärkt köpmansgård som ligger i Pataholm, Mönsterås kommun. Gården byggdes av handlaren C J Hullgren kring 1800-talets mitt. Det stora bostadshuset är i empirkaraktär och byggt i vinkel med inkörsport i undervåningen. Husets interiör förändrades under 1860-1870-talen då dekorativa målningar utfördes av marinmålaren Oscar Hullgren. (Hämtat från Wikipedia)
Hullgrenska gården, affärsdörren. Hullgrenska gården är en gammal byggnadsminnesmärkt köpmansgård som ligger i Pataholm, Mönsterås kommun. Gården byggdes av handlaren C J Hullgren kring 1800-talets mitt. Det stora bostadshuset är i empirkaraktär och byggt i vinkel med inkörsport i undervåningen. Husets interiör förändrades under 1860-1870-talen då dekorativa målningar utfördes av marinmålaren Oscar Hullgren. (Hämtat från Wikipedia)
Hullgrenska gården, portvalvet mot gatan. Hullgrenska gården är en gammal byggnadsminnesmärkt köpmansgård som ligger i Pataholm, Mönsterås kommun. Gården byggdes av handlaren C J Hullgren kring 1800-talets mitt. Det stora bostadshuset är i empirkaraktär och byggt i vinkel med inkörsport i undervåningen. Husets interiör förändrades under 1860-1870-talen då dekorativa målningar utfördes av marinmålaren Oscar Hullgren. (Hämtat från Wikipedia)
Hullgrenska gården, övre trapphuset. Hullgrenska gården är en gammal byggnadsminnesmärkt köpmansgård som ligger i Pataholm, Mönsterås kommun. Gården byggdes av handlaren C J Hullgren kring 1800-talets mitt. Det stora bostadshuset är i empirkaraktär och byggt i vinkel med inkörsport i undervåningen. Husets interiör förändrades under 1860-1870-talen då dekorativa målningar utfördes av marinmålaren Oscar Hullgren. (Hämtat från Wikipedia)
Hullgrenska gården, nedre trapphuset innanför portvalvet. Hullgrenska gården är en gammal byggnadsminnesmärkt köpmansgård som ligger i Pataholm, Mönsterås kommun. Gården byggdes av handlaren C J Hullgren kring 1800-talets mitt. Det stora bostadshuset är i empirkaraktär och byggt i vinkel med inkörsport i undervåningen. Husets interiör förändrades under 1860-1870-talen då dekorativa målningar utfördes av marinmålaren Oscar Hullgren. (Hämtat från Wikipedia)
Hullgrenska gården. Kök i södra delen av huset. Hullgrenska gården är en gammal byggnadsminnesmärkt köpmansgård som ligger i Pataholm, Mönsterås kommun. Gården byggdes av handlaren C J Hullgren kring 1800-talets mitt. Det stora bostadshuset är i empirkaraktär och byggt i vinkel med inkörsport i undervåningen. Husets interiör förändrades under 1860-1870-talen då dekorativa målningar utfördes av marinmålaren Oscar Hullgren. (Hämtat från Wikipedia)
Ett av Östergötlands museums uppdrag är att värna kulturhistoriska värden och om det misslyckas dokumentera förändringar i länsinvånarnas livsrum och då i första hand den fysiska miljön. Den föregående diskussionen kring de omfattande rivningarna i kvarteret Brevduvan i Linköping låter sig inte beskrivas i denna presentation men åtminstone två hus fick stå kvar, Ågatan 35 och 37. Här från gårdssidan 1988.
Hemma hos doktor Gustaf Brun. Ett engelskt bord i ljus mahogny står framför soffan i salongen. Kring bordet svenska signerade och hallstämplade stockholmsstolar och fåtöljer. Martin-akvareller och akvarellerade konturetsningar, mestadels stockholmsbilder på väggen. Bilder för boken "Svenska Hem i ord och bilder" 1944
Hallsarve Hans Karlsson har kommit hem på vedbacken (!) med ett lass släke draget av två stutar. Lasset är måttligare än Fäi-Jakås, se Bild 476! I bakgrunden ses den nya vedboden. Bakom stutarnas horn skymtar en lång bandtunssträcka, så såg det ut kring alla marker förr.
Masse har stått på vägen och tagit denna bild av ladugårdens baksida. Det här var en vanlig byggnadstyp på ladugårdar kring förra sekelskiftet, särskilt på mindre gårdar. Denna ladugård revs 1934 och man byggde en betydligt större i sten med foderloft av trä.
Interiör från Brändströmska gården i Linköping, uppkallad efter överste Edvard Brändström som under några år kring förra sekelskiftet bodde här med sin familj. Just detta rum var som synes sparsamt möblerat och gav svängrum runt det biljardbord som vi får förmoda döljer sig under filten. Bilden är inte exakt daterad.
Tidig vår i Sandvik 1898. Fotografen har ställt upp sin kamera på landsvägen utmed sjön Roxens norra strand, vänt linsen västerut och förevigat miljön kring Lilla Sandvik, vars bostadshus vi ser till vänster. Vid tiden för bilden hade slaktaren Carl August Johansson köpt det lilla lantbruket och möjligtvis är det honom vi ser på vägen.
Utan god orientering kring platsens historia, torde denna husrad i Linköping vara hart när omöjlig att bestämma. Fastigheten Nygatan 17 och påföljande hus kom att rivas för att ge plats för utläggningen av Lilla torget (Gyllentorget) och rådande kontors- och affärhus väster om den öppna platsen. Foto 1967.
Lite medfaret porträtt av Axel Pettersson och makan Lovisa Karolina Johansdotter. De har tidigare varit hemmansägare i Grevekulla men har på ålderns höst sålt av med förbehållet att få bo kvar. Informationen kring bilden är knapp. Månne firar paret bröllopsdag av sitt långa äktenskap som de hade ingått 1867.
Ett intressant motiv där vi dessvärre svävar i ovetskap om det mesta. Enligt uppgift ska fotografiet vara taget i närheten av godset Grensholm 1902 eller möjligtvis 1907. Från den trakten kan vi emellertid inte belägga någon förekomst av smalspårig räls. Inte heller kan vi lämna några upplysningar kring den lilla slupen Dvärg.
Under 1966 revs närmast all äldre bebyggelse i kvarteret Ambrosia för att ge plats för det planerade nämndhuset. Diskussionen stod hög och resulterade i att den så kallade Barkmanska gården flyttades till Gamla Linköping och att Hagdahlska dito fick stå kvar. Bildens uthuslänga var det nog ingen större debatt kring.
En stor folksamling kring en övertäckt Andréebyst vid Brahegatan i Gränna. En man står intill densamma och talar, det är möjligen landshövding Felix Hamrin. På en bänk vid husväggen sitter statsminister Per Albin Hansson till vänster och Sv Uppfinnareföreningens representant Carl Setterberg till höger. Intill står bland andra Gränna Hembygdsförenings ordförande A E Bolling.
BLS ellok 252. BLS är ett privat järnvägsbolag i Schweiz. Bolaget har ett normalspårigt järnvägsnät på 440 km och är därmed den största privatbanan i Schweiz. Förutom egen trafik kör bolaget även pendeltågen kring Bern och Luzern. Huvudägare i BLS är kantonen Bern som äger 55,8% av bolaget och Schweiziska staten som äger 21,7%.
Tåg 18 passerar Lund. Lund med passerande snälltåg 18 troligen draget av Statens Järnvägar, SJ F-lok. Sammansättning är DFo1 (1360?), DRG Pw4ü 28a med swanenhalsdrehgestell, Bo4 med kupéer för 1-klassresenärer, Bo5 (en av 2677-79), Co8, restaurangvagn ABo3 och fler 3 klassvagnar. Foto kring 1930 då eldriften kom 1933 och KL togs bort fr.o.m. 1932. TT
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.