fotografi, photograph
Från 299 kr
Österlånggatan norrut från nr 51. T.v. syns Södra Benickebrinken. T.h. källaren den Gyldene Freden som öppnade 1722.
Vykort, "Varuhuset Halland i Varberg" med en vers: "Kredit begära, på varan pruta, sig icke lönar i detta hus. Reelt och billigt på folk ej trugas, ty det kan säljas förutan krus. Välkommna alla från Halland kära, till Varuhuset som ditt namn får bära." Träbyggnaden har både hörntorn och balkong. Nedanför denna står ett hästekipage med vagnen full av lårar. Möjligen ligger huset vid Torggatan, eller så flyttades Varuhuset Halland dit senare. Se även bildnr G33417_1-4, FHN652 samt B957.
Ett stort antal kvinnor i ljusa fina kläder med stora hattar har räfsat ihop en mängd små höhögar, köislingar kallade. Tranänget var socknens största änge och ägt av kyrkan. Det låg väster om skolan och gick ner till myrvägen mot Raotarve. Laubornas dagsverke till kyrkan var att slå änget. På 1890-talet överläts hötäkten till fem gårdsägare i Lau, vilka upprätthöll traditionen med en högtidlig slåtterfest. För att klara av slåttern med tillhörande höräfsning fordrades det mycket folk. Se Bild 112.
Redaktör Nils Sigfrid Norling, född 27 juni 1880 i Emislöv, Kristianstads län, död 24 augusti 1956. År 1910-1948 redaktör och utgivare av Arbetarbladet i Gävle. Tillhörde socialdemokratiska partiet, ordförande i arbetarkommun och satt i stadsfullmäktige. Riksdagsman från 1919. Nykterhetsman ledamot i styrelsen för Sveriges storloge I.O.G.T. Har bl.a. skrivit diktsamlingen Under röda fanor (1906), novellsamlingarna Människobarn (1910), Göingar och annat folk (1924) samt översatt Alexsandersen (1924) och Jörgensfästen (1924) av Harald Bergstedt.
Krock Baronbacken, 7 augusti 1967 I förgrunden syns en ung man klädd i svart skinnjacka, randig skjorta, vita byxor och ljua knytskor går över gatan. Precis bakom honom står en bil som varit med i en krock och fått en skadad motorhuv. En polisbil syns i bakgrunden. Massor med folk står runtomkring på trottoarerna och tittar på. En ung man i overall står längre bort med ryggen mot kameran.
Bröderna Thermaenius var de första bilägarna i Hallsberg. Med bilen, en Scania Vabis, inköpt 1910, anordnades ofta utfärder för släkt och vänner. Folk ute på landsbygden imponerades storligen och trodde att T på nummerplåten betydde Thermaenius. Bilen på denna bild är en Scania-Vabis från 1912-13. Den hade reg.nr. T55 och ägdes av AB Joh. Thermaenius & Son. Thermaenius hade tidigare en äldre Scania från 1911 med samma reg.nr. (alltså en Scania från innan sammanslagningen med Vabis).
"Kloare Ingrid" vid stugan i Åkaremossen där hon bodde med sin son Erik (1900-1966). Han köpte sig en kamera kring 1930 och började fotografera trakt och folk. Stugan låg på ofri grund långt upp i skogen ovanför Järlövs gård i Veddige och de var fattiga. Fåren gick på skogen och där fick de även ta bränsle. Vid stugan odlades säd och potatis. Inger dog 1945 och Erik bodde därefter kvar ensam tills han själv gick bort 1966.
Till vänster närmast kameran syns kv Bagaren längs Prästgatan. Trädgården med flaggstång tillhör fotograf Mathilda Ranch. På huset till höger i kv Sparbanken hänger en skylt med texten: N. Göranson toffelmakare. Bilden är tagen mot väster så efter den korsande Kungsgatan ligger kv Magistern till vänster och kv Gästgivaren till höger. Längs Prästgatan och även uppe i tornet centralt i bild står folk vända mot fotografen. Endast mannen i kubb till höger vänder sidan till.
Bröderna Thermaenius var de första bilägarna i Hallsberg. Med bilen, en Scania Vabis, inköpt 1910, anordnades ofta utfärder för släkt och vänner. Folk ute på landsbygden imponerades storligen och trodde att T på nummerplåten betydde Thermaenius. Bilen på denna bild är en Scania-Vabis från 1912-13. Den hade reg.nr. T55 och ägdes av AB Joh. Thermaenius & Son. Thermaenius hade tidigare en äldre Scania från 1911 med samma reg.nr. (alltså en Scania från innan sammanslagningen med Vabis). (Bilden spegelvänd?)
"Slutligen tog vi vägen om Västra Ingsjön för att titta på isfiskare och skridskoåkare. Men folk i trakten hade tydligen bättre vett än denna tidnings reporter. Inga människor syntes till. Isarna är inte säkra ännu, så vi passar på att uppmana till försiktighet. Fågellivet i sjön är emellertid stort så tiden fördrevs med att småprata med de vackra fåglarna som simmade omkring vid utloppets öppna vatten." År 1985. För mer information om bilden se under tilläggsinformation.
Människor är samlade på Stora torget i väntan på kung Gustaf V´s ankomst. Han, och en stor del av kungahuset, ska närvara vid Riksdagens 500-årsjubileum som firas i Arboga. Människor står bakom avspärrningar. Fönstren är öppna på pensionatet i Stadsgården så människor kan titta ut. I fastigheten på Västerlånggatan 1 sitter det till och med folk på taket. Flaggorna är hissade. (Arbogautställningen pågår samtidigt).
fotografi, bilder
föremålsbild, fotografi, photograph
Text på baksidan bild 1: Köinge gamla kyrka. Elsa Johnsson 1940. Nere vid norra hörnet vid vägen var trappa samt en liten port upp till kyrkogården. De som kommer ner från byn gingo upp där. När det regnade brukade folk stå under porten och skyla. Text enl. inv kort 1179 a: Kyrkans exteriör. Den anses vara uppförd under 1200-talet, längd 29 alnar och bredd 12 alnar. 1537 tillbyggdes korpartiet och sakristia med samma utformning fast mindre bredd och höjd. Nedrevs 1906. (museets kommentar:skall vara 1896). 1179 b: Kyrkans interiör. Se vidare Elsa Johnssons "Hembygdsminnen" sid 51. Till bild 2 finns kartong med Helfrid Elsners tryck.
Genom 1800-talet diskuterades till och från lämpligheten av bad i Stångåns lopp genom Linköping. Redan år 1808 förbjöd stadens borgmästare allt bad utom i särskilda inhägnader. Sådana uppfördes lite varstans och ett av de mer påkostade var sannolikt det som initierades av stadsläkare Åhman, där man vid sidan av åns vatten erbjöds bastu och ångbad med flera bekvämligheter. Vid 1880-talet anlades bildens stora kallbadhus för herrar med två bassänger, en för välbeställt folk och en för fattigt. I anslutning uppfördes även det mindre badhuset för damer. De låg tills de revs ungefär vid Drottningsbrons fäste på Tanneforssidan. Här dokumenterade några år in på 1900-talet, sannolikt av fritidsfotografen Lars Fredrik Lovén.
Under det sena 1800-talet kom skolhusfrågan att bli alltmer brännande i Linköping. Under århundradets sista decennium hade barnen i stadens folk- och småskolorna nått över 1 200 elever som undervisades i spridda och långt från alltid i ändamålsenliga lokaler. Efter intensiva överläggningar i skolrådet enades man till slut om ett krafttag och staden beslutade om ett rejält skolbygge på ett område söder om stadskärnan. Den nya folkskolan stod med sina 27 klassrum färdig 1898 och kom att få namnet Linnéskolan. Efter en brand 1923 kom skolbyggnaden att ges ett mer förenklat formspråk.
Avskrift av tidningskopia: "Kvarterets centrala läge gör det naturligtvis särskilt värdefullt för bostadslägenheter, men ett villkor är att de stora kostnaderna för grundförstärkningar icke kommer att medföra hyror som vanligt folk inte har råd att betala. Kvarteret Garvaren har sitt namn efter ett garveri, som för inte så värst många år sedan var beläget i kvarterets östra del...Vi har ju fått en alldeles utomordentligt trevlig lägenhet i Garvaren, utsikten mot ån är alldeles förtjusande. Fast det är ju inte riktigt samma sak som klarälven i alla fall!"
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.