Oxie station, vid Malmö -Ystads Järnväg, MYJ. Verandan med väntsalarna rakt fram. Till höger kontorsingången. Från vänster: Stationsskrivare O. Olsson, Eva Karlsson (iklädd sin fars uniformsrock och mössa för fototillfället), en namnlös besökare, samt Ann-Sofie och Ida Karlsson. De tre systrarna Karlsson var döttrar till Nils Karlsson som var stins i Oxie 1886-1911.
Från 299 kr
Blyertsskisser. Grupp av män :"Leksands dalfolk ( ?) i Barkdalen vid Noret." , en grupp om tre män och en kvinna i dräkt med barn, en detaljskiss av en sko, en kyrkbänk med besökare: "I Leksands kyrka d 31 juli 1859". En sittande och en gående kvinna. Ur skissbok märkt G.V Palm, Nordiska museets arkiv.
En av de 15 damer som skötte korrespondensen. Facit skrivmaskin och Nobö specialbord med vinkel samt höj- och sänkbart, det första i sitt slag. Bildmaterial till diaserien "En dag på Postgirokontoret", att visas för besökare i anslutning till studiebesök och i den interna undervisningen. Se även Postens Kundtidn 1/1965
Systrarna Rynning igen, 7 juli 1965 Grythyttan trädgårdsmöbel.I förgrunden syns två kvinnor i virkade långkoftor som sitter på ett kafé vid ett bord med varsitt vykort och pennor framför sig. Det ena har Örebro stadsvapen samt Örebromotiv på sig. Andra besökare ses runtomkring. I bakgrunden syns Kanslibron vid Örebro slott. På denna ser man både bilar och cyklister röra sig.
Ågesta kärnkraftverk. Under 2005 gjorde Tekniska museet tillsammans med Stockholms Läns Museum och Länsstyrelsen i Stockholms län en fotodokumentation av Ågesta kraftvärmeverk, Sveriges första kommersiella kärnkraftverk, Foto: Nisse Cronestrand. Bildbeskrivningar: Ingenjör Åke Bergman. Bilden föreställer: Plan 6 KoS byggnaden rum 613. Omklädningsrum för besökare med skogräns. Bilden tagen från korriodor 612. Förklaring av system framgår av rapport :Statens Vattenfallsverk A23/60 5/4 1960.
'Vy in i däggdjurssalen sett från vestibulen från ''gamla entrén''. I mitten av däggdjurssalen afrikans elefant. På sidorna om denna monterskåp med diverse monterade däggdjur. Kring elefanten går besökare. Kläder. Klädsel. :: :: Ingår i serie med fotonr. 7120 med diverse bilder från Hans Lohmander.'
'Entrén till Naturhistoriska museet, ca 3 st besökar utanför. Valstjärt, blomarrangemang och stort stenblock. :: :: Fotot använt i bildspel, reklamfilm om besöksmål, för Kärralund camping, Göteborg. :: :: Ingår i serie med fotonr. 6988:1-15.'
Linköping 1902 och den vy som då först mötte stadens ankommande tågresenärer. Järnvägsavenyn hade medvetet vinklats för att låta domkyrkans torn bilda accent i fonden och med sitt signum välkomna besökaren. Upplevelsen kom att förändras efter Frimurarehotellets tillkomst 1912.
Genom allén mot Herrborum 1903 där godsets sammanbyggda huvudbyggnader möter besökaren i rät vinkel mot infarten. Vid tiden för bilden ägdes egendomen av makarna Nils Mörner och Margaretha Montgomery.
I samband med att Ingenjörsvetenskapsakademin (IVA) anordnade en IT-festival den 21 oktober 1994, öppnades en utställning på Tekniska Museet under titeln "Industriell systemteknik". Med hjälp av datorn ställer besökaren in vinkeln och styrkan därefter skjuter roboten enligt givna instruktioner.
I samband med stt Ingenjörsvetenskapsakademin (IVA) anordnade en IT-festival den 21 oktober 1994, öppnades en utställning på Tekniska Museet under titeln "Industriell systemteknik". Besökaren kan med hjälp av en pekskärm ta reda på information om en pacemaker.
I samband med att Ingenjörsvetenskapsakademin (IVA) anordnade en IT-festival den 21 oktober 1994, öppnades en utställning på Tekniska Museet under titeln "Industriell systemteknik". Här kan besökaren bl a ändra flöden, nivåer, tryck och hastigheter.
Ett fruset ögonblick av stundens folkliv utmed Storgatan omkring förra sekelskiftet. Linköpingsbor och besökare strävar mot sina mål och i den ännu bilfria staden går man utan risk mitt i gatan. Några bekanta har råkats och hindrar passage längs trottoaren. Sin ringa information till trots speglar bilden ett offentligt rum utan den välordning vi lättvindligt tillskriver tiden. Fotografiets upphovsman är inte känd men kan på goda grunder tillskrivas Fritz Lovén.
Konst- och industriutställningen i Norrköping 1906 kom att få stor betydelse för staden. Långt utanför själva utställningsområdet märktes ansträngningar för att med stolhet möta alla besökare som förväntades komma till staden. Och kom gjorde de. När man stängde mässan i mitten av september kunde man slå fast att den besökts av inte färre än 350 000 gäster från hela landet. Här en vy över utställningsområdet med kameran riktad från entrén.
Klassisk Norrköpingsvy där det mesta är sig likt sedan bildens tillkomst 1906. Göta hotell till vänster var vid tiden precis färdigt att tas i bruk, lagom för att erbjuda husrum till besökare av den timade konst- och industriutställning som detta år förlagts till Norrköping. Antikvitetshandlaren Jean Lawskis bägge hus till höger hade stått klara kort före 1800-talets slut. Över Strömmen tog man sig då som nu över Oscar Fredriks bro (Saltängsbron). I förgrunden del av Carl Johans park.
Interiör av Landeryds kyrka. Året är 1904, således en tid före den restaurering som kom att genomföras 1917. Det mesta kom emellertid att bli sig likt i den vy vi ser genom fotografens lins. Kyrkans inventarier och fast inredning är desamma som dagens besökare möter. Predikstolen skänktes till församlingen redan 1676 och altaruppsatsen inklusive tavlan sattes upp i början av 1870-talet. Korens fönster har varit igensatta efter att bilden togs men är sedan 1979 åter upptagna.
Vykort, "Varberg. Nöjesparkens teater." Teaterbyggnaden invigdes våren 1937 och ses här från entrégaveln. Byggnadsingenjör Åke Arvidsson i Halmstad gjorde ritningarna och byggmästare var John Nilsson. Där kunde man ta emot 760 sittande och 500 stående besökare. Priset var 2,50 kr för de förra och 1 kr för de senare. Teaterns första premiör hölls 1 juni 1937 med operetten "Cirkusprinsessan", av E. Kálmàn, med dåtidens stora operettprimadonna, Ingalill Söderman.
Kyrkstallarna i Vissefjärda. Kyrkstallar kallas de byggnader som låg vid kyrkan och där besökare ställde in sina hästar. Tillsammans med kyrkstugor utgjorde de också en del av de byggnader i de kyrkstäder som växte upp när kyrkobesökarna kom så långt ifrån att de behövde övernatta i samband med kyrkobesök. Flera områden med kyrkstall finns bevarade, till exempel Gammelstads kyrkstad i Luleå och i Närpes i Österbotten, Finland, finns en stor samling, cirka 150 kyrkstall, bevarade. (Hämtat från Wikipedia)
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.