Linet skall ryckas upp ur jorden, ett mödosamt arbete. Här rycker Botels kvinnor lin. Kvinnorna kan vara Josefina Hansson gift Thomsson, 42 år, och svägerska till Olivia Hansson, 44 år, i mitten med dottern Elinda 17 år t h. Kvinnorna har vanliga arbetskläder och duk på huvudet. Bilden är tagen några hundra meter väster om gården, husen som skymtar ligger på Anderse kväiar.
Från 299 kr
Först här ser man att ladugårdsflygeln i sten inte går fram till buldelen, utan att det är ett öppet portlider mellan byggnaderna. Stendelen var alltså fristående, men taken var hopbyggda. Detta kan ha skett senare, för normalt var stråtak inte hopbyggd iom att det var svårt att få taken täta i vinklarna. Agtaket är gammalt och kraftigt mossbelupet.
Här ses gårdsparten från sydost, i bakgrunden kan man ana grannparten som ligger precis under backarna. I förgrunden ser man en liten bit av den gamla vägen, som gick från Kotorget och sneddade ner söder om dessa parter och gick vidare ner mot Nybro.
Samma dag som Bild 1089 tog Masse den här av tröskhuset och bodarna. Tröskhuset tycks ha fått ny panel, det är bara fönstren som är målade. Vad bodarna innehållit är inte känt, man den större bodens högra del med fönster var nog dass. Andra halvan kan ha varit vedbod, men verkar väl liten.
Vi ser att ladugårdens laddel är byggd i bulteknik. Om den är nybyggd 1909 eller om den är byggd av återanvänt virke går inte att avgöra. Den ser ut att vara i gott skick, så troligen är ladvirket också nytt. Sent i tiden kan man tycka för en bulkonstruktion.
Masse har stått ute på åkern och tagit bilden från söder mot manbyggnaden och flygeln. Bakbygget tillkom någon gång efter 1904 och här gjordes vardagsingången med veranda. I förgrunden står en gråstenstun, sådana kan man se här och var på Masses bilder, men det finns inga kvar idag.
Manbyggnaden kan vara uppförd 1870 när denna part kom till. Det är en parstuga med typiska fönster för tiden med foder och trekantsfönster på gaveln. Taket var ursprungligen belagt med spån, senare papp. Köksbakbygget var tämligen nytt när bilden togs. Till höger står en brygghusflygel från 1870-talet. Vid grinden ser det ut som det står en kvarnsten!
Masse har gått upp på backarna och tagit denna miljöbild av Gumbaldes imponerande ladugård, här 18 år gammal. Till höger ses en gammal ladugårdsflygel med halmtak och över denna skymtar manbyggnadens papptak. I bakgrunden kan man se Snausarve västra part. En viktig del av miljön är de många bandtunarna, som är i gott skick.
Den lilla bulladugården kan nog vara byggd av Jakob Pettersson omkring 1860. Halmtaket har här börjat ersättas med spån. T v är det ett fähus med en hoimd t h med lucka, därefter lada, medan det är osäkert vad den högra tillbyggda buldelen varit nyttjad till. Längst t v skymtar bulladugården på Husarve mitt över vägen.
Ytterligare en bild på ladugården med alla fähusen. Längst tv låg troligen lamm- och grishuset, därefter kohus och stall, var och en med sina hoimdar, hörum. Nu är merparten av dessa utrymmen inredda till verkstad. På taknocken vid gaveln sitter en stång. Sådana kan man se ganska ofta på ladugårdar, men vilken funktion har de haft?
Masse har onekligen varit fascinerad av Botvide Petter Hanssons flistakshus och tagit många bilder av det. Vyn uppe från Botvidebackar är också tacksam och man kan verkligen se flisen på taket och på gaveln ändarna av de åsar som bär upp det.
Den här snickarboden i bulteknik kan vara tillkommen när Johan Allmodin byggde upp detta ställe 1880. Viket är klent, byggnaden är lite hög och smal och har spåntak, vilket alltihop hör till tiden. Boden är delad i två delar med varsin dörr. Snickarbodsdelen bör vara där de två stora fönstren är placerade.
Fäi-Jakå trampar till lasset så släken packar sig, så inget ramlar av och att han får på så mycket som möjligt. På marken bakom lasset ligger en säck. Troligen tänker Jakå sitta på den på lasset och åka, men det kan han nog bara göra på slät mark och i nedförsbacke. Vägen hem är mest uppförsbacke, så han fick sannolikt mestadels gå bredvid.
Ytterligare en miljöbild över Nabbu, här från nordost, se Bild 407. Man har kommit iland efter nattens fiske och ställt masterna med segel och spristakar på tork. Det är liv och rörelse i fiskeläget, ser man noga på bilden, kan man urskilja många personer som plockar ur båtarna.
Landshövding Robert De la Gardie unnar sig en stunds vila i sitt arbetsrum i Linköpings slott. Han kan blicka tillbaka på en lång ämbetstid. Redan år 1867 hade han förordnats uppdraget och från 1869 ordinarie landshövding. Nu skrev man år 1901, han sista år på posten.
Vintervy mot miljön vid Gråbrödragatans möte med Ågatan i Linköping. I bildens centrum ses Domkyrkoförsamlingens sysslomansboställe. Från sommaren 1887 rymde gården även Jubergs Hyrkuskverk. Med lite ansträngning kan man ana företagets annonsering på fasaden. Från gården till höger drev den för stadens invånare så välbekanta målerifirman Stillströms sin verksamhet. Företagets skylt skymtar mellan träden.
Tanneforsfallet har skänkt sin kraft och understött företagsamhet sedan medeltiden. Med tiden växte kvarnbyn till ansenlig storlek och som mest utnyttjades inte färre än tolv enskilda fall. Här en vy som utifrån faktiska tillstånd kan dateras till 1930-talet. Anm: Fotografiet har tillskrivits Didrik von Essen (1856-1922). Motivet visar dock förändringar som tillkom efter dennes död.
Vy över Järnvägsparken i Linköping. Själva stationshuset ligger till höger utanför bilden. I blickfånget ses Järnvägshotellet. Det tornprydda huset till vänster inrymde från början av 1900-talet expeditioner för Östra Centralbanans Järnväg (ÖCJ) och Mellersta Östergötlands Järnväg (MÖJ). Tiden för bilden kan bestämmas till sommaren 1893.
Den forne knekten Sven Peter Skog har landat en knapp kilosgädda ur kvarndammen i Attarp. Att han nogsamt väger den med sitt besman kan tyda på att fångsten är till salu. När han inte fiskar brukar han tillsammans med makan Hanna det sedan länge avvecklade knektbostället Lilla Kvarntorpet strax här intill. Bild från omkring 1920.
Bakgårdsmiljö från Linköping med vy mot norr från den så kallade Wallenbergska gården invid Djurgårdsgatan. Ett gytter av hus med stiftets dom som fond. Närmast betraktaren ses gårdarna S:t Kors 66-67, vilket i modern tid motsvarar Djurgårdsgatan 11-13. Odaterad bild som utifrån kännetecken kan bestämmas till tiden omkring 1905.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.