Utställningens första-dagsstämpel är eftersökt. Brevskörden första dagen stämplas här, i moderna postkontoret på 2 trappor, av Georg Nilsson, bankavdelningen, under överinseende av en yngre filatelist.
Från 299 kr
En postiljon - i en arrangera situation - ankomststämplar bl a baksidan av pa-ketadresskort. Bilden är tagen på ett stämpelbord i moderna postkontoret i Postmuseum.
Dockor och bilar och allsköns moderna leksaker hittar vägen upp till ödebyggderna. Folk rekvirerar gärna saker genom varuhuskatalogen, och sedan kommer brevbäraren med paketen.
Station anlagd 1881. Tvåvånings stationshus i trä. Arkitekten var Edelsvärd. Mekanisk växelförregling.1943 moderniserades expeditionslokalerna, tillbyggdes bagageutrymme och inreddes byggnaden med moderna bekvämligheter. Stationshus K-märkt 1986.
Oxdjupet vid Oskar-Fredriksborgs fästning, Vaxholm, 1937. Vaxholms fästning, befästningar anlagda för att försvara inloppet till Stockholm. Gustav Vasa lät 1549 bygga ett torn på Vaxholmen för att spärra inloppet vid Kodjupet, och efter hand tillkom andra anläggningar, bl.a. tornet Fredriksborg vid Oxdjupet. Sitt nuvarande utseende fick anläggningen på Vaxholmen efter en total ombyggnad, färdig 1863, men den var redan då omodern. Försvaret byggdes ut ytterligare under 1800-talets senare del med bl.a. Oscar-Fredriksborgsfortet vid Oxdjupet. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=340203 Nationalencyklopedin 2002-03-15
Fröken Berna Lilliestråle i ett förbleknat porträtt från hennes ungdomstid. Egentligen Bernhardina och dotter till Carl Axel Lilliestråle och Sara Brita Östlund. Från 1863 var familjen bosatt i Vadstena, där fadern var i tjänst som syssloman vid stadens arbets- och fattighus. Efter moderns död 1878 flyttade fadern och Berna som parets enda barn till Uppsala. Hon avled som ogift i Strängnäs 1920. Foto omkring 1870.
Porträtt av fröken Anna Nordenfelt. Född 1797 som dotter till brukspatronen vid Björneborgs bruk, Johan Niklas Nordenfelt och dennes maka Anna Wilhelmina Posse. År 1855 flyttade hon som ogift från moderns hem i Kristinehamn till Godegårds socken. De första fem åren logerade hon i socknens prästgård som stiftsfröken hos kyrkoherdeparet Sundström. Från 1860 var hon bosatt hos sin syster Regina Grill på Godegårds säteri. Båda systrarna var för övrigt födda samma år, i januari respektive december.
Likt många av kyrkans män fick Rudolf Fjetterström tidigt ställa in sig på ett kringflyttande liv. Född i Ekeby 1838 blev han och hans syskon dessförinnan tidigt både moders- och faderslös men till synes väl omhändertagen av faderns andra hustru Maria Charlotta Aurelius. Efter grundläggande studier i Linköping avlade han teologisk examen vid Uppsala universitet 1860. Därpå följde tjänst som vice pastor i Tåby och Motala till en mer stadigvarande tjänstgöring erbjöds honom som komminister i Kimstad. Från 1871 finner vi honom som regementspastor vid Första livgrenadjärregementet i Linköping. Posten kom han att upprätthålla till 1877, även om han redan 1874 utsetts till kyrkoherde i Östra Ryd. Senare delen av sitt yrkesliv utgjorde Vadstena hemort för Fjetterström. Kyrkoherde i S:t Per och Strå församlingar men även som stadens folkskoleinspektör och inspektör för Vadstena allmänna läroverk. Från 1870 gift med Hedvig Livia Charlotta Billstén, vilket i tid ungefärligt motsvarar porträttet.
Här ser vi den utskiftade moderna gårdsparten uppbyggd på sin nya gårdsplats nere i dalen. Från vänster ser vi smedjan, den stora flygeln från 1904, manbyggnaden från 1912, dasset, magasinet och den mycket stora ladugården från 1906. På mindre än 10 år var alltså hela byggnadsbeståndet förnyat, en otroligt omfattande arbetsinsats. I förgrunden ses den ganska moderna grödan sockerbetor.
Från vägen Gumbaldkväiar ser Tingströms ställe mer resligt ut än uppifrån backsidan. Gavelspetsen har moderna trekantiga fönster i hörnen. Slantunen är mera påkostad med 4 slanor och en båge. T h skymtar ladugården i bulteknik, påbyggd 1912 med foderloft i resvirke och försedd med moderna fönster.
Egede, Hans, 1686-1758, dansk-norsk präst, Grönlands förste missionär, kolonisatör och geograf. Efter att ha verkat som präst på Lofoten från 1707 reste han 1721 med sin familj till Grönland som missionär. Han betraktas som den förste moderne utforskaren av Grönland. E. kvarstod som super- intendent över sitt missionsområde även sedan han 1736 flyttat till Köpenhamn, där han övertog ledningen av ett grönländskt seminarium som utbildade kyrkoarbetare för Grönland. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=159201 2001-08-23. AS.
scener, övriga, arkitektur, i staden
Ett hungrigt gäng - Harry Whittier Frees
Akrobaterna - Harry Whittier Frees
Avfyra! - Harry Whittier Frees
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.