Vad som tilldrog sig intresse från Östergötlands museums sida att 1972 dokumetera fastigheten i hörnet av Snickaregatan-Ågatan i Linköping är oss okänt. Byggnaden ansågs vid tiden knappast bära några högre arkitektoniska värden eller vara rivningshotad. Förhoppningsvis kommer framtidens betraktare visa större tacksamhet för bilden och oavsett ett tidsdokument. Vem minns exempelvis butiken som i stunden hade utförsäljning i husets gatuplan eller Dagmar Wiqvists pälssömmeri i samma läge.
Från 299 kr
Odaterad vy mot de tre sammanbyggda timmerhusen benämnda "Berget" efter läget på en av få bergshöjder i centrala Linköping. Husen på bilden återuppfördes 1874 efter en eldsvåda på platsen. Handlingen upprörde stadens styrelse. Man hade redan före branden önskat expropriera fastigheten för den brandfara i centralt läge som den utgjorde. Ägarna, sterbhuset efter mössfabrikanten Anton Östlund, lyckades emellertid värja sig och lät bygga den husgrupp som vidare kom att inrymma det populära caféet Berget.
Kind passerar pontonbron, som ersatte den gamla färjeförbindelsen. År 1960 ersattes bron i sin tur av en öppningsbar bro av aluminium. I fotots övre vänstra gräns ses fastigheten Curmansgatan 3 under uppförande. Fotot är från år 1959. Passagerarbåt. Kind. Stångån. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
På bilden ser vi dottern Amy knappt 12 år, okänd, Anna Catarina Pettersson 36 år med sonen Gustav knappt 1 år på armen, dottern Edit Helny 4 år, samt svärmor Maria Larsdotter 78 år. Gustav Larsson blev den siste brukaren av gården Husarve. Efter honom styckades markerna av och byggnaderna med tomt och det angränsande änget/hagen kom att utgöra den kvarvarande fastigheten. Gustav var en känd fiolspelman.
Denna fastighet kom till 1893 på samma sätt som Bild 788-790. Olof Jonasson kom från Mattsarve. Manbyggnaden uppfördes 1893 i snickarglädjestil likt grannfastighetens. 1939 sålde Olä stället till Ragnar Björkvist född 1898 från Stockholm och hans fru Gunhilde Kjölner född 1897 från Tönsberg i Norge. De sålde 1954 till Lars Fougled född 1925 från Snausarve och Birgit född Larsson född 1929 från Smiss på När. Dottern Yvonne född 1951 gift med Sven Melin från Hemse tog över fastigheten 200?.
Linköpings före detta rådhus. Över tiden har fastigheten emellertid inrymt ett flertal verksamheter, främst i gatuplanet och i andra våningen. Borgmästare- och domprostboställe, polisstation och bank är några exempel. Under perioden som bank utsattes den upplysningsvis för ett bankrån som räknas till de största i Sverige genom tiderna. Natten till den 25 mars 1854 tillgrep sig korpralen Nils Strid, förre landsfiskalen Johan Isaksson och smeden Lars Ekström ett belopp motsvarande 40-80 miljoner kronor i dagens penningvärde. Vy från Bokhållaregatan.
Våren 1960 invigdes Rally hotell i Linköping. Det lanserades som en innovativ kombination av hotell och motell och uppmärksammades stort. Hotellet har över åren bytt profil såväl som namn ett flertal gånger, men är ändå en välbekant byggnad för de flesta Linköpingsbor. Allt färre har däremot minnen av platsen dessförinnan. Här presenterar vi därför Storgatan 70 anno 1958, kort före rivningen för att ge plats åt det beskrivna hotellet. Från fastigheten hade Karl Gotthard Modin drivit sitt bleck- och plåtslageri.
Hotell Palace i Linköping. Dokumenterad av Östergötlands museum inför rivningshot. Ursprungligen uppförd på 1870-talets första hälft, möjligen av den för Linköping så betydelsefulla byggmästaren Jonas Jonsson. Som byggherre får tillskrivas Johanna Lindeberg som åtminstone från 1875 drev Hotell Lindeberg i fastigheten. Johanna hade tidigare varit gift med källarmästare Carl Gustaf Lindeberg som tillsammans innehade och drev Stora hotellet i staden. Hotellrörelsen kom att drivas under namnet Lindeberg till omkring 1930 då Palace tillkom.
Kvarteret Konsuln är platsen för stora och upprepade förändringar under en vuxen Linköpingsbos minnestid. Fotoåret 1967 stod ännu exempelvis fastigheten Gamla Tanneforsvägen 92 på sin plats likväl som det mesta av den äldre bebyggelsen. Efter omfattande rivningar kom platsen att upplåtas för bilparkering. När tiden var mogen togs marken i anspråk för stadens då nya räddningsstation. Även den har tjänat ut och under 2000-talet har här uppförts höghusbebyggelse i form av kontors- och flerbostadshus.
För många nu äldre Linköpingsbor är Astas Matsalar bekant. En enklare servering vid Storgatans östra delar med dåvarande gatunummer 17. Någon fruktbar granskning av rörelsens historia har inte varit möjlig för denna uppgift, vi kan inte ens presentera "Asta", som rimligtvis stod bakom rörelsen en tid. Från 1935 drevs den emellertid av fru Nanny Svensson. Här en dokumentation av vad som fanns kvar av inredning 1964, kort före fastigheten revs.
Fastigheten Storgatan 38 i Linköping från gårdssidan 1929. Gatuhuset har en hög ålder och uppfördes kort efter den stora stadsbranden år 1700. Gården bär en del folkliga namn där Tornebergska är ett vanligt förekommande vid sidan av Göta-huset. Den förstnämnda namnet efter guldsmeden Nils Tornberg som ägde gården från det sena 1700-talet. Göta-huset efter det varuhus som långt senare var inrymt i huset. Sedan 1965 står huset rest i Gamla Linköping och rymmer populära Dahlbergs café. Se där! Ännu ett namn.
Porträtt av handlare Axel Peterzén. Bördig från Västra Tollstad inflyttade han år 1871 till Linköping från Norrköping för att starta en med tiden mycket framgångsrik manufakturhandel i staden. Från 1880 låg butiken invid Stora torget och kom för linköpingsbor att bli en välkänd fasad, ända tills fastigheten revs 1971 för att ge plats för affärshuset Filbyter. I september månad 1882 gifte han sig med Hilma Katarina Gylling, född i Vadstena.
Gatubild mot korsningen av Bokhållaregatan och Nygatan i Linköping. I fastigheten på Nygatan 31 ses från vänster; J A Westerbergs Läderhandel, Evert Lundbergs Urmakeri och Urhandel samt A M Anderssons Skrädderiaffär. I gården trycktes Östgöta Correspontenten åren 1839 och 1840. År 1852 inköptes gården av källarmästaren Anders Peter "Bonn på Druvan" Andersson. Denne öppnade hotell och matsalen Druvan i ett nyuppfört hus på Bokhållaregatan, till vänster på bilden. Byggnaderna revs 1931.
Vårvintern 1962 planerades det för flytt av ett antal byggnader till friluftsmuseets Gamla Linköping. En timmerbyggnad från Rystad var aktuell vid sidan av hus från Nya Tanneforsvägen, Sandbäcksgatan och bildens fastighet invid Nygatan. Från den aktuella adressen tog man tillvara gatuhuset och ett lusthus på gården. Även bodbyggnaden närmast betraktaren omhändertogs och fick i friluftsmuseet ny funktion som så kallad sprutbod. På sin nya plats kom fastigheten att benämnas Sundströmska gården efter en tidigare ägare.
Brahegatan i Gränna sommartid. Oscar Carlson affär närmast i bild. Ett barn står i dörren och en kvinna med hatt står intill. En man och en kvinna står utanför grannhuset i norr vars dörrar står vidöppna. Det är sannolikt herr och fru Wetterhall som äger fastigheten. Det ligger en grus/jordhög på gatan som därintill verkar uppriven. Det är möjligen omläggning på gång, från kullersten till gatsten. Trottoaren har alltjämt dubbla rader med borgmästarsten.
Affären vid Backors kvarn. Fastigheten ägdes av Karl Särnblad. Efter 1905 hade handl. Olsson egen fastighet: Sofielund. Längst till v. postexpeditör Axel Olsson. Näste man är trol. handelsresanden Frans Olsson. Damen och mannen i hatt är antagligen hans gäster från Falköping eller Göteborg. Längst till h. handl. Gust. Th. Olsson. Foto fr. sekelskiftet, i varje fall före 1905, då Olsson flyttade till Sofielund uppe vid landsvägen.
Fastigheten Storgatan 20 förvärvades 1900 av firma N. Ekman. Otto & Helga Warenbergs hem, Storgatan 20. Tyska tomten. Foto taget 1902 före auktionen. Kameran har stått framför tamburdörren. Man ser genom "salen" in i förmaket. Drottningtavlan hänger på ytterväggen mot Ekmans gränd. Fönstren är mot Storgatan. Det breda vita broderiet vid gungstolen hör till en stor duk, som täcker taffelpianot, som på sin tid forslades på landsväg till Höryda, Härlunda, Helgas hem. Gardinerna var hemvävda.
Källare som kom fram vid rivning av fastigheten Kungsgatan 17. Källaren är ev rester av äldre byggnad. Källarens uppbyggnadsperiod infaller med all sannolikhet under år 1783-84 i samband med kyrkobygget. Efter 1834 års brand verkställdes en grundlig reparation av källaren varvid det nya stenvalvet inlades. År 1954 överflyttades källaren till Vänersborgs Museum. Överflyttningen verkställdes av murare Karl Bodén med hjälp av Karl Svensson. Kungsgatan 17 Vänersborg
Folkets Park jubileumsmiddag, 21983 Trelleborg kooperativa föreningens 40-årsjubileum 1947, det nystartade kooperativa föreningen Aktiv öppnade butik i fastigheten på Östergatan 29 i mars 1907. Fiol Prawitz, cello Lars Olsson, bas Sven-Erik Axelsson, piano Anna-Lisa Lundin, under orkestern Herbert Hansson, Wirgin och Olivia Nordgren, i förgrunden till vänster om dam med vit hatt och med kaffekopp i handen Josef Löv. Peter Nilsson håller tal.
Serie om 50 fotografier som visar byggnader tillhörande färgeriet i Annestorp, Lindome, i Mölndals kommun. Byggnaderna är uppförda på fastigheten Annestorp 3:33. Serien innefattar både interiörer och exteriörer samt detaljfotografier. Byggnadsdokumentation inför rivning. Fotografier tagna av John R. Johanson, Rstudio, den 29 oktober 2021. Färgeriet uppfördes ursprungligen år 1937 och byggdes ut 1951. Textilproduktionen i området upphörde 1968, men färgeriet fortsatte fram till 1993. Senare kom verksamheten i byggnaderna att utgöras av färgtillverkning.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.