Tuna kyrka. Arkitekt Daniel Hagman och byggmästare Per Hagmansson. Vitputsad stenkyrka med sadeltak. Tornet tillbyggdes inte förrän 1937. Klockstapel från 1746. Altarbord, predikstol från 1793 av Johan Edler. Orgelfasad från 1797. Sakristiedörr från 1721 från gamla kyrkan. Äldre läktarbarriär från 1691 bevarad.
Från 299 kr
till vä Hjärtum 7,3, Hjärtum 4:17, rött hus Solhem Hjärtum 3:24 det vita huset klockarn hus Västenhaga (Hjärtum 5:29) Skolan Hjärtum 14:80 och kyrkan Hjärtum 21:1 med Billegården framför. I förgrunden Hjärtums nya brygga vägen till den gamla bryggan skymtar till höger på bilden
Hallaryds kyrka - Den nya kyrkan uppfördes strax söder om den gamla 1862-1863, efter ritningar av arkitekt Abraham Ludvig Hedin. Kyrkobyggnaden är i sten i nyklassicistisk stil. Det treskeppiga långhuset avslutas med en rak korvägg och en bakomliggande halvrund sakristia i öster.
Under 1700-talets slut togs frågan om kyrkbygge upp i Tjureda församling. Den gamla stenkyrkan uppförd under 1100-talet var alltför liten och trång. Men det skulle dröja till 1860 innan arbetet med byggande av en ny kyrka påbörjades. Helgedomen invigdes den 28 september 1862 av biskop Henrik Gustaf Hultman. Kyrkan är uppförd av sten i historiserande blandstil.
Nuvarande Skatelövs kyrka uppfördes 1820-1821 och ersatte en medeltida stenkyrka som låg några hundra meter bort på den gamla kyrkplatsen. Kyrkan är tidstypiskt uppförd i nyklassicistisk stil efter ritningar av arkitekt Axel Almfelt. Den invigdes 24 juni 1825 av biskop Esaias Tegnér.
Hanhals gamla kyrka när den stod som ruin mellan 1894 (då en ny kyrka uppfördes) och 1940 då den återinvigdes. Arbetet med att renovera kyrkan leddes av landsantikvarien Erik Salvén och stadsarkitekten i Halmstad Figge Wetterqvist. Här ses västra gaveln och vapenhuset på södra sidan.
Vy över Annestorp mot kyrkan. Man ser det gamla ”Anderstorps fabriker” som revs 1909 till vänster. Till höger ser man ”Böggninga” som var arbetarbostäder för fabriksarbetare. Det fanns 52 rum och 3 kök (ett i varje våning), ej vatten och avlopp, WC på baksidan av huset. Årtal okänt.
Viksjö kyrka. Kyrkan uppfördes 1927-28, sedan det gamla brukskapellet från Västanå genom vådeld brunnit ner till grunden den 8 februari 1926. Efter ritningar av arkitekt David Frykholm i Härnösand uppfördes den nuvarande kyrkan av timmer av byggmästaren J. Wiklander. Flera av de gamla kyrkstallarna finns bevarade.; Kyrkan har en stomme av liggtimmer. Planen är åttkantig, med utskjutande vapenhus och sakrstia. Det valmade taket är täckt med träspån. Fasaderna är klädda med vitmålad, stående träpanel. Klockstapeln har en lökformigt svängd kupol ovanpå ett fyrkantigt torn. Den inköptes 1789 på auktion och tillhörde tidigare Högsjö kyrka. Kyrkorummets väggar och tak är klädda med vitmålad träpanel. Bänkdörrarna och vissa detaljer är marmorerade. Golvet är brädlagt. Predikstol och altaruppsats är utförda av snickarmästare Erik Johan Näslund. Altartavlan är ett verk av Stig Bergh. På läktarbariären finns tretton målningar av Arne Bohman.
Viksjö kyrka. Kyrkan uppfördes 1927-28, sedan det gamla brukskapellet från Västanå genom vådeld brunnit ner till grunden den 8 februari 1926. Efter ritningar av arkitekt David Frykholm i Härnösand uppfördes den nuvarande kyrkan av timmer av byggmästaren J. Wiklander. Flera av de gamla kyrkstallarna finns bevarade.; Kyrkan har en stomme av liggtimmer. Planen är åttkantig, med utskjutande vapenhus och sakristia. Det valmade taket är täckt med träspån. Fasaderna är klädda med vitmålad, stående träpanel. Klockstapeln har en lökformigt svängd kupol ovanpå ett fyrkantigt torn. Den inköptes 1789 på auktion och tillhörde tidigare Högsjö kyrka. Kyrkorummets väggar och tak är klädda med vitmålad träpanel. Bänkdörrarna och vissa detaljer är marmorerade. Golvet är brädlagt. Predikstol och altaruppsats är utförda av snickarmästare Erik Johan Näslund. Altartavlan är ett verk av Stig Bergh. På läktarbarriären finns tretton målningar av Arne Bohman.
Viksjö kyrka. Kyrkan uppfördes 1927-28, sedan det gamla brukskapellet från Västanå brunnit ner till grunden den 8 februari 1926. Efter ritningar av arkitekt David Frykholm i Härnösand uppfördes den nuvarande kyrkan av timmer av byggmästaren J. Wiklander. Flera av de gamla kyrkstallarna finns bevarade. Kyrkan har en stomme av liggtimmer. Planen är åttkantig, med utskjutande vapenhus och sakristia. Det valmade taket är täckt med träspån. Fasaderna är klädda med vitmålad, stående träpanel. Klockstapeln har en lökformigt svängd kupol ovanpå ett fyrkantigt torn. Den inköptes 1789 på auktion och tillhörde tidigare Högsjö kyrka. Kyrkorummets väggar och tak är klädda med vitmålad träpanel. Bänkdörrarna och vissa detaljer är marmorerade. Golvet är brädlagt. Predikstol och altaruppsats är utförda av snickarmästare Erik Johan Näslund. Altartavlan är ett verk av Stig Bergh. På läkarkarriären finns tretton målningar av Arne Bohman.
Interiör av Hycklinge kyrka. Altartavlan av Pehr Hörberg målades 1794 och anses vara ett av hans allra förnämsta verk. Predikstolen är äldre än nuvarande kyrka och var således uppsatt i den gamla, medeltida helgedomen som revs 1778. Bilden visar hur kyrkan tog sig ut efter 1885 års grundliga renovering. Bland annat utbyttes de gamla blyinfattade fönstren och ersattes med de nuvarande. Vad som inte tydligt framgår av bilden ommålades hela kyrkan invändigt, en mindre lyckad åtgärd enligt sagesmän, likväl som man insatte, enligt desamma, den rykande och mindre effektiva kamin som skymtar i bildens högerkant. Någon värme torde den väl ändå åstadkommit, i alla fall i högre grad än tidigare då kyrkans enda värmeanordning bestod av en öppen spisel i sakristian.
Kyrkan är till sina äldsta delar från 1200-talet och bestod från början av litet långhus med rakt avslutat lägre kor. Under slutet av 1400-talet slopades koret och långhuset förlängdes. Samtidigt tillkom det ännu bevarade vapenhuset. En brand 1773 i klockstapeln spred sig till kyrkans höga sadeltak som sedan ersattes av ett brutet tak med valmade taknockar. Mitt på taket uppsattes en klockbock försedd med ljudluckor och avslutad med en lökkupol. På denna är fästad en takryttare med flöjeln från den gamla klockstapeln med dess tillkomstår 1730. Den uppåt avsmalnande innerporten med sin smidesornamentik och dörrkläpp av bysantinsk utformning är den äldsta i Ångermanland (1200-tal). Omkring 1500 försågs innertaket med stjärnvalv, vilka dekorerades med målningar i Tierpskolans stil. Fönstren förstorades på 1750-talet. Inredningen präglas av 1600- och 1700-talen, då även de båda över varandra placerade läktarna byggdes. År 1854 ersattes den gamla kyrkan av en ny.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.