Samkväm efter återinvigning av Kållereds kyrka, 2/5 1976. Församlingshemmet. Längst till vänster: Ester kristensson Daga Alander Stående: Gustav Lindman Sittande som nr 4 till höger i bild: Herman Gustafsson, kyrkoherde, Mölndal
Från 299 kr
Samkväm efter återinvigning av Kållereds kyrka, 2/5 1976. Församlingshemmet. Bordssida vänster fr. v.: Eivor Johansson Lennart Johansson Ingrid Skansing ? Sven Skansing Bordssida höger fr.v.: Gunnar Nilsson ? Nellie Kullbring Rut Englund Torsten Englund
Brattåsgården Evelyn Petersson, 1912-2000. Född i Lowell, USA av svenska föräldrar, Nils och Ottilia Peterson. Evelyn var utbildad sömmerska/skräddare. Hon bodde i ett hus på Liveredsvägen 21, Björkeberga, som hennes föräldrar byggt efter återkomst från USA.
Efter raset av järnvägsbron vid Sidsjöbäcken i Sundsvall, fick resande som anlände till stationen under en period gå sträckan från stationen till andra sidan bron för att ta anslutande tåg.
Personal vid tåg, bilden tagen i samband bygget av en ny järnvägsbro efter raset vid Sidsjöbäcken, Sundsvall. Närmaste personvagnar är från höger Statens Järnvägar, SJ F2a 25141, F1, BCo3 och eventuellt C3deg.
Krylbobanan under byggnad, vid Frövi. SJ:s bandel Frövi-Krylbo. Foto av den nylagda rälsen, fyllning mellan slipers ej utfört. Möjligen fotograferat efter arbetsdagens slut då det ryker ur kaminröret till den vänstra baracken och personer saknas i bild.
Järnvägsstation i Falköping -Ranten. Stationen kallades Falköping-Ranten mellan 1864 och 1931. Efter 1931 blev det nya namnet Falköping C på järnvägsstationen. Eldrift på denna bandel kom 1926-06-15. Vid järnvägsspåret mellan Skövde och Herrljunga.
Järnvägsstation i Falköping-Ranten. Stationen kallades Falköping-Ranten mellan 1864 och 1931. Efter 1931 blev nya namnet Falköping C på järnvägsstationen. Eldrift på denna bandel kom 1926-06-15. Vid järnvägsspåret mellan Skövde och Herrljunga
"Kimstad" NÖJ lok 10 efter ombyggnad med bakre löpaxel Byggd 1904 1935 ombyggt till 1C1T, Enmanslok med överhettare Ändrade framtill sluttande sidotankar 1950 till SJ S26p 3172, Skrotat 1955
Styrelsen för Mellersta Blekinge Järnväg, MBlJ vid Djupadal station efter (Kallinge) underhandlingar med Sölvesborg - Kristianstads Järnväg, SCJ angående köp. Västra Blekinge Järnväg, WBIJ B 54 ombyggd till sjukvagn BKB 996 år 1912. Blekinge Kustbanor, BKB lok 18 med vagn.
Statens Järnvägar, SJ B 1026 vid Vingåkers station. Efter loket en postvagn littra SJ D3 och därefter två resgodsvagnar littra SJ F1 den första av 1915 års modell och den andra 1902 års modell. TT.
Arbetare vid järnvägen som röjer efter jordskredet i Getå den 1 oktober 1918 som orsakade en tågolycka. Statens Järnvägar, SJ F 1200 och restaurangvagnen SJ ABo3 2466 är två av de fordon som var inblandade.
Ånglok, Norra Östergötlands Järnvägar, NÖJ lok 17, tillverkat av Motala Verkstad 1920 för spårvidd 891mm. 1950 efter förstatligandet fick loket nytt nummer Statens Järnvägar, SJ N4p 3159. Det skrotades 1964.
Ånglok, Norra Östergötlands Järnvägar, NÖJ lok 16, tillverkat av Nohab 1917 för spårvidd 891mm. 1950 efter förstatligandet fick loket nytt nummer Statens Järnvägar, N6p 3163. Loket såldes 1959 till Hå Vallvik Järnväg och sedan 1969 såldes det till Roslagsbanans museiföreninge.
Ånglok, Norra Östergötlands Järnvägar, NÖJ lok 15. Loket är tillverkat av Nohab 1917 för spårvidd 891mm. 1950 efter förstatligandet fick loket nytt nummer Statens Järnvägar, SJ N6p 3162, skrotades 1970.
Norsholm - Västervik - Hultsfreds Järnvägar, NVHJ lok 4, Statens Järnvägar, SJ K5p 3136. Lok lastad på överföringsvagn för färd till Vislanda för skrotning efter 75 år i tjänst. Observera kransen på skorsten.
Järnvägsstation i Katrineholm. Västra stambanan vid Katrineholm öppnades för trafik 1862. Vid järnvägsspåret mellan Gnesta och Hallsberg. Eldrift på denna bandel kom 30.04.1926. Första byggnaden i bilden är Järnvägshotellet som uppfördes 1878 efter att den ursprungliga träbyggnaden brunnit ner.
Sommens Station. Statens Järnvägar, SJ. Stationen byggdes under 1870-talet efter Boxholmsmodellen som var ritad av chefsarkitekten Adolf W. Edelsvärd vid Statens Järnvägars arkitektkontor. Stationen revs under 1940-talet. Banan elektrifierades 1939.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.