Skolläraren G.W. Lundin med skolklass. Karl Plith står som nr två från vänster i näst översta raden. Även några andra ynglingar är kända. Femte i översta raden är Johan Flod. Fjärde i samma rad Erik Jonsson, son till en handlande Alfred Jonsson, kallad "Lump-Jonsson". Nummer två i nedersta raden är August Sahlqvist (blivande järnvägsman och trädgårdsmästare på Mösseberg?). Nr. fyra är Karl Ljungblom. En broder till denne var Magnus Ljungblom, blivande läroverksadjunkt som skrivit åtskilligt om Falköping från sin barndom. Skolan var gamla folkskolan på tomten där Vårdcentralen nu är belägen.
Från 299 kr
Linköpings Folkets hus invigdes av stadsminister Tage Erlander den 12 december 1953. Våren 1954 fullföljde konstnären Nils Wedel sitt konstverk "Samhället av idag" i foajén på Foljets hus. Ursprungligen kallades verket "Arbete och fritid". Målningen uppfördes i en vaxmålningsteknik, kallad Nawax, som Wedel själv uppfunnit. På bilden ses konstnären tioll höger och på huk sitter hand medhjälpare Niels Henry Mörck. Konst. Målning. Offentlig konst. Konstverk. ... ... ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Kopia av von Drais sparkvagn, löpmaskin, 1700-talet. Tillverkad av trä med trähjul som är skodda med järnband, framhjulet är fast monterat i ramen. En planka förbinder främre och bakre hjulen som är monterade i "gafflar" a trä. Styret av trä är fast monterat, går inte att vrida, styra med. Löpmaskinen kunde inte användas som transportmedel p.g.a. tidens dåliga vägar och gator, utan man körde i parker och salonger. Det var en rikemans "leksak". Även kallad "Hobby horse", då cykeln ofta var utformad som en häst med kropp och huvud, hade cykeln ögon kunde den se, trodde man, och på så sätt blev den säkrare.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Olika gjutanordningar. Övre bilden visar hur en plåt begjutes med användning av så kallad kaskadgjutare, varvid emulsionen rinner i avsatser ned på plåten# härigenom erhålles ett jämntjockt skikt. Plåten föras på gummivalsar åt höger. Undre bilden visar en springgjutare, där emulsionen tillförs en "ficka" och därifrån genom en noga dimensionerad springa gjutes ut över underlaget. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 250.
Restaurang Pehrssonska trädgården. Det var Börje Pehrsson som 1865 köpte lasarettsläkare Jakob Strömquists då tämligen nybyggda villa och öppnade där ett sommarvärdshus, då benämnt "Börje Pehrssons". Detta blev mycket populärt både bland stadens folk och tillresta kurortsgäster. Bilden är tagen från nuvarande Södra Hamnvägen, huset i fonden är en paviljong kallad "Baden-Baden". Strax framför skymtar musikpaviljongen med spira på taket uppförd 1879. Huset t v är restaurangbyggnaden längs med Västra Vallgatan, med veranda åt väster. Huset t h är danspaviljongen byggd 1882. Bildens beteckning är "Personska trädgården".
Trottorps by på 1870-talet. T.v. manbyggning av sydgotisk typ, här i trakten kallad loftstuga eller"stuva å loft". Byggnaden är sedan länge riven. Enligt äldre personers uppgifter var denna byggnadstyp på bondgårdarna regel vid 1800-talets mitt. Fanns också i Yggesbo. Orginalfoto skänkt 1925 av lantbrukaren Per Eskilsson,Hagalund, Halltorp.(Fru Eskilssons fädernehem). Eftervintern 1869 C5 Text på bilden:"Flygel stor sal med målade tapeter. Där döptes Per Persson.""Den högra ladugården hör till granngården.""Ladugården till denna gård, Per Persssons." Till vänster:"Carlslund i Trottorp".Till höger:"Per Persson ägare till gården"
Personal vid Arméns Motorskola i Strängnäs omkring 1960 Personer enligt numrering, se bild 2. 6. major Stig Colliander P 2, Chef MotorS 1957-61. Senare regementschef på P 10/Fo 43. 8. löjtnant Bernt Hasselrot I 10 9. arméingenjör Sven Pettersson 10. fanjunkare Erik Larsson I 10 12. tygverkmästare Rolf Nordström P 4, senare 1. ding (tekniklärare) vid MotorS 13. rustmästare Sven Falk I 10 14. armétekniker Sigvard Bände 15. rustmästare Runo Wiklund T 4, senare 1. ding vid MotorS 18. tygverkmästare Persbjer, senare ding vid MotorS 21. tygverkmästare Bengt Lundblad P 4, senare 1. ding vid MotorS 27. tekniker Eriksson kallad Lången, senare Foto- och ritdetaljen på P 10
Bild tagen vårvintern 1908. Annexet saknas och byggs några år senare och till vänster skymtar "schatullet" som plockas ner inom kort och återuppförs på Herrhagen, okänt var. På tomten är Ludvig Martins nybygge, under lång tid med posten som hyresgäst, inflyttningsklart 1910. Läroverkets gymnastiksal är oputsad, saluhallen är under uppförande och den invigs 30 oktober 1909, gamla lasarettet används som brandstation sedan 1905 och villan till höger, traditionellt kallad "bankens trädgård", ägd av översånglärare Lindh står kvar ett femtontal år och på den tomten invigs Baptistförsamlingens tabernakel 1925. Notera att skolgården är rena leråkern vid en blöt vår.
Fälttävlan P1-P10, 1973 Samling inför tävlingen Bild 1 I väntan på avfärd från kaserngården frv. fänrik Jan-Åke Gustavsson, fanjungare Bertil Allebjer, överfurir Åke Toll och dagunderbef sergeant Dag Nordenbjörk Bild 2 Överste Colliander hälsar de tävlande välkomna. Bild 3 Fanjunkarna Harry Söderberg och Karl-Erik Nord tävlande i klassen yngre oldboys samt Robert Carlsson (kallad "Pokalkalle" efter många erövrade priser) Bild 4 Frv Fanjunkarna Curt Harg, Ulf Larsson, Bertil Eklöf och Sven Jacobsson. Bild 5 Frv kapten Jakko Bergqvist och fanjunkare Arne Granath Bild 6 Fanjunkare Bernt Kindlund Bild 7 Armétekniker Kaj Danielsson
Flottningsarbetare vid skiljestället i Lenninge, troligen 1919. Medlemmar i det s k "anner-laget", dvs folk från Edstuga, Freluga, Söräng, Sunnerstaholm. Bakre raden från vänster: nr 2 Tillander från Söräng, kallad "Värmland", nr 4 Olov Frank från Sunnerstaholm, nr 7 Häll-Jonas Johansson från Edstuga. De vuxna i främre raden från vänster: nr 1 Ol-Jans Lars från Edstuga, nr 8 Helmer Halvarsson från Edstuga, nr 9 Röst, nr 10 Ol-Jans Olle Andersson från Edstuga. Ytterst till höger i vit skärmmössa Wille Hellberg från Voxsätter som var skrivare. Upptill i bakgrunden skymtar härbret och mangårdsbyggnaden på Näset.
Fotografi av Varbergs torg på 1880-talet mot Bäckgatan i söder, innan återuppbyggnaden efter branden 1863. Det stora ödsliga torget är belagt med kullersten och pryds av en rund staketförsedd plantering, kallad Brännvinsringen och tillkommen 1883. Till vänster ses Rådhuset vid Drottninggatan och till höger ligger bostadshusen i kv Gästgivaren vid Kungsgatan. Konstnären Richard Bergh (Konstnärskolonin Varbergsskolan) bodde där på Kungsgatan 28 med sin familj på 1890-talet. Bakom det långa planket längs de avbrunna tomterna ses ett tält sticka upp. Resande teatersällskap och cirkusar lär ha fått använda platsen för sina föreställningar.
Marknadsbesökare på Kungsbacka torg år 1948 där bland annat laggkärl ocholika slags korgar saluförs. Bussar står parkerade på torget, men kring denna tid flyttades bussparkeringen till järnvägsstationen. I bakgrunden ses byggnaden i kv Tullen 8, kallad Gamla Gästis eller Medinska fastigheten, som var en av de första byggnaderna som uppfördes efter den stora branden i Kungsbacka 1846. Då var den ett av få tvåvåningshus i staden. Vid tiden för bilden låg Göteborgs Bank och en Möbleringsbolaget i huset. Den 16 september 2006 ödelades det anrika huset i en ny brand.
Marknad år 1948 med bland annat laggkärl, spån- och flätkorgar på Kungsbacka torg. I bakgrunden ses byggnaden i kv Tullen 8, kallad Gamla Gästis eller Medinska fastigheten, som var en av de första byggnaderna som uppfördes efter den stora branden i Kungsbacka 1846. Då var den ett av få tvåvåningshus i staden. Vid tiden för bilden låg Göteborgs Bank och en Möbleringsbolaget i huset. I den högra gavelprydda delen av huset låg under många decennier Kristianssons Kafé, som dels hade en enklare öl- och smörgåslokal, dels en mer ombonad konditorilokal. Den 16 september 2006 ödelades det anrika huset i en ny brand.
Mangårdsbyggnaden på Norra Staregården i Onsala, senare kallad Staragården. Till höger ses ekonomibyggnaden där en ridskola etablerades 1900-talets senare hälft. Bostadshuset på bilden uppfördes på 1830-talet och revs, som sista kvarvarande byggnad på gården, vid slutet av 2020. (Se även bild G8961) Hit kom skeppare Andreas Clase från Clasagården med fru vid 1760-talets mitt. De fick många söner som alla blev skeppare och de byggde tillsammans upp en ansenlig förmögenhet som gjorde att Andreas kunde köpa in flera andra Onsalagårdar t ex Häcklehagen och Håkulla.
Mössebergs Folkets park. År 1908 startade Verdandi gamla folkparken vid Mösseberg. Fr.o.m. 1911 övergick Folkets Park till eget företag. På möte med Folkets husförening beslöts den 25 april 1928 om sammanslagning av de båda föreningarna. Men redan 23 augusti följande år enades man om parkens förflyttning och 7 december samma år undertecknades köpkontrakt med Bernhard Gustafsson om förvärv av området å "Mossen" nära Ällagatan eller nuvarande stadsäga 509. Där startade nya Folkets Park i augusti 1930 och därmed var Mössebergs Folkets park saga all. Denna park låg å Öster Nolgården stadsäga 890, vanligen kallad Nolgårdens äng. Var belägen nedanför bergsluttningen ovanför en lägre årsträckning. Dansbanan i norra hörnet och serveringen i sydvästra delen.
Tornbergska gården även kallad Götahuset vid korsningen Storgatan/S:t Larsgatan. I slutet av 1940-talet breddades S:t Larsgatan och den lägre delen av huset togs bort. Huset flyttades till Gamla Linköping från Storgatan 38. Byggnaden uppfördes efter den svåra branden år 1700 av rektor Simon Löfgren (d 1723). 1762 köpte Zacharias Lindberg (1727-86), denne drev en manufakturaffär och grundade stadens första industri, en bomulls- och linnefabrik. 1792 köpte guldsmeden Nils Tornberg huset och gav byggnaden dess nuvarande utseende genom att putsa den och ge den sin fronton. Dock behöll byggnaden ännu vid mitten av 1800-talet sitt spåntak.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.