Långlöt
Från 299 kr
Vällingby
Runsten
Långlöt 49:1
Långlöt 30:1
En liten gosse tittar förundrat mot den sannolikt välklädde fotografen och hans otympliga kamerautrustning. Den pensionerade generalmajoren Fritz Lovén dokumenterade flitigt sin hemstad Linköping och rimligtvis visste han vad pojken levde i ovetskap om, att miljön i hans kvarter inte var för evig. De gamla trähusen skulle i själva verket rivas kort efter mötet för att ge plats för det så kallade Borgarhemmet med fasader utmed Apotekaregatan och Nygatan. Den gamla gårdens gatuhus mot Nygatan ses i husradens bortre ände. Det höga fasaden som anas i fonden motsvarar dagens Nygatan 39. Foto omkring 1910.
Ur en fritidsfotografs samling hämtar vi denna för tiden unika vy. Den forna hälsobrunnen Ekkällan i dagens södra delar av Linköping öppnades på initiativ av Johan Otto Hagström år 1761. Denne var läkare i staden och kunde inte minst räkna sig till en av Carl von Linnés lärjungar. Brunns- och värdshusrörelsen på platsen var igång till mitten av 1800-talet. Den sista, kända annonsen för brunnsdrickning ur Ekkällan publicerades år 1861. Det höga huset invid träddungen uppfördes som värdshus och bostad för traktören 1802 och står i ett något flyttat läge ännu på sin plats, Ekkällegatan 4. Bilden visar det som minde om platsen i början av 1900-talet.
Seby gravfält, runstenen. Inskriften lyder: "Ingjald och Näf och Sven, de lät resa stenen efter Rodmar, sin fader" Seby gravfält har 285 synliga fornlämningar, bl.a. en mycket ovanlig treudd. Gravarna består av ett röse, högar, stensättningar, en skeppssättning, hällkistor, kalkstensflisor och resta stenar, klumpstenar samt en skålgropsförekomst. De mycket varierande gravformerna och det höga gravantalet tyder på att gravfältet nyttjats under större delen av järnåldern. Ca 500 meter söder om gravfältet står Ölands högsta runsten. (Uppgifterna är hämtade från http://www.hembygd.se/segerstad-hembygdsforening/seby-gravfalt/)
Man undrar om de fåtaliga rakarna med rågskupor är det väsentliga i Masses motivval. Snarare kan man tro att det är landskapet med Bjärges västra part, Arvid Danielssons, i bakgrunden. Från vänster ser man Bjärges stolpkvarn, fribaptistkapellet, klappade askar längs Bjärgeskvior med möjligen stentunen framför, Arvid Danielssons gård där ladugården ännu har agtak, ladugårdsflyglar,manbyggnadens flygel, manbyggnaden med bakbygge och alldeles inpå smedjan innan den flyttades utanför tomten. De höga träden står i den s k Melanderska lunden. Bjärges norra och östra gårdsparter döljs av raken t h.
Bilden visar kohusets baksida med gödselhög och en bit av tröskhuset. Taken är halmtäckta, där hänglarna, stängerna utanpå halmtaket, är mycket långa på tröskhuset. Kohusets bjälklagsändar är skyddade från väta av varsin bräda. Enda ljusinsläppet i kohuset är överljusfönstret ovanför gödseldörren. Tröskhuset har fått ny funktion, okänd vilken, men senare hade man här höns- och kycklinghus. Den tidigare höga och svängda muren i öppningen har kapats och man har satt in en port. Muren är påbyggd så det blir tätt upp till taket. Man ser att öpnningen på gaveln också är tillmurad med en isatt port.
Langstigvagnen har namnet efter de låga men långa stegliknande lämmarna på vagnens sidor. Denna typ av vagn användes ofta när man körde in skupar, sädeskärvarna, vilka man i viss mån kunde stapla och då behövdes inte höga lämmar på vagnen. Sådana lass var ganska lätta och då kunde man både ha en lång vagn och ändå bara behöva en dragare. Här hos Fie Danielssons ser man att vagnen är förberedd med skaklar till enhäst som dragare. Lägg märke till mängden ved och ris på torkning för vinterns behov.
Ladugårdsbyggnaderna har förnyats rejält sedan Bild 832 och 834. Bara magasinet och vedboden på dess hitre gavel står kvar, magasinet har förlängts med en sektion som det ljusa taket visar. Den gamla stenbyggnaden med brant faltak är borta, liksom tröskhuset (möjligen ombyggt) och hela den gamla ladugården och en helt ny ladugård med fähusdel i sten och foderloft i trä under halmtak har uppförts. Hela längan mot vägen innehåller stall, kohus, grishus mm, medan den breda och höga delen hitåt innehåller lada med mycket stort loft.
Det är en storslagen gårdsanläggning Oskar och Emma Danielsson byggde. Manbyggnaden från 1912 är en hög parstuga med dubbel fönstersättning i modern utformning. På baksidan finns ett köksbakbygge. Huset står på en hög blockimiterad sockel, innanför vilken det finns en källarvåning. Taket är täckt med papp i lodstående vådor och skorstenarna är höga och gjorda av tegel. Flygeln byggdes redan 1904 och här bodde man nog några år innan manbyggnaden var klar. Den innehåller brygghus, drängkammare och ...? med sädesmagasin på loftet. Mellan byggnaderna skymtar smedjan. Det ser ut som om hela trädgården är full av högvuxna foderbetor!
På väggen hänger ett par träskostövlar på tork. Det är rymliga träskor som klätts med höga skaft av läder, skaften gick upp på halva låren. Dessa använde man vid uthavsfiske som skydd för väta och för värme, särskilt på vinterhalvåret. Boden är en bulbod, där de otäta bularna på långväggen tätats genom påspikning av bräder. Gavelfältet är utbytt med moderna bräder och boden har kostats på papptak. Den har en lucka i stället för fönster, vilket var det vanliga om man överhuvudtaget hade något ljusinsläpp i boden.
Norrköpings gamla rådhus, populärt kallad "Smörasken", började uppföras 1724 men stod inte helt färdig förrän 1734. Trots att byggnaden redan vid invigningen ansågs för liten kom den att i mer än ett och ett halvt sekel tjäna som stadens rättsliga och administrativa centrum. Den två våningar höga stenbyggnaden inrymde förutom rådhus- och kämnärsrätterna (underdomstol) även sjumanskammare, kansli och arkiv, dessutom stadsvaktens rustkammare och den obligatoriska stadskällaren. Till höger om Rådhuset ses Ekbohmska gården, bostad åt justitieborgmästare Jacob Ekbohm men även interimt rådhus vid byggandet av gamla rådhuset samt konungaresidens vid riksdagarna åren 1759 och 1800. Bild från 1800-talets sista år.
Linköpingsvy som inte nämnvärt förändrats sedan fotograf Didrik von Essen frös den vintern 1902. I blickfånget låg då som nu läroverkets unika gymnastikhus, uppfört 1880-81 efter ritningar av linköpingsingenjören Rudolf Ström med viss bearbetning av den från Stockholm verksamme arkitekten Axel Fredrik Nyström. Resultatet blev en stolt byggnad i en slags tegelrenässans med höga fönster och rik putsdekor. Över portalen ses ett medaljongporträtt av den svenska gymnastikens fader, Pehr Henrik Ling. Till höger skymtar Konsistoriehuset som även det ännu står kvar i oförändrat skick.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.