Tändsticksetikett från Nybro Tändsticksfabrik, "Punchs dog Toby." Handlanden Johannes Petersson i Gräsgärde var först att starta en tändsticksfabrik i Nybro på 1860-talet. Den fabriken var nerlagd 1873 när apotekaren Carl G Fohlin tog initiativet till nästa fabrik som bar namnet Nybro Tändsticksfabrik AB. Den fabriken var belägen i byn Göljemåla i Madesjö socken. Fabriken drevs fram till 1878 då bolaget gick i konkurs. Alldeles i jämte den gamla fabriken byggdes 1876 en annan tändsticksfabrik av Ludvig Möller från Kalmar. Fabriken som endast tillverkade fosfortändstickor med ett tjugotal anställda, blev inte långvarig och 1878 gick den också i konkurs. Nu är det dags för nya ägare att träda in på arenan. 1879 rekonstruerades tändsticksfabriken av en ny styrelse med Gustav Ohlsson i Brånahult och P C Jonsson i Östra Bondetorp samt J G Blomdell som också var disponent. De köpte in Möllers konkursbo men ganska snart lades tillverkningen ner och flyttades till huvudfabriken straxt norr om blivande Långgatan. Under J G Blomdells ledning stiftades ett aktiebolag som med framgång drev tändstickstillverkning vid Nybro Köpings tändsticksfabrik. (Nybro Säkerhetständsticksfabrik, 1881)Tillverkningen var nu endast säkerhetständstickor. Fabriken överläts så småningom till N Simonsson, Nybro och disponent A Ekendahl, Uppsala. 1913 såldes fabriken till Kreugers tändstickstrust AB Förenade Tändsticksfabriker. Fabriken lades ner efter något år. Fabrikens lokaler användes sedan av Orrefors sliperi, Engströms Formgjuteri och senast från 1932 Nybro Svarveribolag. De gamla industribyggnaderna vid Långgatan i Nybro och som inrymde tändsticksfabriken revs på 1970-talet. I en trossbotten fann man tändsticksaskar från hela tändsticksepoken och kunde glädja samlarna av askar och etiketter i Nybro. Man fann också den speciella trämall som användes vid askvikningen i hemmen kring sekelskiftet. (Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/nybro_tandsticksfabrik.htm)
Från 299 kr
Interiör från packrummet på Kalmar Nya Tapetfabrik. Kalmar Nya Tapetfabrik hade sitt ursprung i Gränna 1867. Tillverkningen flyttades till Kalmar 1882 där en byggnad uppförts på Fabriksgatan. Mitt emot byggdes Sandbäcks Kakelugnsfabrik och dessa två fabriker gav gatan sitt namn. Det ursprungliga namnet på fabriken var J. P. Johanzon & Co, Kalmar Tapetfabrik. Johanzon fick så småningom en delägare, Carl Johansson. Rörelsen utvidgades och under 1885 köptes det in många nya moderna maskiner. 1888 såldes fabriken till John Schwartz, som efter en tid fick två nya delägare, Christian Hofverberg och Robert Biesenbach. Tre år senare sålde Schwartz sin andel till Hofverberg. Tapetfabriken ombildades 1902 till aktiebolag med namnet Kalmar Nya Tapetfabrik och Hofverberg som VD. I början på 1900-talet arbetade där ca 40 personer. Vid förra sekelskiftet producerade man årligen ca 1 200 000 tapetrullar. Fabriken ödelades vid en brand 1912 men återuppbyggdes. När Hofverberg avled 1916 blev Isak af Ekenstam ny VD. Fabriken fick ett fint renommé 1918 när den blev kunglig hovleverantör. Ernst Lindh övertog K. 1921 och senare kom sönerna Björn och Ulf att driva företaget. Fabriken flyttade 1939 till ett nybyggt industrihus vid Södra vägen, ritat av arkitekt Gösta Gerdsiö. Anläggningen byggdes till 1945 och 1960. K. utvecklades till en av Europas modernaste och som mest var ca 70 personer anställda. En del av produktionen gick på export. Man använde sig av varumärket Calma tapeter. K. drev även två affärer, en på Fabriksgatan och en kemikalieaffär i Odd Fellowhuset. År 1970 köptes K. av Tapetinvest AB och ingick så småningom i ECO Tapeter AB. Produktionen i Kalmar upphörde 1971. Sedan 1972 finns dansrestaurangen Sandra i de tidigare fabrikslokalerna. Källa:Kalmar Lexicon
Tändsticksetikett från Nybro Tändsticksfabrik, "Nybro Köpings Tändsticksfabriks paraffinerade säkerhetständstickor utan svafvel och fosfor." Handlanden Johannes Petersson i Gräsgärde var först att starta en tändsticksfabrik i Nybro på 1860-talet. Den fabriken var nerlagd 1873 när apotekaren Carl G Fohlin tog initiativet till nästa fabrik som bar namnet Nybro Tändsticksfabrik AB. Den fabriken var belägen i byn Göljemåla i Madesjö socken. Fabriken drevs fram till 1878 då bolaget gick i konkurs. Alldeles i jämte den gamla fabriken byggdes 1876 en annan tändsticksfabrik av Ludvig Möller från Kalmar. Fabriken som endast tillverkade fosfortändstickor med ett tjugotal anställda, blev inte långvarig och 1878 gick den också i konkurs. Nu är det dags för nya ägare att träda in på arenan. 1879 rekonstruerades tändsticksfabriken av en ny styrelse med Gustav Ohlsson i Brånahult och P C Jonsson i Östra Bondetorp samt J G Blomdell som också var disponent. De köpte in Möllers konkursbo men ganska snart lades tillverkningen ner och flyttades till huvudfabriken straxt norr om blivande Långgatan. Under J G Blomdells ledning stiftades ett aktiebolag som med framgång drev tändstickstillverkning vid Nybro Köpings tändsticksfabrik. (Nybro Säkerhetständsticksfabrik, 1881)Tillverkningen var nu endast säkerhetständstickor. Fabriken överläts så småningom till N Simonsson, Nybro och disponent A Ekendahl, Uppsala. 1913 såldes fabriken till Kreugers tändstickstrust AB Förenade Tändsticksfabriker. Fabriken lades ner efter något år. Fabrikens lokaler användes sedan av Orrefors sliperi, Engströms Formgjuteri och senast från 1932 Nybro Svarveribolag. De gamla industribyggnaderna vid Långgatan i Nybro och som inrymde tändsticksfabriken revs på 1970-talet. I en trossbotten fann man tändsticksaskar från hela tändsticksepoken och kunde glädja samlarna av askar och etiketter i Nybro. Man fann också den speciella trämall som användes vid askvikningen i hemmen kring sekelskiftet. (Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/nybro_tandsticksfabrik.htm)
Tändsticksetikett från Nybro Tändsticksfabrik, "Nybro Köpings Tändsticksfabriks säkerhetständstickor" Handlanden Johannes Petersson i Gräsgärde var först att starta en tändsticksfabrik i Nybro på 1860-talet. Den fabriken var nerlagd 1873 när apotekaren Carl G Fohlin tog initiativet till nästa fabrik som bar namnet Nybro Tändsticksfabrik AB. Den fabriken var belägen i byn Göljemåla i Madesjö socken. Fabriken drevs fram till 1878 då bolaget gick i konkurs. Alldeles i jämte den gamla fabriken byggdes 1876 en annan tändsticksfabrik av Ludvig Möller från Kalmar. Fabriken som endast tillverkade fosfortändstickor med ett tjugotal anställda, blev inte långvarig och 1878 gick den också i konkurs. Nu är det dags för nya ägare att träda in på arenan. 1879 rekonstruerades tändsticksfabriken av en ny styrelse med Gustav Ohlsson i Brånahult och P C Jonsson i Östra Bondetorp samt J G Blomdell som också var disponent. De köpte in Möllers konkursbo men ganska snart lades tillverkningen ner och flyttades till huvudfabriken straxt norr om blivande Långgatan. Under J G Blomdells ledning stiftades ett aktiebolag som med framgång drev tändstickstillverkning vid Nybro Köpings tändsticksfabrik. (Nybro Säkerhetständsticksfabrik, 1881)Tillverkningen var nu endast säkerhetständstickor. Fabriken överläts så småningom till N Simonsson, Nybro och disponent A Ekendahl, Uppsala. 1913 såldes fabriken till Kreugers tändstickstrust AB Förenade Tändsticksfabriker. Fabriken lades ner efter något år. Fabrikens lokaler användes sedan av Orrefors sliperi, Engströms Formgjuteri och senast från 1932 Nybro Svarveribolag. De gamla industribyggnaderna vid Långgatan i Nybro och som inrymde tändsticksfabriken revs på 1970-talet. I en trossbotten fann man tändsticksaskar från hela tändsticksepoken och kunde glädja samlarna av askar och etiketter i Nybro. Man fann också den speciella trämall som användes vid askvikningen i hemmen kring sekelskiftet. (Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/nybro_tandsticksfabrik.htm)
Bilden är tagen i smedjan på gården Jon-Jons i Trödje den 13 juli 1939, i samband med slåttern. Gården ägdes av fröknarna Karin (längst t.v.) och Stina (längst t.h.) Jonsson. Vid städet syns fröknarna Jonssons systerson Göran Andersson, senare med efternamnet Wästersved, och lantarbetaren Georg Andersson som var anställd på gården under flera årtionden. Göran Andersson/Wästersved övertog senare gården. Reportage för Norrlandsposten.
Några herrar står uppradade för fotografering. Bilden är tagen i samband med Skärstads handelsförenings årsmöte. På en stol i mitten sitter en av initiativtagarna till föreningen, Viktor Nilsson, med ett blomsterarrangemang i famnen. Stående från vänster till höger Lennart Hörnstein, John Eriksson (anställd i Handelsföreningen), Carl Bostig, Fredrik Ekman, Bertil Weimner, Johansson på Lund.
Småstugorna som de var förr. Ovanför stugorna står fr.v. J. Sandberg, i mitten Björk, t.h. J. Abrahamsson. Enligt annan upplysning bodde en Karl Jakobsson i huset t.v. I hus nr. 2 bodde en soldatänka Timan med sin sondotter och i det tredje huset bagare Åkermark, enligt utsago anställd i Cederlunds bageri.
De små stugorna på Hästbacken. Ovanför stugorna står t.v. J. Sandberg, i mitten Björk, t.h. J. Abrahamsson. Enligt annan upplysning bodde en Karl Jakobsson i huset t.v. I hus nr.2 bodde en soldatänka Timan med sin sondotter och i det tredje huset bagare Åkermark, enligt utsago anställd i Cederlunds bageri.
Enligt noteringar: "Fritz Oskar Hansson (1886-1973) med familj. 'Fritz på Korpås' var anställd bl a som portvakt på Munkedals bruk. Huset är ett typiskt egnahem byggt av en arbetare på bruket. Nedanför trappan står dottern Aina, senare gift Thorsell, som tillsammans med sin man övertog huset efter föräldrarna." (BJ)
Strandhugget 1922 Underbefälskårens Strandhugg. Fr.v. ser vi furirerna 1. Vihelm Trygg 2. Gunnar Källén 3. Aldor Leijon och 4. Gustaf Svensson. Den drivande kraften bakom ordnandet av Strandhugget var furir Kärrberg, anställd vi Kasernavdelningen. Han var mycket road av parkarbete och lade ner mycket arbete på regementets planteringar.
Abrahamsons Berednings Aktiebolag. Plysningen och lagningen tre trappor upp i fabrikshuset på Kvarngatan 39. Här lagas styck vävda i väverierna en trappa ner. Lokalerna var uthyrda till Albin Persson & Co och Fabrikör H. Eickhoff, den senare innan han blev fabrikör anställd som verkmästare i Yfa.
Enligt senare noteringar: "Erik Karlsson, 'Spel-Erik'. Han var anställd på Munkedals bruk som fabriksarbetare hela sitt yrkesliv. Som amatörmusiker hade han orkester på 1930-talet. Han gav musiklektioner under många år och var ofta anlitad som spelman på såväl dansbanor som kalas." (BJ)
Handskriven text på fotografiets framsida: "Inginiör Hebel med Fru".159 Handskriven text på baksidan: "Ingeniör Hebbel med fru. Hebbel var anställd hos "Kullgrens änka" som ritare och arkitekt, var tysk till börden också hans fru. Kortet är från 1890 - 1900 2 st kort till medföljer, 1 på frun och 1 på 2 av barnen Alfild Johansson Fiskebäckskil var barnju
Enligt noteringar: "31 juli 1929. Brudparet Gösta Hugo Ramsten och Linnea, f. Moberg, (bägge musikdirektörer?) utanför förvaltarbostaden, Torreby. Äreporten inrymmer bokstäverna 'R' och 'M'. Det restes även upp ett tält där middagen intogs. Paret fick två barn, Göran och Märta. Den senare anställd på Svenskt Visarkiv." (BJ) Id.: Lars Ramsten, SVT Falun.
Torntutare i Uddevalla kyrka. Johannes Karlsson född omkring år 1842. Informationen står skrivet på kopians baksida. Johannes Karlsson, f. omkr. 1842, var förste "torntutaren" i Uddevalla. Johannes Karlsson var morfar till Douglas Callins hustru, Maja Callin. Överlåtaren är född i Uddevalla och var tidigare anställd som resandeförsäljare i damkonfektion åt konfektionsindustrin Schwartzman & Nordström i Uddevalla.
Enligt fotografens notering: "Kullgrens Enka AB skall nedlägga stenhuggeriet i Vägga, Kungshamn, och flytta verksamheten till Hunnebo. Reparatör Yngve Johansson har varit anställd där i 11 år t.v. Truckförare Gösta Algsten 14 år i mitten och Göte Karlsson 11 år t.h. Kullgrens Enkas arbetsplats i Vägga, Kungshamn".
Herr Wickholm anställd på Gavleverken AB. Mekanisk verkstad med ursprung i Lindahl & Runers Mekaniska Verkstad. 1893 ombildades till Gefle Verkstads AB där även Brynäsvarvet ingår sedan 1896. Ändrade 1910 till Gefle Verkstads & Gjuteri AB. 1924 till namnet AB Gavleverken. Anlade 1938 ett emaljeringsverk. Företaget köptes 1959 av GA Plagan AB.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.