Industriloket används idag (2019) vid Bläse Kalkbruksmuseum. Tillverkades av DEMAG 1942 med nummer 2452 för användning i Norge vid tungvattenstillverkningen av tyska armen. Den grupp som skickats av motståndsrörelsen för att sabotera den tillverkningen, använde detta lok som en "Plan B" och placerade sprängmedel i växellådan för att spränga färjan "Hydro" som trafikerade sjön Tinnsjön (Rjukan) om "Plan A" hade misslyckats. Plan A lyckades och antingen så fanns inte tid eller så glömdes sprängmedlen i loket bort och blev kvar där. Efter kriget såldes den för användning vid kalkbruken på Furilden, Gotland. Där skulle loket renoveras och man hittade då sprängmedlen. Den var i drift till 1974 vid Furillens Kalkbruk. Sen 1991 är den i använding vid Bläse Kalkbruksmuseum. Förutom tidigare nämnda nummer har även andra beteckningar använts: DFB 2472, ML50, ML55, ML70 och DM 2452/1941. Motor i loket var Man 50 vid tillverkning.
Från 299 kr
Ågesta kärnkraftverk. Under 2005 gjorde Tekniska museet tillsammans med Stockholms Läns Museum och Länsstyrelsen i Stockholms län en fotodokumentation av Ågesta kraftvärmeverk, Sveriges första kommersiella kärnkraftverk, Foto: Nisse Cronestrand. Bildbeskrivningar: Ingenjör Åke Bergman. Bilden föreställer: Plan 13 rum 1315 laddmaskinens serviceutrymme nedersta planet.Testriggens bottendel med instyrningskonor för bränsleelement och anslutningar för varmvatten. Längst bort i bild syns lintrumma som ingår i serviceriggen för laddmaskin. Från detta plan finns strålskyddsdörr till bränslebrunnar som inte syns på bilden. Installationer: P209. Förklaring av system framgår av rapport :Statens Vattenfallsverk A23/60 5/4 1960.
Ågesta kärnkraftverk. Under 2005 gjorde Tekniska museet tillsammans med Stockholms Läns Museum och Länsstyrelsen i Stockholms län en fotodokumentation av Ågesta kraftvärmeverk, Sveriges första kommersiella kärnkraftverk, Foto: Nisse Cronestrand. Bildbeskrivningar: Ingenjör Åke Bergman. Bilden föreställer: Plan 13 rum 1315 laddmaskinens serviceutrymme nedersta planet.Testrigg med 4 stycken avhägningskrokar för komponenter: bränsleelement, styrdon och proppar. Dessutom finns en position för laddmaskinsgrip. Här kan man studera gripfunktionen. Från detta plan finns strålskyddsdörr till bränslebrunnar som inte syns på bilden. Installationer: P209. Förklaring av system framgår av rapport :Statens Vattenfallsverk A23/60 5/4 1960.
Skånegården Trädgården. Skiss till Skånegårdens trädgård från B. Agerhem. B.A. var här den 6/8-82. Vi har skissat om förslaget, gjort planen mindre strikt. En ny plan kommer inom 2 veckor / Mats [Mats Jansson] Buxbomshäck, Solrundning, Odlingskvarter Befintliga träd Skyddsplantering med Blommande träd och buskar, OBS! Träden ej utplacerade. Detaljer diskuteras vid mötet den 6 augusti. Arkivnumrering 394
Vreta kloster kyrkoherdeboställe. Ursprungligen uppförd år 1754 i ett plan. Byggnadens nuvarande utformning kom till vid en ombyggnad år 1791. Mangårdsbyggnaden består av ett reveterat tvåvåningshus i för tiden typisk stil med mansardtak och en trekantsgavel på takfallet över entrén. Dokumentation av Östergötlands museum omkring 1944.
Folkliv på Stora torget i Linköping år 1900. Stora hotellet i fonden stod klart 1852 och var då en av landets första hotellbyggnader. Byggmästaren Jonas Jonssons ursprungliga byggnad var i tre plan, den fjärde våningen tillkom 1892-93 efter ritningar av Adolf Emil Melander. Redan från invigningen drevs butiker i hotellets markplan. Närmast kameran siktas familjen Brobecks manufakturaffär.
Affärs- och bostadshus i två våningar vid Brahegatan i Gränna. Nedre plan med panel i förvandring och övre med locklistpanel med våningsband däremellan. Två kvinnor och en man sitter på trappan till den södra entrén. Den ena kvinna har en randig klänning, bägge har hatt. Mannen har en keps. Gatan är belagd med kullersten och trottoaren utgörs av två rader med borgmästarsten,
"Info från fotobeskrivning" "Djurhamn, fynd 176/1964." "Krus av röd-grått lergods (?) med två handtag med lustig fastsättning vid kärlets buk. Kärlkroppens ena bredsida plan, den andra välvd." "Mer än hälften av kärlets underdel borta. Nuv. största vidd c:a 23 cm, största höjd c:a 27 cm. Avst. mellan handtagens yttre del 14 cm."
HLJ Minnesskrift 1877-1927 Station anlagd 1866-67. Stationshuset, tvåvånings i trä, tillbyggdes i båda ändar 1899 och i dessa tillbyggnader rymdes expedition samt 2 klass väntsal. Bangården har utbyggts i tre etapper, senast i samband med elektrifieringen 1949. . HLJ passerade UWHJs spår i plan på bangården HLJ , Lidköping - Håkantorps Järnväg UWHJ , Uddevalla - Vänersborg - Herrljunga Järnväg
Station anlagd 1866-67. Stationshuset, tvåvånings i trä, tillbyggdes i båda ändar 1899 och i dessa tillbyggnader rymdes expedition samt 2 klass väntsal. Bangården har utbyggts i tre etapper, senast i samband med elektrifieringen 1949. . HLJ passerade UWHJs spår i plan på bangården HLJ , Lidköping - Håkantorps Järnväg UWHJ , Uddevalla - Vänersborg - Herrljunga Järnväg
Flygfoto över stationen Stationen kallad Falköping-Ranten från 1864 ,efter 1.7.1931 (15.5.1931 enl. HNJ)"Falköping Central". Första stationshuset byggt i trä 1857-58, bestod av en mittbyggnad, kvadratisk i plan, med trafik- och expeditionslokaler i nedre och bostäder i övre våningen, samt långa envåningsflyglar med väntsalar, vilorum för väntande nattågspassagerare och restaurationssalar mm.Nytt stationshus 1934.
Tvåvånings stationshus i trä efter Olskrokens modell. Expeditionsställe anlagt 1875. 1946 moderniserades stationshuset. Bangården utbyggdes till nuvarande storlek 1921-24. Ställverket ombyggdes 1926. Kimstad och Norsholm är sammanslagna till en 2 kl station med stins i Norsholm .Station 1.10.1885 NÖJ passerade SJ i plan på stationen NÖJ, Norra Östergötland Järnväg
Wargöns AB. Byggnation av PM 5 1959-60. Foto och påförd text av dåvarande ritkontorschefen Ragnar Söderberg. Den 2/6 1959 ser det nya industriområdet ut som visas på bild. En lång plan platå har sprängts fram ur det som en gång i tiden var fast berggrund under skummande vatten.
Knuttimrat avträde i Blomsterhult. Längd frånsett knutar ca 2,17 m. Bredd frånsett knutar ca 1,77 m. Den borte gaveln är timrad i två avsatser, av vilka den nedre är indragen. Sett från sydväst. Ägare: Valfrid Johansson, Kristineberg. F.d. "August Karlssons hus med plan"(tomt).
Huvudbyggnaden, gårdssidan. Timmerhus , klätt med stående panel, ställd om kant. Målad i skärt. Mittpartiet av huset synes gå tillbaka till karolinsk tid, senare har de platta sidoflyglarna tillkommit, verandan byggts och takformen förändrats. Mittpartiets plan 6-delad med utspringande sal i mitten.
En loftbod är ett timrat förrådshus i två plan för förvaring av mat och kläder. Loftboden var det enda hus på den gamla svenska gården som byggdes i två våningar. Byggnadstypen är känd sedan medeltiden, med utbredning huvudsakligen i mellersta Sverige.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.