Kila 13:1
Från 299 kr
Löderup 4:1
- Fotografi -
fotografi
bilder, fotografi, påsiktsbild
bilder, fotografi
"Lelle-Johan" med familj på Slottsgatan 13, Lotsen 3 i Varberg. Johan Andersson sitter längst till höger med hustrun Dorothea, "Thea". Deras son Fredrik Andersson, typograf på Norsteds i Stockholm, är på besök omkring 1913 med sina två söner Åke (f. 1908-03-09) till höger och Erik (f. 1905-11-06) till vänster. Hustrun Gerda tar bilden. När Johan och Thea gifte sig 1878 noterades han som bärare, fd sjöman, och husägare i kvarter IV, men 1884 stod Johan som ägare till fastigheten på Platsarna. Han var fiskare men om somrarna körde han även badgäster till Getterön. Thea var från Polen och arbetade som baderska i badhuset. Johan försvann till sjöss utan att bli återfunnen, men Thea levde till 1923. Fastigheten kallades sedan "Thea-Eriks" och "Tamms", efter ägaren P G Tamm 1919-1924.
Denna boplats kom till 1860 då en av sönerna på Bönde västligaste part, Jakob Pettersson född 1833, bebyggde den med detta bulhus, som han troligen köpt och flyttat hit, det ser för 1700-talsmässigt ut för att vara nybyggt 1860. I senare tid har det klätts med liggande panel och fönstren har förstorats, medan dörren med överljusfönster är original. T h står ett brygghus i sten med flera funktioner. "Lådan" mitt i bild är nog ett brunnshus. Jakob var gift med Catarina Christina Andersdotter född 1831 från Hemmor. Deras enda dotter Margareta gifte in sig på granngården Liffride. Jakobs brorsdotter Maria Olofsson född 1870 köpte fastigheten 1912 (?) för pengar hon tjänat i Amerika. Hon rev alla de gamla byggnaderna och byggde nytt bostadshus 1929 och ny ladugård 1931. Enar och Ida Engström från När köpte fastigheten 1942, som Ida ännu bebor.
Tomten köptes in av Lau fribaptistförsamling från Bjärges Jakobssons (?) 1888 för att här skapa en bostad till församlingens predikant, varvid manbyggnaden på bilden uppfördes. Men redan 4 år senare köptes fastigheten av handlaren August Löfgren från Hemmor, vilken innehade den till 1904, då han sålde den till Rudolf Laurin från Anderse. Edvin Pettersson, född 1877 i Garde och hans hustru Hilma född Frölander född 1887 från Etelhem köpte stället 1911 och året därpå 3,5 hektar jord. Dottern Karin född 1918 och hennes man Gustav Levin född 1915 från Alskog tog över fastigheten 1951. Manbyggnaden är uppförd i sten under spåntak, sannolikt innehållande farstu, vardagsstuga på ena gaveln och sal på den andra, samt ett litet kök mitt på baksidan. På vindsvåningen kan det ha varit inrett en gavelkammare på vardera gaveln.
Storgatan i Linköping. Vy mot öster vid skärningen med Repslagaregatan. Gården närmast till vänster uppfördes i slutet av 1700-talet av garvaren Magnus Söderqvist. I området, nuvarande kvarteret Braxen, hade det upplysningsvis länge bedrivits garveriverksamhet och gjorde ännu så när bilden togs 1904. Ett helt annat tillkännagivande är att den nämnda fastigheten utgjorde bostad för kanalbyggaren Baltzar von Platen med familj under åren 1816-1827. Fastigheten bortom den Söderqvistska rymde mycken historia. Det var tidningen Östgötens första hus i Linköping och därifrån lät den frispråkige grundaren Isidor Kjellberg sprida sina radikala åsikter, så till den grad att han 1881 dömdes till fängelse i ett tryckfrihetsmål. Som ett minne av hans tid i USA, och som symbol för obundenhet, kan skarpsynta skönja kopian av Frihetsgudinnan på fasaden. Stundom lät Kjellberg även flankera den med både svenska såsom den amerikanska flaggan.
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Snickerifabrik uppförd 1884 i nuvarande kv Renen, tidigare Snickaren. Vyn går längs den stengärdsgårdskantade Norra vägen som möter Gamlebyvägen, där fabriken ligger med hög skorsten och träbodar. I början av 1900-talet ägdes stadsägorna här, nr 355 och 357, av Varberg-Borås järnväg. Varbergs Snickeri AB köpte fastigheten 1911. När det gick i konkurs 1928 tog Karl Nilsson över, som i sin tur sålde företaget till Ivar Andersson 1930, varpå Carl Svenssonoch drev Varbergs Trävaruaffär här från 1949 och slutligen tog Torsten Evers vid fram till slutet av 1960-talet. Då startade han med kompanjonen Alf Löfgren istället firman Levata och sålde fritidsmöbler tills Varbergs kommun köpte fastigheten 1982. Byggnaderna är numera rivna.
Trähusbebyggelse. Bostadsfastighet i hörnet av Bäckgatan och Östra Långgatan. Den så kallade Lindströmska fastigheten/huset i kv Sadelmakaren 20. Exteriörbild från ca 1890. Aina Rising (1835-1910), som bodde i hörnlägenheten, står här med sina två pigor längs Bäckgatan. Fler personer står längs Östra Långgatan. Här bodde även Herman Rodhe, rektor på gosskolan och grundare av planteringssällskapet Småfoglarnes vänner, som planterade Påskberget. I hörnet står en gatlykta. Bilden är tagen mot nordost.
Se även post 00169. Calle Nilssons hus vid Skolgatan - Sandgatan. Nilsson var lots och hjälpreda för laxfiskarna (engelsmännen) liksom hans son Charles senare gjorde detsamma.Här hade Reinholdssons kafé och konditori många år. På somrarna var det kaffeservering i trädgården t.v. där uppträdde bl.a. Brazil Jack (Trolle Rohlius far) många gånger. T.v. härom låg den gamla bommastugan. Ernst Walerius. Fastigheten flyttades 1924 till Skogskyrkogården, den revs i nov/dec 1970.
I december 1904 sökte handlare Linde lagfarten till den avstyckade tomten invid klassiska Arbis i Linköping. Fastigheten Repslagaregatan 28 som vidare uppfördes kom likt många andra bostadshus från tiden att få en kort omloppstid. Byggt i en epok utan de faciliteter som snart skulle anses självklara vid nyproduktion, lockades sällan enskilda fastighetsägare till snara, genomgripande renoveringar. Husen kom snart att uppfattas som omoderna men erbjöd billiga hyror i ett bostadssegment som idag närmast är borta. Huset revs kort efter fototillfället 1973.
Man kan lätt sörja rivningen av Repslagaregatan 34 i Linköping. En tröst kan vara att den påföljande fastigheten ger husrum till så många fler och att det nya husets arkitektoniska värden kommer att uppskattas i högre grad med tiden. Det mesta har ju sin tid. Tomtaffären till bildens fastighet gjordes upp år 1906 och kort därpå lät garnhandlaren Carl Ferdinand Pettersson uppföra huset för sig och sin familj. Dokumentation av Östergötlands museum kort före rivning.
Den storslagna fastigheten Linnégatan 23 i Linköping uppfördes något förvånande som barnhem. Inga medel hade heller sparats för husets ritningar, signerade den namnkunnige stockholmsarkitekten Axel Kumlien. För beställningen av byggnaden stod garvareänkan Vilhelmina Sundberg, som tillsammans med sin nu avlidne make -sedan tidigare- drev ett barnhem för flickor vid Barnhemsgatan. Bildens fastighet var en expansion av verksamheten och vigd för gossar. Från senare tid kallas byggnaden för Läkarsällskapets hus, efter sammanslutningens förfogande. Foto 1973.
Vy mot Rhyzeliusgården i Linköping. Den spritputsade längan uppfördes 1723-24 som domprostgård. Stenhuset till höger söker sitt ursprung åtminstone 200 år dessförinnan. Till vänster om bildens huvudsakliga motiv är även fastigheten Kungsgatan 32 synlig, ett trots sina arkitektoniska värden sällan fotograferad hus. Den moriskt inspirerade jugendbyggnaden uppfördes 1902 efter ritningar av den för Linköpings stadsbild så betydelsefulla arkitekten Janne Lundin. Huset kom att rivas 1973.
Våren 1966 och saneringen av norra Hejdegården i Linköping är i allra högsta grad en realitet. Tinnerbäcksgatan 4 kort före rivning, ett av områdets hastigt uppförda hus för att möta det sena 1800-talets stora inflyttning till staden. För orienteringens skull nämns fastigheten Gripgatan 16 med butiksdel som skymtar bortom 4:an. I samband med omdaningen av området kom förövrigt delar av Tinnerbäcksgatan att läggas igen och bildens del bli del av Gripgatan.
Skarven mellan Klostergatan 34 och 32 i Linköping visar exempel på det tidiga 1900-talets uttryck. Närmast genom 20-talsklassicismens strama formspråk som följt på den mer livfulla jugendstilen. I den förstnämnda fastigheten drev en tid Emil Andersson, vad som kommit ur tiden, sin bosättningsaffär. I butikens utbud fanns självförståligt det som ett nytt hem kunde tänkas behöva. I det numera rivna huset till höger förestod Allan Jansson den i sitt utbud breddade bokhandeln Mörnestams Bok- & Pappershandel Eftr. Foto 1972.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.