Skyltfönster till Lindahls efterträdare, en herrekipering på Torggatan, kv Apotekaren 7, Varberg. Skylten visar en figur som i megafon utropar "Hallå - kom in och se våra nyheter i slipsar". Till figuren har slipsar applicerats så de ser ut som en fjäderskrud. Bilden är troligen tagen före 2:a världskriget. (Bilderna GB1_672-681 samhör)
Från 299 kr
Skyltfönster till Lindahls efterträdare, herrekipering, Torggatan, kv Apotekaren 7, Varberg. I skyltfönstret uppvisas bl a slipsar i "Nya toner". På skylten har man arrangerat slipsar till ett dragspel som en figur spelar på. Bilden är troligen tagen före 2:a världskriget. (Bilderna GB1_672-681 samhör)
Affisch
Morfar Ginko var en älskad figur i radioprogrammet Snurran som gick på Sveriges radio åren 1953 - 1955. Morfar Ginko spelades av Nils Ohlin och Anna Lisa Baude spelade hans fru. År 1954 uppträdde Ginko i läroverkets aula i Linköping. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Filmprojektorns huvuddelar. A=Filmhjul, B=Bildfönster, C=Upptagningsfilmhjul, D=Intermittens-mekanism, E=?, F=Film, H+M=Matarehjul med anliggare, K=Kondensor, L=Lampa, O=Objektiv, S=Slutare. Tolkning av figuren bygger på figur 1432 i Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Andra omarbetade upplagan. Natur och Kultur. Stockholm. 1948. s. 1346.
"Gamla kyrkan, riven 1831. Efter teckning av J H Rhezelius 1634 i Monumenta Runica etc, Kungliga Biblioteket. Figur 1. Ålems kyrka 1634. Teckning av J H Rhezelius i Monumenta Runica. Handskrift i Kungliga Biblioteket. Kyrkans södra sida med kyrkogård och klockstapel. Kyrkan består av långhus samt lägre och smalare kor med rak vägg. De två utbyggena äro t v materialbod, t h vapenhus. Kyrkogården har två portar. Ett antal gravkors av trä äro antydda." Ålems gamla kyrka.
Livsmedels avd 15 inbjöd pensionärer på kaffe, Korna har konst på väggen 22 februari 1967 Inne i en ladugård står två små kalvar i ett bås. Bakom den ena kalven står en kvinna klädd i ljus blus, ljusrutigt förkläde och mörk tröja. Till vänster om båset ute på golvet står en liten pojke klädd i ljus tröja, ljusa byxor, svarta stövlar samt en ljus mössa på huvudet. På väggen bakom pojken har någon målat ett konstverk i form av en Musse Pigg-figur.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Framstegen inom fotografi beträffande spektrumet av tillämpningen av färgämnen sammanfattas i en ungefärlig form i denna figur. Mer info i Mees bok sid. 977 För mer info se: Mees, Kenneth C.E. The Theory of the Photographic Process. Macmillian Co. New York. 1942 . fig. 370, s. 977.
I förgrunden: Snusdosa av silver, invändigt förgylld. Dubbeldosa med lock i båda ändar. På ena locket finns initialerna "I. L. S." ingraverade. Tillverkad av Nicklas Warneck i Karlstad 1752. I bakgrunden: Bordsuppsats, Toby Jug, som man kunde förvara luktsnus i. Polykrom bemålad figur i porslin som föreställer en herre klädd i 1700-tals dräkt som tar en pris snus. Tillverkad av Gustavsbergs Porslinsfabrik i mitten av 1800-talet.
Herr Arvid Ödman (Romeo). Ödmann, Arvid, 1850-1914, operasångare (tenor), hovsångare 1906. Efter debut som Tamino i "Trollflöjten" 1873 tillhörde Ö. Stockholmsoperan 1875-1911, förutom 1887-89, då han var verksam i Köpenhamn. Med sin sällsynt sköna, aldrig forcerade stämma, sin charmanta figur och sitt på en gång sensuella och återhållsamma spel blev han sin tids stora svenska publikidol. Bland Ö:s 71 roller märks Romeo i "Romeo och Julia", Don José i "Carmen", Aubers Fra Diavolo samt Wagners Lohengrin och Walther i "Mästersångarna i Nürnberg". http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=352426
Arvid Ödman i Konung för en dag vid Kungl. Stora Teatern. Ödmann, Arvid, 1850-1914, operasångare (tenor), hovsångare 1906. Efter debut som Tamino i "Trollflöjten" 1873 tillhörde Ö. Stockholmsoperan 1875-1911, förutom 1887-89, då han var verksam i Köpenhamn. Med sin sällsynt sköna, aldrig forcerade stämma, sin charmanta figur och sitt på en gång sensuella och återhållsamma spel blev han sin tids stora svenska publikidol. Bland Ö:s 71 roller märks Romeo i "Romeo och Julia", Don José i "Carmen", Aubers Fra Diavolo samt Wagners Lohengrin och Walther i "Mästersångarna i Nürnberg". http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=352426
Arvid Ödman. Ödmann, Arvid, 1850-1914, operasångare (tenor), hovsångare 1906. Efter debut som Tamino i "Trollflöjten" 1873 tillhörde Ö. Stockholmsoperan 1875-1911, förutom 1887-89, då han var verksam i Köpenhamn. Med sin sällsynt sköna, aldrig forcerade stämma, sin charmanta figur och sitt på en gång sensuella och återhållsamma spel blev han sin tids stora svenska publikidol. Bland Ö:s 71 roller märks Romeo i "Romeo och Julia", Don José i "Carmen", Aubers Fra Diavolo samt Wagners Lohengrin och Walther i "Mästersångarna i Nürnberg". http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=352426
Grav prydd med sju pärlkransar av olika typ. Även på graven i bakgrunden ligger sådana. Detta blev från omkring sekelskiftet 1900 en vanlig gravdekoration i södra Sverige. Modet spreds från Frankrike på 1870-talet och tillverkningen kom till stor del att ske i södra Tyskland. Pärlkransarna bestod av sammanflätad ståltråd som dekorerades med glaspärlor i olika färger och modeller, vilka då börjat massproduceras. I mitten av kransen lades en religiös figur skapad av gips, celluloid eller annat, t ex ett kors eller en ängel, under en glaskupa. Text kunde också införlivas i dekoren. Pärlkransarna importerades och kunde köpas av pappershandlar, handelsträdgårdar m fl. På somliga ställen kunde fattiga låna en pärlekrans.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.