Fardhem 110
Från 299 kr
Dannäs
Linde 5:1
vykort, fotografi
Pigan Tilda Karlsson sitter barfota vid spisen med en kopp kaffe på fat med tesked i. Hon har grånande hår i knut, en blus med hög krage, smalrandig kjol och ett smutsigt ljusrandigt förkläde. På spisen och bänken bakom henne syns kaffekannor och olika typer av kärl. Till höger om henne hänger ett par yllestrumpor och till vänster grytlappar. Till höger syns en ugnslucka till en brödugn. Gjutjärnsspisen till vänster har en tank för uppvärmt vatten. På trasmattorna framför henne på golvet sitter två katter, den ena lapar ur en skål.
Insamling av päron. Aina Stensiö, iklädd vit klänning och studentmössa står lutad med händerna fulla av päron. Eugén Stensiö sitter på huk vid ännu en korg med ett päron i ena handen. Med den andra klappar han en kattunge. Han är iklädd ljus randig skjorta, väst, lappade byxor och hatt. I bakgrunden syns en grov stam av ett päronträd. Marken runtom bär spår av slåtter och är täkt av päron. Framför Aina står en större flätad korg full med päron samt en mindre tom korg. Mellan dem syns ännu en kattunge. Bakom päroträdet syns en gärdesgård i trä bunden med ståltråd, över vilken ett slitet tygstycke hänger. Bakom den syns en bostadsbyggnad.
Vy över trädgårdarna i Stensjö by, Den timrade byggnaden är Dubbelboden. Framför den syns en grusgång samt päronträd, äppelträd och krucbär. Mellan träden hänger en stång. Vid bodens ena gavel syns olika redskap. Framför Arrendatorbostaden till höger syns ytterligare ett päronträd vars stam bär spår av ympning. På en ställning framför huset syns bikupor av olika typer. Vid dörröppningen syns två kvinnor. Mellan byggnaderna syns en rund rabatt med krasse och bakom den ett staket på vilket det hänger ett flertal kärl. Gräsytan framför byggnderna bär spår av slåtter.
Vy över Emmas stuga med trädgård. En ljus ny byggnad med tvåkupigt tegeltak och veranda med enkel snickarglädje i form av stjärnor. I fönstrarna hänger gardiner i spets. På verandan sitter Emma Johansson i rutig kofta och mörk ljust prickig blus. Ena dörren in i huset är öppen och där skymtar en rutig mönstrad tapet. Runt trädgården löper ett staket med en grind. Till vänster skymtar ett upplag av ved eller virke och en upp och nedvänd pall. Till höger syns en bänk och en tvättlina.
Gefle Glasbruk omkring 1910. Byggnader från vänster: 1. Stora magasinet 2. Mängkammaren 3. Hyttan 4. Stallet Personer från vänster: 1. Sigfrid Nangtler, kusin till disponent Anderssons barn. 2. Disponent Wilhelm Andersson. 3. Hyttmästare Iwar Svensson. 4. Körkarlen Karlsson. Och framför dubbelporten står arbetaren Johannesson med sin yngste son Helmer framför sina ben. I gruppen av barn längst till höger framför hyttan står från vänster. disponentens son Gunnar och efter honom Johnnessons son Henning. I potatislandet längst till höger på bilden leker två små flickor, varav den ena är dotter till disponent Anderson.
Gammelgården i Hishult, en fyrlängad 1700-talsgård med ryggåsstuga i sydgötisk stil. Stugan kommer ursprungligen från Eskilstorp i Östra Karup och köptes 1958 nedmonterad privat av Gösta Hansson i Hishult. Med hjälp av ritningar på originalstugan (som gjorts när taket höjdes omkring år 1900) från Nationalmuseet återuppförde han byggnaden. Stugan omges av två högloft som kommer från Brånalt i Knäred och skänktes av dåvarande Lantbruksnämnden. År 1979 donerade fru Brita Hansson gården med inventarier till Södra Hallands Hembygdsförening. Framför stugan har ett staket arrangerats till skydd för växter. Bild: G400 visar högloftsstugan sedd från söder; G401 visar fönsterpartiet på ena högloftet; G402 visar en detalj av ladugårdens skiftesvägg. Se VMA6553.
Här ser vi ladugården, som enligt Lauboken skall vara 6 år gammal. Men det är med största sannolikhet en ombyggd ladugård, se Bild 1093. Den bestod av från vänster tröskhus med lada, ladportarna sitter på traditionellt vis i vinkeln vid tröskhuset. Längan i mitten togs upp av dubbla fähus med port emellan, frågan är om det inte fanns grishus och lammhus här också iom att det är två fönster på ena sidan om dörrarna. Vad längan t h innehöll är fn inte känt. Ladugården har stenväggar till fähusdelen och träväggar till foderloftet och många småspröjsade fönster på för tiden traditionellt vis, liksom halmtaket.
Denna imponerande ladugårdslänga tillhörde två parter Hallbjäns och en part Mattsarve. Masse var här som så många gånger annars påpasslig och fotograferade byggnaderna just innan de revs. Ena hitre parten Hallbjäns flyttade ut vid skiftet och den andra parten byggde ny ladugård på andra sidan gårdstomten, se Bild 797. Kvar blev Mattsarves ladugård, som stod kvar till omkring 1960. Ladugården på bilden var enligt Lauboken byggd på 1830-talet, men frågan är om den inte var lite yngre. Den hitre partens ladugårdsdel har halmtak, men den bortre som här är aktuell tycks ha agtak. Tröskhusen låg inåt gården på samtliga parter. En lång takstege står mot taket, sådana fanns på alla parter.
Hallsarve Ferdinand Jakobsson och Petter Boberg Kauparve (PB bodde först i en stuga mellan Kauparve Perssons och Kauparve Petterssons idag, han köpte omkring 1895 det som är Kaupre Ridsport idag av Ferdinand Jakobsson) De häller strömming ur en låda med glesa spjälor så att vattnet skall rinna av och med rundad botten (?) ner i vagnen. Bredvid vagnen står en mycket stor flätad korg med dubbla handtag. Kvinnorna koppar, rensar, strömmingen. De är arbetsklädda med förkläden och huvudduk. Den ena kvinnan bör vara Ferdinands fru Maria och pojken deras son Hjalmar, den andra kvinnan kan vara Petters fru Brita Cajsa. De står vid ladugården med de öppna åkrarna mot sjön bakom dem.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.