Lessebo bruk köptes 1802 av Johan Lorentz Aschan, som under en 50-årig utveckling ledde en stark utveckling. 1837 fick Lessebo pappersbruk sin första pappersmaskin, men ända fram på 1870-talet var järntillverkningen vid Lessebo brukets viktigaste produkt. 1874 fick Lessebo järnvägsförbindelse med Karlskrona och Södra stambanan, och därmed fick bruket möjlighet att på ett annat sätt än tidigare utnyttja sina omfattande skogstillgångar. Pappersbruket och skogsindustrin blev huvudsaken, järntillverkningen upphörde redan vid 1880-talets början. 1905-06 utvidgades pappersbruket med en sulfitfabrik, den första vid något av Sveriges finpappersbruk. Då Aschan dog 1856 bildades familjeföretaget Lessebo bolag som förutom Lessebo järn- och pappersbruk ägde Åryds järnbruk, Kleva nickelverk, handpappersbruken i Broakulla, Brittedal och Augerum, flera kvarnar och sågverk, samt jordbruk och skogsegendomar. Detta bolag ombildades 1896 till Lessebo AB, som efter att med täta mellanrum bytt majoritetsaktieägare 1925 inköptes av Klippans pappersbruk. Lessebo pappersbruk hade på 1930-talet omkring 450 anställda.
Från 299 kr
Lessebo bruk köptes 1802 av Johan Lorentz Aschan, som under en 50-årig utveckling ledde en stark utveckling. 1837 fick Lessebo pappersbruk sin första pappersmaskin, men ända fram på 1870-talet var järntillverkningen vid Lessebo brukets viktigaste produkt. 1874 fick Lessebo järnvägsförbindelse med Karlskrona och Södra stambanan, och därmed fick bruket möjlighet att på ett annat sätt än tidigare utnyttja sina omfattande skogstillgångar. Pappersbruket och skogsindustrin blev huvudsaken, järntillverkningen upphörde redan vid 1880-talets början. 1905-06 utvidgades pappersbruket med en sulfitfabrik, den första vid något av Sveriges finpappersbruk. Då Aschan dog 1856 bildades familjeföretaget Lessebo bolag som förutom Lessebo järn- och pappersbruk ägde Åryds järnbruk, Kleva nickelverk, handpappersbruken i Broakulla, Brittedal och Augerum, flera kvarnar och sågverk, samt jordbruk och skogsegendomar. Detta bolag ombildades 1896 till Lessebo ab, som efter att med täta mellanrum bytt majoritetsaktieägare 1925 inköptes av Klippans pappersbruk. Lessebo pappersbruk hade på 1930-talet omkring 450 anställda.
Brevkort, "Skandinaviska Textilfabriken. Varberg", avsänt 1902. Fabriken stod klar 1897 och Hugo Gerlach var med och startade den 1896. Där tillverkades först bomullstyger, men från år 1906 även ylletyg. Här var en av få industrier där kvinnor kunde få jobb och utgjorde klar majoritet av de ca 100 anställda som fabriken hade kring år 1900. Trots att ett mekaniskt ullspinneri tillkom och personalen dubblats vid 1912 gick företaget i likvidation och övertogs av Malmö Yllefabriks AB (MYA, eller MYAB). Dessförinnan hade en rekonstruktion gjorts till Varbergs Yllefabrik. Fabriken hade då eget spinneri, väveri, färgeri och appreturverk (appretering ger tyget vissa egenskaper som glans, styvhet etc). Efter MYAB:s övertagande startades fabriken om 1915 som bomullsväveri och -spinneri, vars produkter främst omsattes inom MYAB:s stora koncern. Tidigare hette kvarteret Vävaren, numera Renen.
Arbetsstyrkan vid Haglunds 1912 eller 1913. Det är idel Falköpingsbor på bilden, alla anställda vid Haglunds. Bilden är tagen vid fabrikens baksida och den måste vara tagen efter 1911, eftersom det var detta år som den stora skorstenen byggdes. Namnen på personer i rad 2, på de utlagda lådorna sittande fr.höger.1 bokförare Harry Kronvall, 2 kassör Hilmer Widqvist, bosatt i Örebro sedan 1918. 3 representant Rudolf Melin, 4 representant Olle Haglund, 5 fabrikör Svante Haglund, 6 disponent Josef Haglund, 7 kontorist Arvid Jakobson, 8 kontorist Ragnar Karlsson, 9 kontorist Erik Lundin, 10 kontorist Mårten Haglund, 11 reparatör Carl ? Göthberg. Nummer fem från höger i andra raden är chefen själv, fabrikör Svante Haglund och i denna rad finns också hattprydda sönerna Sven, Josef och Mårten. Längst till höger i denna rad sitter kontoristen Kronvall. Mannen med mustach i bildens mitt kallades Ost-Olle.
5 män i vita rockar och mössa jobbar vid maskiner och bord på Skoglunds Charkuteri på Nygatan i kv Storken. Hit flyttade man 1928 från Kungsgatan 2. Från vänster: Sven Skoglund (son till Claes Skoglund) - Claes Skoglund (son till Claes Skoglund) - Claes Skoglund - Axel, anställd - Kurt Persson, anställd.
teater
Bo Villners, Gevaliapalatset, Gävle. Född 1900, död 1990. Radiopionjär, anställd vid Radiotjänst 1928-1965. Startade radions grammofonarkiv samt programmet Grammfontimmen 1928. Blev sedermera intentdent. (se Vem är det? Svensk biografisk handbok, 1969.
Wilhelm, Mathildas bror, "får korgen" av Agnes Pehrson, anställd hos Mathilda. Men det fick han inte i verkligheten för paret gifte sig senare och och bosatte sig i Göteborg, där de fick två söner.
Gaveriarbetare Simon Lundgren född 1898 i Södra Åbyggeby, Hille. Död 1981 i Sandviken. Bror till Arvid Lundgren. Anställd hos Mattons Läderfabrik. Son till Anders Lundgren Hille. Född 1858. Källor: Sveriges Dödbok 1947-2006. Sveriges Befolkning 1900
Tre personer vid dörröppningen till Färdigs toffelmakeri. Innehavare av Toffelmakeriet var Algot Färdig (med förklädet), han hade också Café Vilan i hörnhuset. Den andre mannen i dörren är en anställd och kvinnan heter Ester Färdig och är dotter till Algot.
POSTMÄSTERSKAPEN (PM) I BOWLING I STOCKHOLM DEN 9 MAJ 1965. Från prisutdelningen på Stockholm Bans restaurang. Under kvällen musicerade Roffe Edlunds trio. Edlund själv (till vardags anställd på Postgirots Adrema-avdelning) spelar gitarr. Lennart Nilsson trakterar dragspelet och kontrabasen av ?.
*Stig Rune Einar Engström (f. 28/3 1922, Karlskrona, Blekinge) Anställd på SOAB i Mölndal år 1945. Teknisk personal - Driftavdelningen. Ritare. Hade ursprungligen sitt kontor i 55:an. Flyttade sedan upp i MAF.
Begravning: Avgång från Lilla Torget till Domkyrkan. Bärare poliskonstaplar med bland andra överkonstapel Dahl närmast i bild. Närvarande prosten Erland Björk. Mannen på kuskbocken anställd hos åkeriägare Alfred Pettersson, Kalmar.
Fredrik E. O. Renard, 75-årsdag 1952. Föddes 20/3 1877 i Tyskland, kom till Stockholm 1880. Var under många år anställd som tolk vid Rettigs cigarrettfabrik och senare Tobaksmonopolet. Död 1954. Dödsruna i Gefle Dagblad 19 juli.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.