Byggnadsår Tullstugan 3 1830-31 ombyggnad och vindsinredning 1976-78, Tullstugan 2 1881, vindsinredning 1976. Byggherre Tullstugan 3 var garvaren A B Malmborg och till Tullstugan 2 tunnbindaren C F Westerlund. Tullstugan 2 uppfördes som tunnbindareverkstad jämte ett boningsrum och inkörsport. Fr v på bild kv Tullstugan 3 och 2, Storgatan 3C och 3A.
Från 299 kr
Familjen Lundin. Öv. Ester (1887 - 1948), 2:a rad. fr v. Gustaf (1992 - 1968) Wärner (1890 - 1966), 3:e rad. fr v. Mathilda f. Nilsson (1864 - 1938) Agnes (1894 - 1976) Henning (1864 - 1930) 4:e rad. fr v. Anna (1900 - 1987) och Knut Hjalmar (1898 - 1964)
Förslummad miljö, denna från Linköping och där närmare bestämt Storgatan 18. Fotoåret 1976 var det exemplifierade ännu relativt allmänt förekommande i stadens centrala delar. Mycket hade sanerats under efterkrigstidens rekordår men det skulle alltjämt dröja in i vår tid innan ruffiga innergårdsmiljöer blev sällsynta reminiscenser av en annan tid.
Linköping 1976 med en vy mot nordost från korsningen Kungsgatan-Repslagaregatan. Många av områdets byggnader var vid tiden slitna och rivningstomten i gatuhörnet exemplifierar ett av flertalet redan rivna hus. Av de kvarstående skulle många komma att rivas men Kungsgatan 19 till höger i bild skonades och står ännu i skrivande stund kvar.
År 1881 blev trävaruhandlaren Johan August Samuelsson ägare till bildens fastighet i hörnet av Kungsgatan-Snickaregatan i Linköping. Huset var då nyligen färdigställt som ett i raden av liknande som vid tiden uppfördes utmed stadens nya paradgatan i norr. Hotellskylten skvallrar om den rörelse som makarna Bastenborg lät öppna i huset vid 1930-talet. Foto 1976.
David Carlssons speceriaffär finns ännu i minnet hos äldre Linköpingsbor. Och även om affären marknadfördes som speceriaffär salufördes lite av varje. Fotoåret 1976 var firmans saga all inom kort, liksom för de övriga butikerna längs Storgatan utmed kvarteret Decimalen. De hade länge levt under galgen ty området var det sista centralt belägna att i stor skala saneras i staden.
Länge dominerade Mjölkcentralens verksamhet kvarteret Blandaren i Linköping. Från etableringen vid senare delen av 1920-talet kom en rad fastigheter att uppföras i området för det växande företagets drift. Här kontoret utmed Kungsgatan 1976. Året innan hade koncernen bytt namn till Arla.
Forngården i Bjärka Säby omkring 1925. Under 1920-talet anlades Forngården eller Fornhemmet med ditflyttade byggnader från främst Sandgården och torpet Löten. Även allt bohag och redskap är från närmaste grannskapet. Initiativtagare och drivande av arbetet var godsägare Oscar Ekman. Sedan 1976 sköts och utvecklas museigården av Vists hembygdsförening.
BJ M3s 119 och BJ K 19. Lok M3s 119 tillverkades av Vagn och Maskinfabriksaktiebolaget i Falun, tillverkningsnummer 355. Såldes 1948 till Sveriges Järnvägar, fick littera SJ E11 1849. Skrotades 1976. Lok K 19 tillverkades 1876 av Beyer Peacock & Co, Manchester, tillverkningsnummer BP 1484.
Statens Järnvägar, SJ Dg 242. Under andra världskriget byggdes alla D-lok med träkorg om till Dg-lok. Denna typ kom att finnas kvar ända till 1976. Många Dg-lok kom med tiden att byggas om till Du-lok. Totalt har det funnits 186 Dg-lok, dock inte samtidigt.
Brandkåren. Fyra av brandkårens vagnar, med brandsoldater, på Stortorget framför Karlmarkska palatset. Bild från sekelskiftet. Karlmarkska palatset byggdes 1905 och var det första huset i stan som hade el, värme och rinnande vatten. Det revs 1976 för att ge plats för köpcentrat Valen.
Enligt medföljande text: "Detta foto visar när stockarna har sågats till bräder och plank vid Stöttens sågverk och upplagts av Albert Alfredsson, Bergetorpet. Gustaf, Johannes och Albin. "När jag betraktar dessa 10 fotografierna så är det endast ett fåtal av dessa dugliga arbetare som lever år 1976. Frid över deras minne!".
Nådens Kapell i Färjestaden, översikt från väster. Kapellet uppfördes 1976 för en frikyrka efter ritningar av Rolf Bergh och köptes sedan av Torslunda församling och används nu som distriktskyrka med verksamhet för både barn och äldre. Kapellet består av en liten fyrkantig kyrksal. En mindre gång i vilken sakristian är inrymd leder vidare till en större byggnad som uppfördes 1989.
Porträttfoto föreställande Arvid Kjellander (f 1882 01 25, d 1976 02 19) halvprofil. Klädd i husaruniform, underofficerstecken på vänster ärm. Fotot är troligen tagit 1902 då A K gick på skola i Stockholm. Uppgifter enligt dottern Inga Kjellander. Bilden tagen hos fotograffirma, Sigge Öijer, Eskilstuna, filialer i Malmköping och Sanna Hed.
Bakre raden i mitten: Maria Natalia Sander (g. Berggren). Maria växte upp i Skara (Skara Gilles årsbok 82/83) och gick tidigt till Frälsningsarmén, där den äldre systern Elin också var engagerad. Maria tjänstgjorde så småningom som slumsyster (löjtnant) i Göteborg och Stockholm. Född 1890, död 1976.
L.M. Ericssons minnesrum flyttades i sin helhet till Tekniska museet 1976 och ingick i utställningarna på Telemuseum. Väggpaneler av mahogny och annan inredning återställdes. Ett skåp som företaget fått i gåva av kunden Nordiska Kompaniet har motiv av telefonlurar. I samband med en översyn av rummet lades parkettgolv in 2001.
L.M. Ericssons minnesrum flyttades i sin helhet till Tekniska museet 1976 och ingick i utställningarna på Telemuseum. De vävda tapeterna som skadats av skruvhål efter utställda väggtelefoner och andra föremål ersattes med nyvävda jacquardtyger efter gammal förlaga. Stuckaturtaket togs ner i delar och restaurerades på sin nya plats.
Vy mot den nyuppförda Konsumbutiken i Hjulsbro. Fastigheten uppfördes 1932 av byggmästare Gustav Salomonsson, med fyra lägenheter på övervåningen och två på bottenplan. Det var tänkt att bli en privat butik i affärslokalerna, men när ingen nappade så sålde byggmästaren till tulltjänsteman Arvid Tilly som hyrde ut till Konsumtionsföreningen Linköping med omnejd. Butiken ombyggdes 1944 och blev större. Butiken upphörde 1976.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.