Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Kvicksilverförstärkning. En tunn och kraftlös diapositivplåt har skurits i två delar, av vilka den ena (övre vänstra delen) förstärks med kvicksilverklorid och svärtats med amoniak. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 516.
Från 299 kr
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Ives kromoskop. Tre diapositiv, a, b och c, betraktas samtidigt genom ockularet L, varvid ljuset från de olika glasbilderna måste passera var sitt trefärgsfilter, R, G och B resp. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Andra omarbetade upplagan. Natur och Kultur. Stockholm. 1948. s. 971.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Kromosomer (försedda med små trådformiga utskott) från en lilja. Förstoring c:a 6000 gånger. Preparat och upptagning: I. Elvers. Bilden erhållen med elektronmikroskopet vid Forskningsinstitutet för Fysik. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 931.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Översta bilden: Mikrofotografier som visar hur framkallningen sätter in på enstaka diskreta punkter i de olika silverbromidkornen. Understa bilden: Samma som SKC7128 Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 290-291 samt Kosmos. Swedish Science Press. Uppsla. 1944. s.122.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Apparatur för indirekt röntgenkinematografi. Efter prof. Dr R. Janker, Agfa Röntgenblätter. Röntgenröret befinner sig bakom den höj- och sänkbara öppningen vid R# L är fluorescensskärmen, K kameran och Sch skyddsplatta. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Andra omarbetade upplagan. Natur och Kultur. Stockholm. 1948. s. 888.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. "Willow Pond" efter ett av L. A. Jones och C. N. Nelson. Den diapositiva bilden hade tonomfånget 32:1. Ett typiskt genomsnittsmotiv. Olika tonomfång är markerade i bilden. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 329.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Framstegen inom fotografi beträffande spektrumet av tillämpningen av färgämnen sammanfattas i en ungefärlig form i denna figur. Mer info i Mees bok sid. 977 För mer info se: Mees, Kenneth C.E. The Theory of the Photographic Process. Macmillian Co. New York. 1942 . fig. 370, s. 977.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Tre bilder tagna från samma punkt (från Slottsbacken mot Gustav Adolfs torg, Stockholm). Denna bild är tagen med optik med brännvidden 18 cm. Jämför SKC6355 och SKC6357. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 58.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Den övre figuren visar en tunn lins. Vid tunna linser sammanfaller båda huvudplanen. Den undre figuren visar två samansatta linser och detta ger två olika huvudplan. För mer teknisk förklaring se För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942.s. 51-57.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Dessa bilder avser att förklara uppkomsten av den hårdare gradationen vid förstoring med riktat ljus än med diffust ljus. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Andra omarbetade upplagan. Natur och Kultur. Stockholm. 1948. s. 646.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Genomskärning genom Simens' Tuto-skyddskappa med insatt Pantix-rör med roterande anod. Katoden till vänster samt den strålningskylda anoden till höger därom i rörets vidaste del. Längre till höger rotationsaxeln och slutligen kappans yttersta högra del drivmotorn. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 865.
Skioptikonbild från institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan 1948-58. Motiv föreställande "Färgstickskorrektion vid färgbildskopiering (neg. - pos.)" För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Andra omarbetade upplagan. Natur och Kultur. Stockholm. 1958-59. Kap. 132 s 992 och följande. "Direkta substraktiva metoder med material enligt treskiktsprincipen. Negativ-positiv-förfaranden."
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Av olika metoder för att erhålla färgade kopplingar, innebär den enklaste tillsättningen av en normal koppling till en grupp som ger färg. Gruppen är i ett sådant läge att den drivs ut när kopplingsreaktionen inträffar. Detta illustreras av de typiska reaktionerna, A, med en normal kopplare, och B, med en färgad kopplare.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Ultraviolettmikroskopi och dess tillämpning inom biologi och medicin. Jättekromosomer från fruktfluga fotograferade vid 2600 Å. De genbärande delarna av kromosomerna synasom mörka tvärskivor på grund av sin höga halt ava nukleinsyror. Förstoring 2400 ggr. För mer info se: Nordisk Tidsskrift för Fotografi. 1944. s. 114.
Aspvik. Nämnt första gången 1641 då Oxenstierna inköpte Aspvik av Kronan. Handelsman Johan Kock uppförde manbyggnad av sten och det brutna taket täcktes med kopparplåt. 1865 var gården mycket välbyggd. Ladugård och oxstall uppfört av tjocka välmurade väggar, höskullens rymd 400 lass hö, troligen det största och dyraste i skeppslaget. Disponent Helge Nordin inköpte gården 1918. Gården såldes till Gustavsberg år 1939. /Noterat av Torsten Rolf 1964.
Ågesta kärnkraftverk. Under 2005 gjorde Tekniska museet tillsammans med Stockholms Läns Museum och Länsstyrelsen i Stockholms län en fotodokumentation av Ågesta kraftvärmeverk, Sveriges första kommersiella kärnkraftverk, Foto: Nisse Cronestrand. Bildbeskrivningar: Ingenjör Åke Bergman. Bilden föreställer: Plan 26 RB rum nr. 2661 expansionsutrymme. Kompressorutrustning som användes vid tömmning och torkning av systemen. På bänken ligger tätningspluggar som användes vid tätning av bränsleelementsposition i reaktortank när ändring av antalet bränsleelement gjordes. Förklaring av system framgår av rapport :Statens Vattenfallsverk A23/60 5/4 1960.
Ågesta kärnkraftverk. Under 2005 gjorde Tekniska museet tillsammans med Stockholms Läns Museum och Länsstyrelsen i Stockholms län en fotodokumentation av Ågesta kraftvärmeverk, Sveriges första kommersiella kärnkraftverk, Foto: Nisse Cronestrand. Bildbeskrivningar: Ingenjör Åke Bergman. Bilden föreställer: Plan 26 RB rum nr. 2606. Reaktorhall östra väggen. Manöverskåp av yttre system för hydraliska styrdon, P130, Lyftstroppar samt P222. Förklaring av system framgår av rapport: Statens Vattenfallsverk A23/60 5/4 1960.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.