2000-08-30, AS. Biologiska Museet på Djurgården i Stockholm öppnades 1893 och var det första naturhistoriska museum som visade djur i deras naturliga omgivning. Konservatorn Gustaf Kolthoff (1845-1913) monterade djuren och byggde landskapen, Bruno Liljefors målade bakgrunderna och arkitekten Agi Lindegren ritade huset, med norska stavkyrkor som förebild. B. fungerade som aktiebolag till 1970, då det övertogs av Stiftelsen Skansen. Det innehåller över 300 nordiska djurarter i tre panoramor.
Från 299 kr
Här synes den s.k. Skvadronsgatan i husarlägret på Sannahed. Till vänster om denna gata hade officerarna sina tält och sommarstugor, till höger låg stallarna och mellan dessa manskapets och underofficerarnas tältrad. I förgrunden synes chefen för första eller livskvadronen ryttm Stedt. Den civilklädde med långa skägget till höger är skräddaren, som är i lägret för "defektering" (tager emot söndriga kläder för lagning), som manskapet är i färd med att överlämna.
Bredebolets Storskola 1924. Lärarinna: Elin Kindstrand. Första raden: 1. Anton Johansson, Bredebolet 2. Harry Johansson, Lilla Näset 3. Martin Andersson, Näsängen 4. Hans Franzén, Lilla Pjungserud Andra raden: 5. Börje Franzén, Lilla Pjungserud 6. Bror Gustavsson, Storrud 7. Bengt Alsén, Melltorp Tredje raden: 8. Elvi Johansson, Gällsjöhult 9. Sigrid Johansson, Bredebolet 10. Solveig Karlsson, Hallerud Fjärde raden: 11. Maja Bengtsson, Tolsjöhult 12. Astrid Gustavsson, Storrud 13. Hanna Persson, Bredebolet 14. Anna Gustavsson, Gersebacken Reprofotograf: Gunnar Berggren.
Frövi 2 juni 1967 Resenärer i olika åldrar står på perrongen på Frövi järnvägsstation. Två äldre damer står i förgrunden. Den första damen bär en ljus hatt, mörk kappa, mörka skor samt glasögon. Den andra damen är klädd i vit kappa. En liten mörk resväska med ett paraply i samt en stor vit resväska står på marken mellan damerna. En stins står i bakgrunden och viftar med en flagga. Ett står vid perrongen.
Frövi 2 juni 1967 Resenärer i olika åldrar står på perrongen på Frövi järnvägsstation. I förgrunden syns bl.a. en liten pojke i sjuårsåldern klädd i ljus mössa och ljus jacka. Två äldre damer står i närheten av honom. Den första damen bär en ljus hatt och mörk kappa samt glasögon. En liten mörk resväska med ett paraply i samt en stor vit resväska står på marken mellan damerna. En järnvägstjänsteman stins står lite längre bort på perrongen.
Norra Droskstationen. Två automobiler och fyra hästdrosker. I bil nr.2 från vänster sitter Carl Johan Johansson (född 1885). Två av Örebros första taxibilar. Den vänstra bilen är en Scania som hade registreringsnummer T66. Den registrerades den 21:e december 1911 och ägdes av åkeriägare Axel Bergman. Den högra bilen är också en Scania, som hade registreringsnummer T63. Den registrerades den 10:e augusti 1911 och ägdes också av åkeriägare Axel Bergman.
Två kor och mjölkande kvinnor. Enligt de första uppgifterna är personerna på bilden, från vänster: Lars, Astrid L., Olof, moster Rut, Knut Pettersson från Gotö. Kossorna heter Oyva och Busna. Bilden troligen tagen 1918-1919. Enligt kompletterande uppgifter från Marianne Kindgren, givarens släkting, är personerna: Lars, Astrid, Helga Larsson, Olle, Rut och Knut Pettersson från Gotö. Bilden är tagen 1916. Lars är 2 år och Olle 4. Mjölkningen ägde rum i norra hagen vid Karlshem, Västerås-Barkarö.
När ÖSK "flög" ur cupen. Att åka ur en cupturnering är ju ganska vanligt men att i bokstavlig bemärkelse flyga ur den torde vara en sällsynthet. Det råkade emellertid ÖSK ut för 1947, då laget skulle flyga till Sandvik utanför Umeå men inte kunde, på grund av dimma. Matchen blev inställd och Sandvik förklarades en smula underligt som segrare. Det var första - och sista? - gången ÖSK anlitade flyget.
Bröderna Thermaenius var de första bilägarna i Hallsberg. Med bilen, en Scania Vabis, inköpt 1910, anordnades ofta utfärder för släkt och vänner. Folk ute på landsbygden imponerades storligen och trodde att T på nummerplåten betydde Thermaenius. Bilen på denna bild är en Scania-Vabis från 1912-13. Den hade reg.nr. T55 och ägdes av AB Joh. Thermaenius & Son. Thermaenius hade tidigare en äldre Scania från 1911 med samma reg.nr. (alltså en Scania från innan sammanslagningen med Vabis).
Frövi 2 juni 1967 Resenärer i olika åldrar står på perrongen på Frövi järnvägsstation. Två äldre damer står i förgrunden. Den första damen bär en ljus hatt, mörk kappa, mörka skor samt glasögon. Den andra damen är klädd i vit kappa. En liten mörk resväska med ett paraply i samt en stor vit resväska står på marken mellan damerna. En stins står i bakgrunden och gör honnör. Fler personer syns i bakgrunden. Två tåg syns längre bort.
Älgarås första bil utanför Sörgården. I bilen: Bertil Jansson, Birger Larsson, Kyrkängen, Halvar Jonsson och Elmer Jansson, Korsvägen. Brennabor (äldre ben. på Brandenburg/MA). 1925 hade B. en 4-cylindrig motor på 24 hk, 4-växlad låda, elektrisk start och generator för belysning, handbroms, som verkade på bakhjulen och fotbroms, som påverkade kardanaxeln. Priset var då, när en T-Ford kostade från 1825 kr, 7200 för en 4-sitsig "phaeton" (karossmodell, öppen med tygsufflett och 2 rader sitsar). Reprofotograf: Gunnar Berggren.
2001-03-13, AS. Brunn. Den nygotiska kyrkan med västtorn och femsidigt kor är byggd av huggsten 1893 efter ritningar av Gustaf Petterson. Den gamla kyrkan kvarstår som ruin; den härstammar från ca 1200, tillbyggdes mot väster troligen 1697 och förlängdes mot öster 1807. Ruinen konserverades första gången 1932. Altaruppsatsen och predikstolen från 1714 finns i den nya kyrkan. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=136864
Fröken Anna H. Ch. Pettersson Norrie som Ormtjuserskan "Irma" på Stora teatern. Norrie, Anna, f. Pettersson, 1860-1957, sångerska. N. gjorde tidigt succé som operettartist och blev genren trogen; ett ofta upprepat glansnummer var titelrollen i "Sköna Helena". Hon prövade även talroller, gjorde några filmroller, bl.a. hos Stiller, och drev under första världskriget egen kabaré i Köpenhamn. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=271827
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Schematisk framställning av förfarandet vid bakprojektion. Observera att strålkastarna för scenens belysning inte får kasta ljus på den halvgenomskinliga bakrpojektionsduken, vilken är belyst genom den bild som projicieras från projektorn. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Andra omarbetade upplagan. Natur och Kultur. Stockholm. 1948. s. 1333.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Mättnadens och färgstyrkans förändring i en klarserie. Mättnaden ökas oavbrutet till mättnadsgraden (MM), medan färgstyrkan ökar till maximalfärgen (MF) för att därifrån avta. Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Andra omarbetade upplagan. Natur och Kultur. Stockholm. 1948. s. 943.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Fotografier av anoderna i två röntgenrör medelst gammastrålar från radium. Till vänster felfritt rör. Till höger har har röntgenröret blivit obrukbart då wolframplattan lossnat. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 891.
Skioptikonbild från institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan 1948-58. Motiv föreställande "Färgtriangel (först begagnad av Maxwell). I Amerika användes ofta benämningen kromaticitetsdiagram." (För mer text se bilden). För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Andra omarbetade upplagan. Natur och Kultur. Stockholm 1958-59. Se Kap.128.Trikolorimetri stycke 3. Blandning av färger s. 961 och följande.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Schema över Pleurosigmaskalets byggnad. Den regelbundna anordningen av små cirklar eller sexhörningar motsvarar tre över varandra lagda system av parallella linjer, d.v.s. stavgitter. I figuren ha de markerats resp. heldragna, streckade och prickade. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 899.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Total absorptionskoefficient, dividerad med täthet (µ/?) för platina som funktion av våglängden. Kurva II ritad i mindre skala än kurva I, så att jämte K-kanten även L-kanterna kommer med. Övriga absorptionskanter faller utanför diagrammet.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Schema över strålgången föremålfrontlins för ett "torrsystem" (till vänster) och ett "immersionssystem" (till höger). Öppningen för det strålknippe, som tränger in i linsen, är för immersionssystemet avsevärt större. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 899.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.