Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Trefärssyntes genom projektion av de tre delbilderna a, b och c med var sin projektor och genom var sitt färgfilter, R (rött), G (grönt), och B (blått). Projektionsbilderna bringas att täcka varandra på skärmen. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Andra omarbetade upplagan. Natur och Kultur. Stockholm. 1948. s. 971.
Från 299 kr
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. [Samma bild som SKC6325] Zeiss R-Biotar med den enorma öppningen F:0,85 (stor bländaröppning). Observera brännplanets läge strax bakom den sista linsen. Objektivet används för röntgenfilmning. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 137.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Brännviddens inflytande på bildvinkeln. Om föremålsavståndet avståndet är konstant, ökar bildvinkeln, då objektivet med kortare brännvidd används. Alltså: kortare brännvidd - större bildvinkel, längre brännvidd - mindre bildvinkel. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 58.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Olika tagningar av samma motiv och med kameran placerad på samma punkt. Denna bild är tagen med kameran lutad uppåt. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 160.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Bilden illustrerarkonvergensvinklarna VPH etc. där V och H äro resp. vänstra och högra ögat och P, P1,P2, föremålspunkter, vilka på högra ögats näthinna ger anledning till bildpunkterna P1', P' och P2' resp. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Andra omarbetade upplagan. Natur och Kultur. Stockholm. 1948. s. 1086.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Olika tagningar av samma motiv och med kameran placerad på samma punkt. Denna bild är tagen med vågrätt inställd kamera och objektivet i normalt läge. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 160.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. [SKC6497,SKC6498, SKC6499 är utsnitt av Fig.79-81 Handbok 1 sid. 84] Den kromatiska aberrationen vid en positiv och en negativ lins samt felets upphävande genom en kombination av de båda linserna till en akromat. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 84.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Olika tagningar av samma motiv och med kameran placerad på samma punkt. Denna bild är från samma negativ som den förra (SKC6553) men de "störtande" linjerna har rättats till vid förstorningen. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 160.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Elektronmikroskop vid Forskningsinstitutet för Fysik. Längst till höger glödkatod, kondensor och objektivbord, därefter objektiv, mellanlins och okular (detta instrument har förstoring i tre steg). Längst till vänster fluorescensskärm för slutbilden samt plåthållare. För mer info se:Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 932.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Fyra porträtteringar av samma person. Det från perspektivisk synpunkt korrekta betraktningsavståndet är för denna bild 12 cm. Foto: Tekniska Högskolans Fotografiska institution. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 156.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Vid ett specialobjektiv med variabel brännvidd flyttas andra huvudplanets läge (H) vid brännviddens förändring, så att bilden alltid faller i samma plan (B). För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 123.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Willow Pond efter ett av L. A. Jones och C. N. Nelson. Den diapositiva bilden hade tonomfånget 32:1. Ett typiskt genomsnittsmotiv. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 329.
Vinga. Vinga fyr och lotsstation ligger på en kal klippö uti havsbandet. Fyrtornet är byggt av granit av första ordningen, som kastar två skarpa blänkar var halvtimme. Till venster på bilden sjösemafon med mast och armar genom vilkas olika ställningar man ger fartygen signal angående vinden och havsströmmarnas riktning och styrka. Intill tornet ett pyramidformat sjömärke. Å Vinga fyr finns alla morderna apparater för väderleksiakttagelser samt nederbördsmätare m.m.
Skrivet på vidhängande papper: Hur en klinkbåt bygges: 1-sta stadiet: När kölen är sträckt och stävarna resta, börjar bordfyllningen. Första bordgången formas till, sätts på plats och klämmes fast med båtkolvar, så att man kan ta skarpa mått och märken för justering av onöjaktigheter. Därefter tar man loss borden, justerar dem och sätter in dem på nytt, tills de kan godkännas, då de spikas eller klinkas fast.
Bilden är tagen från däck på ett örlogsfartyg av vilket man ser en del av relingen till höger i förgrunden. Här står fyra besättningsmän som spanar ut mot jagaren HMS Nordenskjöld som framförs kölvattet av det första fartyget. I bakgrunden ses minsveparen HMS Holmön och Hjälpkryssaren nr 14 Wiros. Dessa tre fartyg har lodräta, vita neuatralitetsband åt fören till. Långt till vänster nära horisonten ses två oidentifierbara fartyg.
"Almöbron 1961-1980. En av värdens största brokatastrofer. Vid 1-tiden på natten den 18 januari 1980 påseglades och totalförstördes den första Tjörnbron, då kallad Almöbron. Det var fartyget Star Clipper på 30.000 ton, som påseglade brons västra fäste. De båda bärande brospannen slets av och störtade ned över fartyget och havet. Innan trafiken hann stoppas, hade 7 fordon kört över brofästena och störtat i vattnet. Totalt omkom 8 personer".
Vykort, "Varberg. Nöjesparkens teater." Teaterbyggnaden invigdes våren 1937 och ses här från entrégaveln. Byggnadsingenjör Åke Arvidsson i Halmstad gjorde ritningarna och byggmästare var John Nilsson. Där kunde man ta emot 760 sittande och 500 stående besökare. Priset var 2,50 kr för de förra och 1 kr för de senare. Teaterns första premiör hölls 1 juni 1937 med operetten "Cirkusprinsessan", av E. Kálmàn, med dåtidens stora operettprimadonna, Ingalill Söderman.
Ett utav grosshandlare Johan Julius och Emma Jeanssons 13 barn. Theodor Jeansson, född 24/9 1875, död 1939. Gift med Ellen Jeansson, född Linder. Hon var född 1881, hon dog 1932. Han var barn nummer 12. Här ses han med sin hustru och sinna barn. Övre raden från vänster: Första hustrun - Ellen Jeansson, född Linder, Margit Jeansson, Theodor Jeansson. Undre raden från vänster: Birgit Müller - Aspegren, Eivor Jeansson, Gunnel Jeansson.
Alu Queen, tillverkad av Gränges Aluminium var när hon seglade sommaren 1984 världens första motorseglare byggd av strängpressad aluminium. Ansvariga för byggprojektet var två dotterbolag inom Gränges Aluminium. Aluminiumteknik som arbetade med forskning och utveckling, skötte projektering och konstruktion, samt Sapa, en av Europas största tillverkare av aluminiumprofiler, som tog fram bland annat profilerna till bordläggningen. Pelle Pettersson designade och ritade. Båtbyggare var Hans Wester Mekaniska AB.
Bilden visar två segelbåtar som ligger förtöjda vid kaj. Ombord på de båda båtarna är respektive beättning i färd med att iordningställa båten före eller efter segling. I förgrunden, i fören på den första båten från betraktaren sett, står en ung man och håller i en tamp. Hans kamrater är sysselsatta med riggen, liksom de i båten bakom. Uppe på kajen står två högre befäl och övervakar det hela.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.