Byggnation av GCM-väg mellan Rävekärr och Kållered, år 1984. "Längs järnvägen byggs nu den nya GCM-vägen mellan Rävekärr och Kållered." För mer information om bilden se under tilläggsinformation.
Från 299 kr
Butik och restaurang på Nämndemansgatan 1, östra sidan av järnvägen. Mölndalsbro i dag - ett skolpedagogiskt dokumentationsprojekt på Mölndals museum under oktober 1996. 1996_1212-1226 är gjorda av högstadieelever från Kvarnbyskolan 9D, grupp 5. Se även 1996_0913-0940.
Gustavsro, Gamla Riksvägen 48 1952. Folke och Helga Svenssons balkong mot järnvägen. I bakgrunden Svenssons uthus och Pettershof. Gullevi Persson Andersson f. 1945. Hon bodde med sina föräldrar i en lägenhet ovanför Folke och Helgas lägenhet. Den vätte mot Lackavägen.
Anna Larsson står i sin trädgård som låg vid järnvägen, 1960-tal. Vommedal Östergård "Hagen", Gamla Riksvägen 56 i Kållered. Anna var västsömmerska för bl a firmor i Göteborg. Anna var född på gården och testamenterade den till Kållereds församling.
Statens Järnvägar, SJ Y6 1028. Första persontåg på normalspår, från Linköping anländer till Överums station. Ombyggnaden av den smalspåriga järnvägen mellan Åtvidaberg och Västervik till normalspår blev klar 1964.
Arbetslag vid byggandet av järnvägen vid Hova på Västergötland - Göteborgs Järnväg (VGJ), sträckan Mariestad - Gårdsjö. Mannen i ljus pälsmössa är ingenjör Hjortberg och till höger om den lutande trädstammen står Ture Andersson som senare kom att bli banmästare vid VGJ.
Sprängvikens station. Härnösand-Sollefteå Järnväg, HdSJ. Banan byggdes 1893. Gick över till eldrift 1958. 26/6 1931 bad Härnösand-Sollefteå Järnväg staten att ta över järnvägen eftersom skulderna var för stora och det gjordes 1/7 1932.
Spjutsbygd station. Karlskrona-Växjö Järnväg, CWJ. Stf C. Karlsson med personal. Från början avsett för godstrafik men under 1930-talet så började även persontrafiken. Stationen ansågs av de som arbetade på järnvägen vara den vackraste stationen.
Öppnad 1872. Envånings stationshus i sten. På senare år har stationshuset ombyggts och därvid fått en andra våning. Dubbelspår byggdes österut till Eksund 1920 och västerut till Norsholm 1921. Järnvägen elektrifierades 1932.
Öppnad 1872. Envånings stationshus i sten. På senare år har stationshuset ombyggts och därvid fått en andra våning. Dubbelspår byggdes österut till Eksund 1920 och västerut till Norsholm 1921. Järnvägen elektrifierades 1932. Stationshus från trädgårdssidan.
Arbetare vid järnvägen som röjer efter jordskredet i Getå den 1 oktober 1918 som orsakade en tågolycka. Statens Järnvägar, SJ F 1200 och restaurangvagnen SJ ABo3 2466 är två av de fordon som var inblandade.
Station anlagd 1893. Hade från början tänkt kallas Byske, vilket också fick ge namn till typen av stationshus, Byske-modellen. En- och enhalvvånings trähus. Stationshuset moderniserades 1944. Järnvägen elektrifierades 1941.
Vänersborg. Uddevalla-Vänersborg-Herrljunga Järnväg, UVHJ. Torpabron. På Norra Järnvägsgatan-Torpavägen. Bron revs ca 1916 och ersattes med korsning med fällbommar. Dessa manövrerades från ställverket vid Vänersborgs station. 1964 fanns planer på att återigen bygga en bro över järnvägen.
Vy över Sandträsk station. på linjen Boden - Gällivare. Station anlagd 1896 på linjen Boden - Gällivare. En- och enhalvvånings stationshus i trä, moderniserat 1944. Mekanisk växelförregling. Järnvägen elektrifierades 1922. På bilden syns stinsen A. Pettersson sov var aktiv under tiden 1894-1904.
Vänersborg. Lokstall och verkstad. Före breddning av järnvägen. Uddevalla Vänersborg Herrljunga Järnväg, UWHJ lok 1 "Trollhättan", UWHJ lok 2 "Uddevalla", UWHJ lok 3 "Wenersborg" och UWHJ lok 4 "Grefve E Sparre".
Sammanbindningsbanan, bron över Söderström från gamla järnvägen till Riddarholmskanalen. Riddarholmen i bildens vänstra kant, bron över Riddarfjärden mellan Riddarholmen och Mälarstrand (Södra Mälarstrand). Teckning av O.A. Mankell. I Ny Illustrerad Tidning,1870-05-21
Spadstoppning på linjen mellan Abisko och Stordalen strax före stället där bäcken Mjellejokk gick under järnvägen. Till vänster över axeln på mannen till höger ses taket på pumphuset där man pumpade upp vatten ur Mjellejokk för vattentagning till ångloken.
Linjebild vid Gotlands Järnväg. GJ var det första och största järnvägsbolaget på Gotland. Järnvägen förstatligades 1947. Den allmänna trafiken lades ned 1960. Enskild godstrafik i Visby Andelsslakteris regi bedrevs på sträckan Slakteriet-Visby hamn fram till maj 1962.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.