Rebit AB, Ockelbo, november 1945. 1945 grundades företaget AB Hårdmetallverktyg. Verksamhetens inriktning var tillverkning av skärande verktyg såsom svarvstål och fräsar. Bergborrar samt verktyg med hårdmetall för att bearbeta sten ingick också i sortimentet. Företagets namn var länge AB Hårdmetallverktyg, men när företaget expanderade och började att exportera behövdes ett mer slagkraftigt namn. År 1977 valde man namnet Rebit som kommer ifrån en reklam-slogan som Söderfors Bruks AB hade för en hårdmetallsort. Den hette ”Rekord biter” och namnet Rebit skapades. Rebit finns idag kvar som ett produktnamn för stenverktygen med hårdmetall När ägarna blev till åren valde de att sälja sitt företag till Fagersta AB. Idag är företaget en del av Atlas Copco Secoroc AB och huvudkontoret är placerat i Fagersta. I Ockelbo finns fortfarande en produktionsenhet som tillverkar bergborrar samt konstänger för dimensionsstenindustrin.
Från 299 kr
Brevkort, "Karlstorp" kolorerat, skrivet den 5 november 1903 med hälsningen: Ryggåsstuga hvilade Carl den 11:te natten mellan d. 16 & 17 Augusti 1676. Jag kommer till Eder gods om några dagar. Hälsningar från kkusin Sven (till Otto Anderberg, Göteborg). Troligen ligger torpet under godset Sperlingsholm, känt från medeltiden under namnet Klackerup. Karlstorpsstugan är en högloftsstuga, dvs en ryggåsstuga som omges av högre loft på ömse sidor. Oftast gick man in till stugan via loften, som dörren till vänster, men här har stugan försetts med en dörr sedd till höger i bild. En gammal kvinna står framför huset med en hund som hoppat upp på sin koja och på market står ett par tråg. (Se även bildnr F9207)
Enkelstugan var torparnas och hantverkarnas hus. Den består av ett rum med eldstad, en kammare samt en förstuga. I rummet, som kallas storstugan, samsades familjen medan kammaren var förråd. Efter att det åter blev tillåtet med hemmansklyvning på slutet av 1700-talet blev enkelstugan mycket vanlig på landsbygden. Den var sedan medeltiden redan vanlig i städerna och inte minst i de norrländska kyrkstäderna. Denna stuga är byggd i början av 1800-talet och kommer från Lägdoms by i Säbrå socken där den kallades för Smedstorpet. Bredvid torpet står ett sk stolphärbre från Grössjö by från Bjärtrå. I härbren av detta slag förvarades säd eller andra förnödenheter för att skyddas från fukt och skadedjur. Härbret är ett av friluftsmuseets äldsta byggnader
Flygbild över Rydöbruk som ligger inbäddat i granskogen med odlingslandskap i bakgrunden. Orten växte fram som stations- och brukssamhälle efter invigningen av järnvägen Halmstad-Värnamo år 1877. Ån Nissan rinner till höger ur bild och fungerade som kraftkälla till en rad mindre och större industriverksamheter här. I bildens nedre högra hörn syns brukets sjukstuga utmed vägen (gamla riksväg 26, en del av Nissastigen). Idag inryms Bruksmuseet där. I linje med vägen som kommer från vänster ligger ett stort flyttblock, Knystahall kallat, bakom huset på andra sidan gatan. Blocket är ca 10 meter högt och 19 meter brett och utgjorde fram till 1658 en av gränsmarkeringarna mellan Danmark/Halland (övre delen av bilden) och Sverige/Småland (nedre delen).
Polar Alaska Gastanker Daterat Malmö den 3/6 1971. "Kära Måns! -Vi fick i alla fall en liten kontakt med Dig vid vår avresa med katamaranen. Trevlig resa - där blir nog folk i sommar. I jäktet vid våra besök hann vi i alla fal med Greda ängar, Djupvik, Kaffetorpet, Borgehage m. Arentorpsrosor, Stenåsa, Berndes nyförvärvade torp - aldrig ha vi sett Öland så vackert. -I går gick jag igenom en 255.000 tonnare från köl till bryggan, 340 m lång, 26 m. hög + bryggan i sex våningar, går ut på provtur i morgon. Allt väl f.ö. . vi kommer tillbaka i juli. - Det lär ha varit 23 grader i vattnet i dag här, och det frestar på att jobba. Du hälsas från Erik och Inge."
Text som finns med till fotot. "(Ur arkivnr 4298, Orderjournal göteborg) Trafik Direktörs Expedition Cirkulär Från och med Söndagen den 1ste November komma följande förändringar, att äga rum med befälet vid Stationerne nemligen Herr Major Flack emotager Stations Inspektors beffatningen vid Götheborgs Station Herr Norrie den vid Jonsered samt herr Johnsson 1ste Bokhållare Befattningen vid Götheborgs Station De nuvarande Stations Inspektorerna inventera ifrån sig till den nya emottagaren efter ömsesidig lägenhet Den nya Stationen vid Jonsered kommer att öppnas samma dag hvarefter intet tåg stadnar vid den gamla stationen utan på speciella ordres eller såvida signal dertill är uppe. Götheborg den 28 October 1857 " text på baksidan av fotot " stationen från sjösidan göteborgs hållet 1857?
VGJ sjukhuståg, vagn C 1035 (Västergötland - Göteborg Järnväg) Smalspår 891mm Svenska staten köpte VGJ gruppen och alla andra smalspåriga järnvägsbolag i Skaraborgs län 1948, i samband med detta köp ändrades spårvidden från 891mm till (normalspår) 1435mm. År 1914-16 beställde VGJ 9 stycken 2-axliga personvagnar hos Kockums. Vagnarna var klädda med träpanel, och hade högt tak. Vagnarna med nummer 1035-1037 levererades som C-vagnar (samtliga foton kommer från SvJM/Nybergska samlingen) Begreppet var sjuktransporttåg, man konstaterade mycket snabbt att operationer var inte lämpligt att utföra på ett rullande tåg, utan detta gjordes nog bara i yttersta nödfall. Varje brigad hade ett tilldelat sjuktransporttåg som kunde evakuera skadade till lasarett som inte låg i en krigszon Svenska staten köpte VGJ gruppen och alla andra smalspåriga järnvägsbolag i Skaraborgs län 1948
Familjebild med David och Elna Brundins släktingar. Anders Johan Brundin, Davids far, sitter i mitten längst fram, till höger om honom Anna Larsdotter Olsson, Elnas mor. Till höger om henne Elnas syster Gertrud. Bakom henne står Ingeborg och Naemi, också systrar till Elna. Mannen bakom dom är troligen en uppvaktande kavaljer till Ingeborg. Därefter kommer Anna Larsson och Erik Rynning från Hemlinggrind och framför dom står Nils Rynning, också en kusin till Elna från Hemlinggrind. Till vänster om dom står Elna och David samt Davids halvsyster Ester. Männen längst till vänster är Davids bror Josef och två ingifta, John Hedman och Adde Holmstedt, båda litografer. Framför Adde, alltså längst ner till vänster, står hans hustru Hildur. Vid sin vänstra sida har Anders Johan sin hustru Kerstin från Rättvik. Hon hette som ogift "Nygårds-Kerstin" Olsson. Hon var mamma till fem barn, varav David Brundin var den äldste. Jämför bild nr EB 690.
Vattenverket i Lackarebäck. Göteborgs stads vattenverk. En så stor stad som Göteborg behöver få mycket vatten varje dag. Förr tog Göteborg sitt vatten från Delsjön och senare från Göta älv vid Alelyckan, men folkmängden växte, och det behövdes mera och mera vatten för hushållens behov. Då anlades det stora vattenverket i Lackarebäck. Dit kommer vattnet i grova ledningar från Delsjön. Men Delsjöns vatten räcker inte till. Därför pumpas vatten från Göta älv och föres i en stor tunnel upp till Delsjön. I vattenverket renas vattnet på olika sätt, innan det sedan föres i grova ledningar in till Göteborg. Mölndal har sedan många år tillbaka ett eget vattenverk vid Norra Långvattnet. Där tar man fortfarande en del vatten för kommunens behov. Detta räcker dock inte till, varför Mölndal numera erhåller en del vatten från Göteborgs vattenverk i Lackarebäck. Namnet Lackarebäck betyder en liten bäck, där vattnet sakta sipprar och "lackar" fram mellan stenar. Det är samma ord som finns i "svetten lackar".
Stationen byggdes 1961.Linjen har aldrig haft persontrafik utan byggdes för skogsindustrins transporter då främst till Kargsborgs pappersbruk. Att järnvägen inte går tiil de större städerna utmed kusten har medfört ett stort problem för att kunna köra persontrafik Sträckan Morjärv-Haparanda har dessutom låg standard och besvärlig bangeometri för godstågen, samtidigt som den används av den tämligen betydelsefulla godstrafiken mellan Norge-Sverige och Finland -Ryssland. man beslöt att elektrifiera och rusta upp den befintliga linjen Boden-Morjärv-Kalix. Första spadtaget på den nya banan togs i september 2006 och det första eltåget till Kalix gick i december 2011. Under 2012 beräknas även den helt nya järnvägen från Kalix till Haparanda tas i bruk. Linjen Morjärv-Karungi-Haparanda kommer då att läggas ned.
bilder, fotografi
fotografi
matlagning, barn, kvinna, hydda, fotografi, photograph
Antikvarie Ulf Erik Hagberg vid Störlinge 4/11 1964 i en hällkista. Hällkistor är kända från Västeuropa, Medelhavsländerna och Orienten, till Sverige kommer gravtypen troligen via England. Gravar liknande de nordiska förekommer i nordvästra Tyskland. En yngre form helt under jordytan kan följas ned till Ukraina. I Danmark har hällkistorna sitt huvudområde på östra Jylland. Från Norge känner man till ett 10-tal, alla på Östlandet. Hällkistor förekommer i Sverige främst i Götalandskapen med en koncentration till södra Småland, Värmland och Närke. Gravtypen är även vanlig i Dalsland och Uppland, och så långt norrut som i Ångermanland känner man till hällkistor, om än yngre än de mer sydligt belägna. Antalet torde uppgå till inemot 2 000. Det råder en stor svårighet att klassificera många fornlämningar i fält, vilka berör denna typ. Många kallas stenkammargravar, där de ofta antas vara hällkistor ifall de inte kan påvisas vara dösar eller gånggrifter. Enligt Riksantikvarieämbetets fornminnesregister finns det 649 sådana hällkistor i Västergötland, 129 i Dalsland, 97 i Bohuslän, 70 i Halland och runt 100 i Värmland. Därtill finns ett mycket stort antal i Småland, samt ett visst antal i Skåne och övriga landskap i södra Sverige. (Uppgifterna hämtade från Wikipedia)
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.