Lövstabruk År 1643 köpte De Geer bruket och utvecklades till Sveriges största järnbruk. Efter branden 1719 återuppfördes herrgården med flyglar i sten. Karolinsk stil.
Från 299 kr
Ankarkätting. Ramnäs Bruk, järnbruk från 1500-talet som specialiserat sig på ankarkätting sedan 1876, är internationellt känd för sin tillverkning av grova ankarkättingar till oljeplattformar
Gysinge bruk
Sandvikens Jernverks AB. Sågbacken Företaget grundades i Sandviken av Göran Fredrik Göransson år 1862, och hette då Högbo Stål & Jernwerks AB. Tillverkning av Band, tråd och sömlösa rör blev stora produkter. Även produktion av färdiga produkter - manufakturtillverkning, kom tidigt i gång. År 1920 anskaffades den första elektrostålugnen till Sandviken. Bilden är tagen från den 60 meter höga skorstenen.
Ursprungligen var Böksholm en herrgård med ett järnbruk. 1901 lades driften om till att producera sulfitmassa. Vid Böksholms säteri startade bergmästaren, sedermera bergsrådet, Erik Benzelstierna ett järnmanufakturverk år 1762, där det sedan 1742 funnits en masugn. 1782 blev Böksholm ett järnbruk. På 1840-talet flyttades Braås järnbruk till Böksholm och i samband med detta uppfördes nya byggnader för såg, kvarn och spiksmedja. Då järnbruket tvingades lägga ned på slutet av 1800-talet ställdes produktionen om till pappersmassefabrik. Från Växjö-Hultsfred-Vestervik järnväg anlades 1916 av sulfitfabriken ett stickspår för trafik mellan bruket och Braås station. Järnvägen lades ned 1972. Dåvarande ägaren Södra skogsägarna lade ned sulfitfabriken 1979.
Olofsfors
Flerohopp grundades 1725 som järnbruk och utnyttjade då myrmalm. Som flera andra bruk i området ombildades det till glasbruk under 1800-talets senare år (1891). Namnet är bildat av de tre grundarna Fleetwood, Rothlieb och Hoppenstedts efternamn.
Ida Maria Terese Esplund. Född 1865 i Göteborg G m jägmästare Carl Fredrik Sebastian Tham Född 1865 i Kyrkefalla sn. De bodde år 1900 å Aspa järnbruk i Hammar. Ida Maria var före sitt gifte lärarinna i Kyrkefalla
Graninge Bruk. Ångermanlands äldsta järnbruk med privilegium från 1673. Bruksområde med all prydda uppfartsvägar samt arbetarbostäder och industrilokaler från 1700-1800 talet. Till anläggningen hör spik, stål och plåthammare. Ekonomibyggnader samt brukskyrka i trä från 1759.
Gjutarnas fackförening vid Gavleverken ca 1937 Mannen med spaden är August "Gjutarn" Karlsson. Lagledare för Brynäs IF:s fotbollslag. Gavleverken hade sitt ursprung i Lindahl & Runers Mekaniska Verkstad. Företaget sattes i konkurs 1893, men ombildades till Gefle Verkstäder. Efter ännu en ombildning och ett namnbyte 1910 fick fabriken slutligen AB Gavleverken år 1924. Man tillverkade ångpannor, gjutgods, spisar för ved- och gaseldning. Sedan 1992 heter företaget GA Plagan AB.
Hyttbilder, interiör med arbetare.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.