Karl E:s nya lokaler och personal.
Från 299 kr
Grisslakt, byslaktare Alfred Persson Trosnäs, Persnäs. 80 år 12/12 -61.
Margareta Beskow med flera i arkeologisk utgrävning i Bredsättra socken.
En demonstration i samband med en arkeologisk underökning vid Nybyåsen 1/10 1958.
Gettlinge gravfält är en fornlämning i Södra Möckleby socken på södra Öland. Gravfältet är ett av de största på Öland, med en längd av nästan två kilometer. Det är beläget längs öns västra väg mellan byarna Gårdstorp, Gettlinge och Klinta. Gravfältet beskrevs av historikern Johannes Haquini Rhezelius i hans "Monumenta runica", från 1634. Han ritade av skeppssättningen i sin resedagbok. Carl von Linné undersökte en grav 1741. Landskapsskildraren Abraham Ahlqvist skrev om platsen 1825. Han intresserade sig särskilt för de båda drygt tre meter höga stenarna i Klinta. Raden med förhistoriska kulturlämningar börjar norr om Gettinge by. Många har blivit förstörda genom stenbrott eller av skattsökare. På gravfältet fanns omkring 250 gravar. Idag återstår mer än 200. De flesta är stensättningar från yngre bronsålder och järnålder. I kvadratiska eller runda stensättningar har man funnit stenkistor med obrända skelett. Fältets norra del är mest varierande. De stora kalkstenshällarna där har rests för att märka ut platsens betydelse. På en imponerande, 30 meter lång skeppssättning, som består av 23 resta granitblock intill varann, finns ett tjugotal skålgropar. Skålgropar är ett ständigt återkommande motiv på stenar från bronsåldern. På öns västsida finns flera gravfält. Det största, med omkring 300 gravar, ligger i Ås vid Ottenby. Ett annat stort fält finns vid Mysinge.
Karl Englund, Valbyrån utanför Borgholms stadshus.
Porträtt av Alarik Svensson, pastor i Högsrum.
Tre politiker i Ekerum.
Båtar som använts av baltiska flyktingar. När andra världskriget började lida mot sitt slut flydde tusentals balter undan Röda Armén. Många kom till Sverige där de och deras barn snart inlemmades i samhället.
Dans till Carl Jularbos orkester 3/4 1965.
Fyrmästare Samuelsson, Ölands norra udde 11/9 1960, i bakgrunden fyren Långe Erik.
Filosofie studerande Ebba-Stina Carlsson och okänd man vid Nybyåsen.
Den största runda stensättningen i Folkeslunda är 40 m i diameter och har den så kallade "kroppkakan", eller Wälters sten i centrum (fornlämning 52). Denna konstruktion dominerar hela gravfältet och har förmodligen byggts på efterhand med flera kantkedjor, och fler begravningar. Bl.a. finns skelettrester av fjorton barn ytligt begravda i den. Ursprungsbegravningen är dock av en vuxen kvinna. I brandlagret fanns glas, keramik, en fibula och fragment av järn och bronsföremål.
Arkeologiska undersökningar 1974 vid Gåtebo med Kent Holgersson.
Arkeologisk undersökning på Nybyåsen 18/9 1958.
Antikvarie Ulf Erik Hagberg vid Skedemosse.
Kanna av brons, funnen i ett röse i Klinta.
Porträtt av Ernst Kennicke, 50 år.
Bild tagen vid resa till USA i september 1977, då var det de dövblindas världskongress i New York, den första Helen Keller-konferensen.
En procession i samband med att kyrkvaktmästare Gustav Svensson avgick den 1 november 1958.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.