Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. De radiala linjerna i objektivtavlan avbildas av objektivet O endast skarpa i den skålformade sagittala bildytan S, de koncentriska cirklarna o den likaledes skålformade meridionala bildytan M1. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 89.
Från 299 kr
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Reflexbilder-tabell. Medan en enkel lins har en spegelfläck, har ett av sex fria linser samansatt objektiv ej mindre än 66. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 93.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Schematisk bild av DIN-sensitometern, framställd hos Zeiss-Ikon. På bilden synes från höger: den "svarta ytan" (=invändigt svärtad kula), lampan, en bländare, filterna, röret med skyddsbländare, samt längst till vänster fallskivan, gråkilen och kassetten för provmaterialet.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Fyra porträtteringar av samma person. Det från perspektivisk synpunkt korrekta betraktningsavståndet är för denna bild 46 cm. Foto: Tekniska Högskolans Fotografiska institution. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 156.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Äldre Debrie ateljékamera på pelarstativ. Pelaren är teleskopiskt höj- och sänkbar och de inbyggda hjulen samtidigt styrbara i alla riktningar. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Andra omarbetade upplagan. Natur och Kultur. Stockholm. 1948. s. 1287.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Distortion (missteckning eller felteckning). Alltefter bländarens placering framför eller bakom objektivet erhålles tunnformig eller kuddformig missteckning. Vid symetrisk placering av bländaren i ett objektiv undvikes detta fel. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 91.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Diagram till Webb och Evans försök med delad exponering. För mer info se: Kosmos. Swedish Science Press. Uppsla. 1944. s. 155 samt J.H. Webb och C:H: Evans, Journal Opt. Soc. Amer. 28, 431 (1938).
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Tre bilder tagna från samma punkt (från Slottsbacken mot Gustav Adolfs torg, Stockholm). Denna bild är tagen med optik med brännvidden 9 cm. Jämför SKC6356 och SKC6357. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 58.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Glasets formgivning till linser. Slipning av linser. Man behandlar alltid många linser på en gång. Ingånde beskirvning av tillverkingen finns i Bäcksröms Handbok 1:a upplagan, bok 1 sid. 133-134. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 133-134.
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Ungern, 1948. Motiv av George Stephenson 1781-1848. Engelsk ingeniör, lokomotivkonstruktör och järnvägsbyggare. Byggde 1822-25 den första järnvägen med slät räls Stockton-Darlington, och införde därvid den sedemera vanliga normalspårvidden. Byggde 1826-30 järnvägen Liverpool-Manchester. Deltog med det av honom och sonen Robert Stephenson konstruerade lokomotivet "The Rocket" i lokomotivtävlingen vid Rainhill 1829. I bakgrunden "The Rocket" och ett nutida strömlinjeformat lok. Till 100-årsminnet av Stephensons död. 1848-1948
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Lichtenstein, 1948. Motiv av Salomon August Andrée 1854-1897. Överingeniör vid Patentbyrån, sedemera Patent- och Registreringsverket. Utförde de första vetenskapliga ballongfärderna i Sverige med början 1893. Startade (tillsammans med K. Fraenkel och N. Strindberg) med ballongen "Örnen" från Spetsbergen den 11 juli 1897 för att söka nå Nordpolen. Samtliga expeditionsdeltagare omkommo på Vitön under hösten 1897. Resten av expeditionen hittades och återfördes till Sverige 1930.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Extinktionskurvor för ett antal filter för infrarödfotografering: nr 42, 83, 84, 85, 87 och 89 avser Agfas gelatinfilter med samma nummer# RG 1, RG 5 och RG 7 avser Schotts massivglasfilter. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Andra omarbetade upplagan. Natur och Kultur. Stockholm. 1948. s. 1059.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. (Till vänster) Mikrokameran. (Till höger) Universalbelysningsbord till kameran i fig. 953 [SKC7010]. Bordsytan av mattglas, som kan belysas underifrån av ett antal små lampor. Belysningen ovanifrån sker med inställningsbara smålampor och kan avpassas efter varje föremåls speciella krav. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 917.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Fotografiska avbildningar av en låda. Korrekta betraktningsavståndet är 120 cm. Observera hur lådan på den här sista bilden verkar tillta i bredd bakåt, då den betraktas på kortare avstånd, men det är enbart en synvilla. Foto: Tekniska Högskolans Fotografiska institution. Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 154.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Skärpedjupet vid "vanlig" fotografering. I den mindre rutan visas hur man beräknar H och I. I=inställningsavståndet, H=storheten. Ur värdet H kan sedan öppningens diameter bestämmas. Grundligare information finns i Handbok 1 sid. 75-76. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 75-76.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. De båda huvudtyperna av röntgenrör. Till vänster ett ionrör, till höger ett glödkatodrör (Coolidrör). A anoden, K katoden, AK antikatoden, Pd en ventil för insläppning av gas och E ett batteri för uppvärmning av glödtråden. Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Andra omarbetade upplagan. Natur och Kultur. Stockholm. 1948. s. 1103.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Kurvor som visar sambandet mellan log It och log I för olika svärtningar. Man ser tydligt hur man erhåller bästa verkan av belysningen för ett bestämt I-värde (1,5-0,7), vilket flyttar sig mot höger, när svärtningen växer. Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 296.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. En del av föregående bild (Bäcksröms Handbok 1:a upplagan, bok 2 sid. 872) i större förstoring. De längsgående raka strimmorna från bildens övre kant till dess nedre härröra från sekundärbländaren. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 873.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. I-III visar den punktbildning som uppkommer vid olika inställning av plåten, om objektivet är behäftat med sfärisk aberration. På IV-VI ser vi motsvarande tagningar med ett sfäriskt korrigerat objektiv. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 86.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Sambandet mellan håldiameter och brännvidd vid hålkameran. Kolumner från vänster visar# Håldiameter, bildvidd, rel. öppning, exponeringstid. Med tabellen kan man bl.a. se vilken håldiameter som behövs för önskad bildvidd. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 148.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.