Utgrävning Qvantenburg ,Genom utgrävning av Dalaborgs slott i Bolstad socken, Dalsland, har ett av våra mindre modeltidsfästen bragts i dagen, vilket erbjuder åtskilligt av intresse, icke minst därigenom att här för första gången yppats möjlighet att någorlunda rekonstruera en anläggning, vars huvudbyggnad varit till största delen uppförd av trä. Borgen är belägen på sätesgården Qvantenburgs ägor på en bcrgudde i Vänern omkring en kilometer nordost om Dalbergsåns mynning. provgrävning 1931 av Hjalmar Larsen.
Från 299 kr
Postmännens fest Royal år 1936, 11520. Första raden (bakre raden) 7 från vänster: Alfhild Lindholm, 10: Viola Larsén. Andra raden: 4: Jarl Persson, 6: Lars Blohm, 8:Ragnar Larsén, 9: K Kjellbergs hustru, 10: Knut Kjellberg. Tredje raden: 1 Hugo Håkansson4: Gösta Roswall, 10: Knut Sjövall, 12: Anton Olsson. Fjärde raden: 7: Ernst Persson Femte raden (sittande): 2: Johan Kjellberg, 4: Birger "Bisse" Bengtsson, 6: Nils Landholm.
Röda Korset, invalidutväxlingen 1915-1917. Begravning på Norra kyrkogården. Gravsättning, en präst står vid graven tillsammans med en mängd soldater. Krigsfångeutväxlingen under första världskriget initierades av Röda Korsen. Skadade krigsfångar skulle utväxlas mellan Ryssland och Tyskland. Utväxlingen skedde via Sverige, och soldaterna fördes hem med båt och tåg. 63 463 skadade soldater passerade Trelleborg från den 12 augusti 1915 fram till krigsslutet tre år senare. 118 soldater fick sin grav i Trelleborg.
Röda Korset, invalidutväxlingen år 1915-1917. Fartyget Birger Jarl vid kaj i Trelleborgs hamn. Krigsfångeutväxlingen under första världskriget initierades av Röda Korsen. Skadade krigsfångar skulle utväxlas mellan Ryssland och Tyskland. Utväxlingen skedde via Sverige, och soldaterna fördes hem med båt och tåg. 63 463 skadade soldater passerade Trelleborg från den 12 augusti 1915 fram till krigsslutet tre år senare. 118 soldater fick sin grav i Trelleborg.
Invalidutväxlingen under första världskriget år 1915-1917. Gravar på Norra kyrkogården täckta med blommor. Krigsfångeutväxlingen initierades av Röda Korsen. Skadade krigsfångar skulle utväxlas mellan Ryssland och Tyskland. Utväxlingen skedde via Sverige, och soldaterna fördes hem med båt och tåg. 63 463 skadade soldater passerade Trelleborg från den 12 augusti 1915 fram till krigsslutet tre år senare. 118 soldater fick sin grav i Trelleborg och vilar idag under Axel Ebbes staty på Norra Kyrkogården.
Röda Korset, invalidutväxlingen 1915-1917. Färjan GRAECIA. Krigsfångeutväxlingen under första världskriget initierades av Röda Korsen. Skadade krigsfångar skulle utväxlas mellan Ryssland och Tyskland. Utväxlingen skedde via Sverige, och soldaterna fördes hem med båt och tåg. 63 463 skadade soldater passerade Trelleborg från den 12 augusti 1915 fram till krigsslutet tre år senare. 118 soldater fick sin grav i Trelleborg och vilar idag under Axel Ebbes staty på Norra Kyrkogården.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Linser med sfäriska ytor(dvs klotformad yta som buktar lika mycket överallt). Den tänkta linje, som sammanbinder medelpunkterna till linsens båda krökta ytor (linjerna mellan M1 och M2) kallas för linsens optiska axel eller huvudaxel. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 51.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Snitt genom modernt färgpositivmaterial med de 3 olika skikt som vardera är känsligt för respktive blått, grönt och rött. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Andra omarbetade upplagan. Natur och Kultur. Stockholm. 1948. s. 996.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. [SKC6497,SKC6498, SKC6499 är utsnitt av Fig.79-81 Handbok 1 sid. 84] Den kromatiska aberrationen vid en positiv och en negativ lins samt felets upphävande genom en kombination av de båda linserna till en akromat. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 84.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Autoradiografiupptagning? Fotografi som visar radioaktiva substansers lokalisering på ett föremål. En fotografisk film läggs på föremålet. Filmen exponeras därvid för den radioaktiva strålningen, och efter framkallning framträder svarta fläckar på de områden som legat intill de radioaktiva substanserna. Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Andra omarbetade upplagan. Natur och Kultur. Stockholm. 1948. s. 1183.
Skioptikonbild från institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan 1948-58. Motiv föreställande "Sambandet mellan förstoringsgrad och exponeringstid för papper av olika värden (enligt Schwarldzschiska exponenten) vid användande av kondensoapparat vars objektivbrännvidd är 1,3 gånger större än kondensorns" (för mer text se bilden). För mer info se Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Andra omarbetade upplagan. Natur och Kultur. Stockholm. 1958-59. s. 649 under kapitel Förstoringsteknik.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Fyra olika smalfilmer. Från vänster: 16 mm Agfa (färg), 9,5 mm Pathé, 8 mm (svart filmbas), 8 mm Kodak (klar filmbas). För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Andra omarbetade upplagan. Natur och Kultur. Stockholm. 1948. s. 1266-1267.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Använding av fotografisk fond vid inspelningen av "Intermezzo" med Ingrid Bergman och Gösta Ekman. -Lägg över bildens sidokanter, så att kanterna på fonden döljes. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Andra omarbetade upplagan. Natur och Kultur. Stockholm. 1948. s. 1332.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Förstoring av bildytan i en djuptrycksform vid konventionellt djuptryck. Alla rasterpunkterna är fördjupningar med samma form och utsträckning men med olika djup. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Andra omarbetade upplagan. Natur och Kultur. Stockholm. 1948. s. 1575.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Svärtningskurva visande sambandet mellan erhållen svärtning S och exponeringen log It. På kurvan märkes slöjan 1, tröskelvärdet 2, maximalsvärtningen 6 och solarisationen 7. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 266-272.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Tre bilder tagna från samma punkt (från Slottsbacken mot Gustav Adolfs torg, Stockholm). Denna bild är tagen med optik med brännvidden 24 cm. Jämför SKC6356 och SKC6355. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 58.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Fördelning av klarhetsgrad och färgstyrka inom färgtonsnittet. De heldragna linjerna binder samman färger med samma klarhetsgrad, de streckade färger med samma färgstyrka. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Andra omarbetade upplagan. Natur och Kultur. Stockholm. 1948. s. 942.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Två porträtt av samma person utförda med vidvinkelobjektiv. Då denna bild togs satt personen i den optiska axelns förlängning och har alltså avbildats vid negativets mitt. Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 163.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Filmprojektorns huvuddelar. A=Filmhjul, B=Bildfönster, C=Upptagningsfilmhjul, D=Intermittens-mekanism, E=?, F=Film, H+M=Matarehjul med anliggare, K=Kondensor, L=Lampa, O=Objektiv, S=Slutare. Tolkning av figuren bygger på figur 1432 i Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Andra omarbetade upplagan. Natur och Kultur. Stockholm. 1948. s. 1346.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Om en kontaktkopia betraktas på brännviddens (egentligen bildviddens) avstånd eller om bilden förstoras och betraktas på lika många gånger förlängt avstånd, så erhålles i båda fallen samma perspektiv. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 157.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.