Järnvägsstation på Svartön vid Luleå station. Redan 1883 började anläggningsarbeten på Svartön vid Luleå för järnvägen Luleå Gällivare - Luossavaara - Victoriahamn. Det tog nästan 6 år innan det första malmtåget kom ned till Luleå 1888. Banan byggdes av Sverige & Norge Järnväg.
Från 299 kr
Arbetslag vid byggandet av järnvägen vid Hova på Västergötland - Göteborgs Järnväg (VGJ), sträckan Mariestad - Gårdsjö. Mannen i ljus pälsmössa är ingenjör Hjortberg och till höger om den lutande trädstammen står Ture Andersson som senare kom att bli banmästare vid VGJ.
Ekebybruk järnvägsstation uppfördes 1912 av Uppsala - Enköpings Järnvägar. Den var belägen alldeles intill tegel- och keramikbruket Ekeby Bruk, som syns till vänster. Järnvägen anslöt här till Ekeby Bruks industrispår.
Jungabo, en liten hållplats . Det var SGGJ som byggde och öppnade Sala-Gysinge-Gävle järnvägen 1901. Den övergick till SJ 1937. Banan lades ner 1963. Centrallås för ljussignaler. Järnväg med bommar.
Statens Järnvägar, SJ Y6 1028. Första persontåg på normalspår, från Linköping anländer till Överums station. Ombyggnaden av den smalspåriga järnvägen mellan Åtvidaberg och Västervik till normalspår blev klar 1964.
Vy över Sandträsk station. på linjen Boden - Gällivare. Station anlagd 1896 på linjen Boden - Gällivare. En- och enhalvvånings stationshus i trä, moderniserat 1944. Mekanisk växelförregling. Järnvägen elektrifierades 1922. På bilden syns stinsen A. Pettersson sov var aktiv under tiden 1894-1904.
På järnvägen Kiruna -Riksgränsen. Sprängning av Riksgränsens bangård. Rallare poserar med sina verktyg. Byggen pågick under perioden 1898-1902. Allt arbete gjordes på den tiden för hand och under mycket svåra förhållanden.
Silverdalen station hette tidigare Råsta och öppnades som hållplats 1910. Station sedan 1932. Trafikplatsen 1995 omdöpt till Silverdalens Bruk. En- och en halv vånings stationshus, putsat. Elektrisk växelförregling. Järnvägen övertogs 1946 av SJ.
Röde Mosse, Torvströfabrik. Motorlok av Söderbloms fabrikat, "Röde 3". En grupp besökande tjänstemän från Västergötland - Göteborgs Järnvägar, VGJ. Presentation av ett motorlok på järnvägen byggd enligt decauvillesystemet, pårvidd 600 mm.
Arbetare vid järnvägen som röjer efter jordskredet i Getå den 1 oktober 1918 som orsakade en tågolycka. Statens Järnvägar, SJ F 1200 och restaurangvagnen SJ ABo3 2466 är två av de fordon som var inblandade.
Kävlinge - Barsebäcks Järnväg, KjBJ, Barsebäckshamn station öppnad 1907. Järnvägen och stationen förstatligades 1927. Stationen nedlagd 1954. Ånglok som syns på bilden är KjBJ lok 2, tillverkat av Arlöv 1908, tillverkningsnummer 4. Det skrotades 1932.
Sammanbindningsbanan, bron över Söderström från gamla järnvägen till Riddarholmskanalen. Riddarholmen i bildens vänstra kant, bron över Riddarfjärden mellan Riddarholmen och Mälarstrand (Södra Mälarstrand). Teckning av O.A. Mankell. I Ny Illustrerad Tidning,1870-05-21
Sprängvikens station. Härnösand-Sollefteå Järnväg, HdSJ. Banan byggdes 1893. Gick över till eldrift 1958. 26/6 1931 bad Härnösand-Sollefteå Järnväg staten att ta över järnvägen eftersom skulderna var för stora och det gjordes 1/7 1932.
Trafikplats anlagd 1885-86. Stationshuset, en och en halv våning i sten, moderniserats ett flertal gånger, bl a 1921 då det utvidgades och moderniserades. Mekanisk växelförregling. Eldrift 1936. Järnvägen omlagd 1993. Går ej längre förbi Himle station.
Vänersborg. Lokstall och verkstad. Före breddning av järnvägen. Uddevalla Vänersborg Herrljunga Järnväg, UWHJ lok 1 "Trollhättan", UWHJ lok 2 "Uddevalla", UWHJ lok 3 "Wenersborg" och UWHJ lok 4 "Grefve E Sparre".
Efter branden i Åvik, Hudiksvall byggde järnvägen bostäder för sina befattningshavare, vid Tunbacka-området i Hudiksvall . På bilden syns byggmästaren och hantverkare. Reproduktion av ett gruppfoto. Fotografen (Ossian Friberg) nr. 4 från höger, plåtslagare då.
Spadstoppning på linjen mellan Abisko och Stordalen strax före stället där bäcken Mjellejokk gick under järnvägen. Till vänster över axeln på mannen till höger ses taket på pumphuset där man pumpade upp vatten ur Mjellejokk för vattentagning till ångloken.
Redan 1883 började anläggningsarbeten på Svartön vid Luleå för järnvägen Luleå Gällivare - Luossavaara - Victoriahamn. Det tog nästan 6 år innan det första malmtåget kom ned till Luleå 1888. Banan byggdes av Sverige & Norge Järnväg.
Järnvägen. Banmästarmöte i Falköping omkr. 1925. 1:a raden: Överbanmästare Martin Olsson, 2. Åstrand, Habo, 3. Lundblad, Stenstorp, 4. Axel Mörk, 6. Kjellberg, Falköping. 2:a rad. 5. Charles Mörk. 3:e rad. 2.bvfm Broman, Jönköping, 4. Hackberg, Falköping.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.