Ladugårdsbyggnaderna har förnyats rejält sedan Bild 832 och 834. Bara magasinet och vedboden på dess hitre gavel står kvar, magasinet har förlängts med en sektion som det ljusa taket visar. Den gamla stenbyggnaden med brant faltak är borta, liksom tröskhuset (möjligen ombyggt) och hela den gamla ladugården och en helt ny ladugård med fähusdel i sten och foderloft i trä under halmtak har uppförts. Hela längan mot vägen innehåller stall, kohus, grishus mm, medan den breda och höga delen hitåt innehåller lada med mycket stort loft.
Från 299 kr
Denna lilla gård kom till 1910 då Arvid Persson född 1877 från Mattsarve köpte jord av Lars Per Hallander Hallbjäns, vilken sålde bort hela denna gårdspart i smålotter. Arvid var gift 1903 med Hanna Byström född 1871 från Alskog och de bebyggde boplatsen. Detta bostadshus byggde de 1912 och byggde till det 1924. Huset är uppfört av resvirke med liggande panel och taket är täckt med spån. Det ser lite äldre ut än 4 år gammalt, men kan knappast vara det. Det är sannolikt Arvid 39 år och hans fru Hanna 45 år som sitter mot husväggen. Sonen Ragnar 12 år står nog bredvid trappan, men den som står på den är okänd.
Masse har medvetet tagit en miljöbild vid Hallgrens boställe. Till vänster skymtar bostadshuset och till höger Södergrens märkliga väderkvarn. Den lilla resvirkesboden har Anton vridit 90 grader. Men framförallt har han byggt en ny ladugård. Den är så ny, att han ännu inte hunnit måla gaveln! Det är en bulladugård, vilket var en väldigt gammalmodig konstruktion vid den här tiden. Den liksom hela boplatsen övergavs bara 13 år efter det att bilden togs. Anton hade nog tänkt utöka ladugården ut till vägen, skjulet på gaveln framstår som provisoriskt och foderluckan i takfoten var nog tänkt att sitta mera mitt på taket när ladugården blivit utbyggd.
Det är en storslagen gårdsanläggning Oskar och Emma Danielsson byggde. Manbyggnaden från 1912 är en hög parstuga med dubbel fönstersättning i modern utformning. På baksidan finns ett köksbakbygge. Huset står på en hög blockimiterad sockel, innanför vilken det finns en källarvåning. Taket är täckt med papp i lodstående vådor och skorstenarna är höga och gjorda av tegel. Flygeln byggdes redan 1904 och här bodde man nog några år innan manbyggnaden var klar. Den innehåller brygghus, drängkammare och ...? med sädesmagasin på loftet. Mellan byggnaderna skymtar smedjan. Det ser ut som om hela trädgården är full av högvuxna foderbetor!
Denna imponerande ladugårdslänga tillhörde två parter Hallbjäns och en part Mattsarve. Masse var här som så många gånger annars påpasslig och fotograferade byggnaderna just innan de revs. Ena hitre parten Hallbjäns flyttade ut vid skiftet och den andra parten byggde ny ladugård på andra sidan gårdstomten, se Bild 797. Kvar blev Mattsarves ladugård, som stod kvar till omkring 1960. Ladugården på bilden var enligt Lauboken byggd på 1830-talet, men frågan är om den inte var lite yngre. Den hitre partens ladugårdsdel har halmtak, men den bortre som här är aktuell tycks ha agtak. Tröskhusen låg inåt gården på samtliga parter. En lång takstege står mot taket, sådana fanns på alla parter.
Här ser vi hela den moderna ladugården med nedervåningen i sten med vitkalkad puts och foderloftet i trä målat med falu rödfärg, där är fönstren vita. Nedervåningens dörrar, portar och fönster är säkerligen gulbruna. Taket är täckt med halm. Till vänster ser vi tröskhuset, frågan är om det verkligen innehåller en tröskvandring, den tiden var nog egentligen förbi, socknen hade köpt in en lokomobil i slutet av 1800-talet, vilken troligen användes som kraftkälla både till sågning och tröskning. I hörnet är ladan och i mitten de tre fähusen.
Här framgår att Nils tagit över efter fadern Jakob, men det är väl Liven Lagergrens uthus?? Jämför man uthusen här med samma uthus på Bild 610, ser man att ladugården är påbyggd ytterligare, men nu på den gaveln där det stod en liten bod (hönshus?) med snedtak. Påbyggnaden skedde 1915, så denna ladugårdsdel är bara 1 år gammal. Man tycks ha klätt väggarna med bräder i etapper. Taket på den tillbyggda delen är täckt med halm. På gaveln står ett mycket litet dass. Den lilla fallfärdiga bulbyggnaden står ännu kvar, liksom vedboden och ett litet skjul däremellan.
Interiör av Vist kyrka 1904. I det närmaste allt bilden visar kom olyckligtvis att bokstavligen gå upp i rök vid en eldsvåda 1961. Bland klenoderna under det vackert bemålade taket ses närmast till vänster det senmedeltida altarskåp som enligt uppgift var ett verk av Bendt Notke eller någon av dennes elever. Den unika predikstolen, den enda i landet som sannolikt kunnat knytas till bildhuggaren Börje Eriksson, var utförd 1650 och av samma mästare emanerar dopfunten, som lyckligtvis var en av få inventarier som kunde räddas ur lågorna. Av det förlorade stannar denna redogörelse vid altartavlan som föreställde korsfästelsen och var utförd av konstnären Johan Jerling.
Oscar Fredriks bro, namngiven efter kung Oscar II, byggd på 1830-talet. Det var den femte bron i ordningen på platsen. Den första bron byggdes 1614 och bekostades av hertig Johan av Östergötland. Bron bar namnet Saltängsbron och ledde till Nya Staden på Saltängen. Sedan år 1980 bär bron åter det namnet. Brons fina järnsmidesstaket pryder idag det norra brofästet invid Samarien, terassen mellan Motala Ström och Carl-Johans park. Byggnaderna i fonden är sett från vänster det Ringborgska huset (1784), Stadshuset (1802), Stora Hotellet (1854) och därbakom taket på Teatern (1908).
Taket på sporthallen i april 1956. De eleganta betongbågarna bortades rena inför invigningen av sporthallen. Invigningen av sporthallen var den 6 oktober 1956. Arkitekt Hans Westman. I Corren kunde man läsa: "Östergötlands första stora arena för inomhusidrott" och att den kunde nyttjas för konserter, föredrag, utställningar och konserter, Parken färdigställdes sommaren 1958. Takarbete. Tak. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Taket på sporthallen höll på att lyfta pga jublet, när den då 24 årige Ingemar Ingo Johansson söndagen den 18 november 1956 klev in i Sporthallen. Ingo gjorde en uppvisningsmatch mot Silver-Gunnar Nilsson, silvermedaljör vid OS i Lindon 1948. Knappt tre år senare, den 26 juni 1959, blev Ingemar Johansson världsmästare i tungviktsboxning. "Vilken flott lokal!" utbrast Ingo när han kom in i sporthallen. Boxning. Idrott. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Vintertåghem i Storlien. Vagnarna är Statens Järnvägar, SJ So7 1272 sällskapsvagn till vänster, So7 1275 matsalsvagn. Trots att vagnarna ursprungligen var likadana har plattformarna senare blivit olika. Här syns också kabelöverföringen av el mellan vagnarna och på taket ser ut som någon anordning för täckning av övergångsbryggan. Något annat som syns är att 1275 fått boggierna m91 bytta mot m96 men båda vagnarna har glidlager och inte rullager. Rullager och modernare boggier användes på vagnar i vanliga trafiken och tåghemmen med lägre hastigheter fick de äldre boggierna. TT
Fordonskolonn. Längst fram en Chevrolet 1939 med punker motorvärmare monterad på vänster sida på fronten. På höger sitter en AGA 104 reflex. Uppe på skärmarna stag till plåtflaggor som brukar nyttjas när regementschefen åker i fordonet. På taket fastsatt i dropplisten ett skidtakräcke gjort i filt och järn för att kunna transportera skidor och stavar. Framför kylaren ett galonliknande material för att skydda från fartvinden som blir extremt kall vid högre hastighet och på så sätt får man en högre temperatur i motorn som ger mer värme till värmepaketet. Med tanke på den fina kamouflagemålningen så är kortet taget från/efter 1941.
Del av rum med en inbyggd garderob med stängd dörr, Krokslättsgatan 18 i Mölndal 2023-06-21. Rummets väggar och garderob är klädda i samma tapet. Till vänster ses en dörröppning som leder ut till en hall där det finns sparade saker, bland annat en discokula/spegelboll som hänger i taket. Fotodokumentation av ett friliggande bostadshus/villa byggt 1932 med fyra (4) våningsplan. Byggnaden har tvättstuga i källaren samt torkvind på övervåningen. Boarea: 140 kvm, totalarea: 1004 kvm. Villan är ombyggd och fördelad på fyra (4) hyreslägenheter. Relaterade motiv: 2024_1415 - 1541.
Restaurang Pehrssonska trädgården. Det var Börje Pehrsson som 1865 köpte lasarettsläkare Jakob Strömquists då tämligen nybyggda villa och öppnade där ett sommarvärdshus, då benämnt "Börje Pehrssons". Detta blev mycket populärt både bland stadens folk och tillresta kurortsgäster. Bilden är tagen från nuvarande Södra Hamnvägen, huset i fonden är en paviljong kallad "Baden-Baden". Strax framför skymtar musikpaviljongen med spira på taket uppförd 1879. Huset t v är restaurangbyggnaden längs med Västra Vallgatan, med veranda åt väster. Huset t h är danspaviljongen byggd 1882. Bildens beteckning är "Personska trädgården".
Dansskola, 15 februari 1966 I förgrunden syns två dansande par. Längst till vänster syns bara ryggtavlan på mannen medan kvinnans ansikte och vänstra arm syns tydligt. Paret till höger i bilden syns tydligt. Kvinnan är klädd i en längärmad vit blus. Hon har axellångt mörkt hår och ett armband på sin högra arm. Mannen är klädd i vit skjorta, mörka byxor, hängslen, mörk slips samt har skägg och kortklippt hår. I bakgrunden står tre andra personer. En rislampa hänger i taket och på väggarna syns en mönstrad tapet.
Bystad (Bysta) den 23 mars 1937. Den fristående klockstapeln, som hör till kyrkan, är gjord av trä och målad i gul färg (framgår ej av bilden). På det nedre takets alla fyra sidor finns varsin klocka med urtavla. Över det nedre taket finns själva kyrkklockan i ett utrymme med fria öppningar ut, och längst upp ett övre tak med en liten lökkupol och en vindflöjel. På vindflöjeln står det "1721", vilket ger uppgift om när klockstapeln byggdes. Marken är snöbelagd och bakom klockstapeln finns några träd.
Moholmsbygden nr. 20, 1991. Cirka 100 meter väster från Svens torp Fallet låg Lotta Johansdotters lilla stuga. Lotta var syster till Sven, och född 1842. Stugan lär brodern Sven ha byggt åt Lotta. Stugan innehöll ett rum och ett litet kök. Taket på stugan var av torv. På senare tid hade några personer hjälpt Lotta, så hon fått liten kokspis och också kunde baka. Lotta gick som hjälp på Boda med tvätt, slakt och bakning. På vintern fick hon spinna ull. Hon skall ha haft en dotter, Maria, som lär ha emigrerat till Amerika. Stugan är borta nu sen många år.
Stormarknaden, 31 juli 1965 I mitten i förgrunden inne på Domus stormarknad går en kvinna med en kundvagn. I vagnen sitter ett litet barn. Bredvid kvinnan står en man i kostym. En äldre dam står till höger med en kundvagn. I bakgrunden syns ytterligare två personer: två kvinnor och en man. I bakgrunden uppe vid taket hänger en skylt med texten "Information." Metallstänger med galgar där det hänger blusar och kjolar till försäljning syns i bakgrunden, ett kundvagnsupplag samt i förgrunden plastkorgar till försäljning.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.