Motiv från Nykvarn norr om Linköpings centrala delar. Platsens läge utmed Stångån och Kinda kanal med anslutning till Göta kanal gav motivation för industriell etablering av skilda slag. På bilden Nykvarns Snickerifabrik och bortom Kallerstad tegelbruk som från 1898 till 1960-talet låg på östra sidans lerhaltiga jord.
Från 299 kr
Motiv vi inte lokaliserat men med förhoppning att någon kan. Med risk att förleda kan vi skicka med att Linköpingsfotografen Didrik von Essen under sin produktion visat förkärlek för motiv av brusande fall vid Svartån (Boxholm), Stångån (Skorpa) och Motala ström (Malfors). Notera den raserade anläggningen mitt i vattendraget. Anm: Motivet har föreslagits visa resterna efter Jacobslunds järnbruk i trakten av Ljung.
Nykvarns sluss gavs samma storlek som Göta kanals slussar. På så sätt kunde man ansluta vattenleden till Linköpings centrala delar. Arbetet med att gräva igenom holmen på platsen i Stångån påbörjades i april 1865. Den 19 september 1867 kunde ångaren HANS BRASK som första fartyg stäva igenom slussen.
Utgrävning av Bos källare nordväst om Vårdnäs kyrka. Utgrävningen var en del i en större undersökning av Bo Jonsson Grips borg Bjärkaholm vid Stångån invid Bjärka Säby. Utgrävningarna påbörjades 1914 under ledning av Otto Janse (1867-1957). Ansvaret övertogs 1915 av Sven Brandel (1886-1931) och pågick till omkring 1928.
Parti av Stångån, tillika Kinda kanal. Fotograf Didrik von Essen riktade för motivet kameran mot söder från bron över vattendraget. Till höger ses inloppet till Slattefors sluss och där bortom bro- och slussvaktarstugan, vid tiden tjänstebostad för slussvaktare Anders Göran Johansson.
Hjulsbro nya kvarn uppfördes 1930 och gavs ett kvarnverk med tre par stenar, en dubbel valsstol med plansikt, spetsmaskin, grynverk, havrekross och utsädesrensare. Allt drevs med elmotorer. Kvarnens föregångare hade legat vid ett fall i Stångån strax norr om den nya. Vid tiden för bilden var driften av den elektrifierade kvarnen sedan en tid redan nedlagd. Vy från söder.
Från Stångebro med kameran riktad söderut fångade fotografen denna vy. Året var 1900 och Stångån bildade då som senare gräns mellan staden Linköping och dess omland. Till vänster i grönskan skymtar roddklubbens båthus och längre bort stadens bägge kallbadhus. Närmast till höger den strandnära bebyggelsen till Linköpings arbets- och fattighus.
Skorpafallet i Stångån nära Hovetorp har givit kraft åt både kvarn och såg. År 1890 anlades även en trämassefabrik längre ner i fallet, som år 1920 ombyggdes till vattenkraftverk. Här en vy mot vägbron med resterna av Skorpa kvarn till vänster i bild.
När laga skifte förättades i byn Skog 1869 belades Norrgården med så kallad utflyttningsskyldighet. Gårdens nya läge koncenterades till marken mot Stångån och på höjden öster om landsvägen uppfördes den nya mangården och erforderliga ekonomibyggnader. Hösten 1921 dokumenterades gården genom detta fotografi beställt av ägaren Oscar Ekman till Bjärka Säby.
Motiv från Fornhemmet i Bjärka Säby. Även kallat Sandgården efter mangårdens ursprungliga läge. Friluftsmuseet kom till på 1920-talet på initiativ av godsägare Oscar Ekman. Byggnaderna har flyttats från godsets ägor och samlats i den vackra ekhagen intill Stångån. Arbetet leddes av den framstående folklivsforskaren Sigurd Erixon. I blickfånget ligger bod och drängstuga från Stora Tolemålen med sin humlegård.
Östra centralbanan byggdes under åren 1898-1902 och genom sin dryga fem kilometer långa sträcka genom Landeryds socken mötte konsortiet ett hinder vid Stångån i höjd med Slattefors. Som lösning krävdes en 30 meter lång järnvägsbro med sju meters segelhöjd. Vid tiden för bilden var bron precis färdigställd, om än med undantag av nödvändiga stenarbeten.
Parti av Stångån och Kinda kanal i Linköping. Till vänster kontoret till Linköpings centralbryggeri. Till höger Stångebro tvättinrättning. På kanalen stävar passagerarångfartyget Brokind mot Linköpings hamnkontor. Fartyget gick i trafik på Kinda kanal under åren 1878-1903. Anm: Plåten är daterad 1902. Andra markörer pekar istället mot år 1901, möjligtvis år 1900.
På sin färd från Stora Rängen till Ärlången faller Stångån 28 meter. I äldre tid var fallhöjden än högre men låstes när den högst belägna sjön sänktes i slutet av 1800-talet. Det största och praktfullaste fallet låg i Skorpa, här i vårflöde 1920.
Linköpings sockerfabrik 1905. Den bastanta anläggningen uppfördes i hast och stod klar under fotoåret. Notera förgrundens vattenspegel. Den så kallade Rudsjön hade bildats som en följd av höjt vattenstånd i Stångån efter att dammanläggningen i Nykvarn byggts 1867. Den lilla sjön torrlades kort efter bildens tillkomst.
Suddig men unik vy mot Linköping. I stadssiluetten märks Linköpings domkyrka med sitt gamla torn, det så kallade Hårlemanska tornet som revs i början av 1880-talet. I förgrunden slingrar sig en Stångån grund och slingrande, ty ännu har inte Kinda kanal tillkommit. Bilden kan dateras till 1869 genom det pågående takarbetet på domkyrkan och uppförandet av seminariebyggnaden som kan anas något till höger.
Stångebro tvättinrättning. Till höger om Stångån ses Jonsson & Tegners snickerifabrik. I fastigheten inrymdes även Stångebro Nya Tvättinrättning, en av landests största i sin bransch, startades omkring år 1900 av fabrikör A. J. Nyström och hans maka. Från början utfördes hushållstvätt och herrtvätt samt strykning, sedan år 1930 omfattar rörelsen även kem. tvätt och färgeri. I bakgrunden till höger ses fattighuset för kvinnor, färdigställt 1888.
spelemän, majstång, midsommarfirande, midsommarfirare, gårdsinteriör, innergård
indianer, hydda, kvinnor, barn, maniokpress, fotografi, photograph@eng
Linköping 201:1
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.